Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nässjukdomar - Nässjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
Nässjö
84
En särskild art av atrofisk rhinit med
skorp-bildning är den genuina stink näsan,
ozaena. Den följes av en sötaktig, vidrig lukt,
som dock ej förnimmes av den sjuke, enär
hans luktorgan förstöres. Sjukdomens djupare
orsak är ej närmare känd. Man sköter näsan
med rengöring och desodoriserande medel.
Kirurgiska ingrepp ha under senare år
mycket prisats, men effektens varaktighet har
på sina håll betvivlats.
Variga snuvor följas ej sällan av
varbildning i näsans bihålor, e m p y e m, i regel som
följd av en rhinit. Ett akut empyem förväxlas
lätt med enkel snuva. Lämnas det obeaktat,
utvecklar sig ett kroniskt empyem, som kan
bli svårt att bota även med sakkunnig,
ki-rurgisk behandling. Empyemet behandlas i
akut stadium medikamentöst, med sugning
av näsan, spolning av den sjuka hålan, värme
och vila. Visar det ej snart tendens till
läkning, fordras ett mindre ingrepp, som någon
gång måste följas av en s. k.
radikaloperation. Ett kroniskt empyem i käkhålan kan
underhållas från en sjuk tand i överkäken,
varvid tanden måste avlägsnas. De variga
inflammationerna i näsans bihålor kräva
omedelbar vård, helst av fackutbildad läkare.
Utom nedstigande katarrer i de nedre
luftvägarna ge dessa empyem fortledda
infektioner i angränsande organ. Empyemet kan
vara en komplikation till en elakartad
tumör, kräfta el. sarkom i näshålan el.
oftare i någon av dess bihålor, särskilt
käkhålan. Behandlingen är kirurgisk och
radiologisk.
Till grund för en varig, illaluktande snuva,
ej sällan blodtillblandad, kan ligga en
främmande kropp, s. k. n ä s s t e n. Dess kärna
utgöres av en ärta, en knapp el. dylikt
föremål, inkilat i näsan och omkring vilket avsatt
sig ett hölje av kolsyrad och fosforsyrad kalk.
Nässtenen förekommer mest hos barn. —
Den enkla slemhinnepolypen är en
beskedlig och lätt avlägsnad åkomma.
Föreligger däremot en s. k. p o 1 y p o s, ett flertal
polyper, har man att söka dess utgångspunkt
i en bihåla, vanligast käkhålan, som då måste
opereras radikalt för att få sjukdomen
definitivt avlägsnad. Det är ej ovanligt att i
näshålan finna en enda polyp, som sticker ut från
käkhålan, då säte för en polypös degeneration
av slemhinnan. Behandlingen är den nyss
nämnda. —- Tuberkulos i den vanliga
formen förekommer sällan på nässlemhinnan,
däremot är n ä s 1 u p u s ej ovanlig, varvid
såväl hud som slemhinna kunna vara angripna.
Behandling: Finsenljus (se
Ljusbehandling), Pfannenstillbehandling (se P f a
n-n enstil 1) och allmänt stärkande. —
Syfilis anträffas då och då i näsan, mest på
skiljeväggen. Än förekommer den som en
plastisk förtjockning av dess slemhinna, än
sätter den hål genom väggen, som t. o. m.
helt kan smältas ned. I senare fallet följes
sjukdomen av skorpbildning i näsan och svår
stank. Behandlingen är antisyfilitisk och
lokal. V. Nsl.
Adenoida vegetationer utgöra
snarare en sjukdom i svalgkaviteten än i
näsan. De bero näml, på hypertrofi (sjuklig
förstoring) av den i näs-svalgrummet sittande
tredje svalgtonsillen, förekomma mest hos
barn och inverka, i den mån de nått större
utveckling, på andningen, vilken försväras,
och på rösten, som får nasal biklang. Ofta
medföra de katarrer i öronen med dövhet,
varbildnjngar o. dyl. Barnen bli tröga, ha svårt
att följa med i skolarbetet o. s. v. Vanl.
inträda slött ansiktsuttryck, pussighet, öppen
mun, och icke sällan iakttagas nervösa
sym-ton: nattskräck, oförmåga att hålla urinen
under sömnen, krampanfall m. m. Ibland
kunna dylika adenoida vegetationer i
puber-tetsåldern återbildas, då symtomen
fullkomligt kunna försvinna. Bäst är att, om
sjukdomen nått någon högre grad, genom
operation borttaga de hypertrofiska partierna, s. k.
skrapning, vilket ingrepp lätt fördrages, om
det företages av sakkunnig läkare. Jfr ovan
om kronisk snuva. I. H.*
Nässjö, stad i Jönköpings län, i höglandet
(omkr. 300 m ö. h.), mellan tre till
Huskvar-naån och Emmån avflytande småsjöar (se
kartan); 1,500 har, därav 1,350 har land,
9,113 inv. (1931).
N. tillkom som stationssamhälle vid den
1864 öppnade S. stambanan och är f. n. som
knutpunkt för S. och
ö. stambanorna, N.—
Oskarshamns,
Halmstad—N. och Kalmar
—N. järnvägar ett av
Sveriges förnämsta
trafikcentra. Inre N.
(Gamla staden och
Runneryd) är
regelbundet bebyggt på
jämn mark. De senare
tillkomna
stadsdelarna äro ordnade som
trädgårdsstäder och
ligga till stor del på
vackra höjder. Mitt för
stationen och mellan
huvudgatorna
(Rådhusgatan och
Storgatan) ligger Stortorget,
stadens centrum, med det tornkrönta
stadshuset (från 1915). Detta liksom den närbelägna
vackra stadsparken samt kyrkan (uppf. 1909)
och samrealskolan äro huvudsaki. bekostade
genom donationer, främst av källarmästare
K. Peterson. På höjder n. om kyrkan har
ordnats en fornminnespark. I s. ö. ligger
Sörängen, länets folkhögskola, vars
rödmålade träbyggnader i gammal småländsk stil
tillkommo 1914—15. Sedan 1870-talet har
en livlig industri utvecklat sig, som 1928
räknade 40 arbetsställen och 918 arb., därav
närmare hälften arb. inom trävarufacket
(möbelfabriker). De viktigaste äro N.
stolfabrik (gr. 1870, tillv.-värde 1930 1 mill.
kr., 230 arb.), N. lådfabrik (gr. J923, 110
arb., tillv.-värde 2 mill. kr.), a.-b.
Kläder-fabriken (etabl. 1909, aktiekap. 1,1 mill. kr.,
200 arb., tillv.-värde 2 mill. kr.), N.
bryggeri, S. L. T:s skrivboksfabrik, N. jästfabrik,
N. vaddfabrik, Espings mek. verkstad
(vindmotorer), fabriks-a.-b. Favorit
(stickningsma-skiner). N. har sparbank och två affärsbanker,
sjukhus (uppf. 1930) och är Sydsveriges
förnämsta vintersportplats. Tidningar: Smålands
Dagblad (utg. i Jönköping. 6 n:r i veckan),
Nässjö-Posten och Nässjö-Tidningen (båda utg.
Nässjö stads vapen.
T gyllene fält ett blått
kugghjul, däröver en blå
chef med tre gyllene
grankottar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
