Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Näthinnan el. Synhinnan - Näthinneavlossning, Näthinneinflammation - Nätmage - Nätmelon - Nätra (socken) - Nätra (tingslag) - Nätra kontrakt - Nätra och Nordingrå domsaga - Nätraån - Nätspets, Nätsöm, Knytning och trädning - Nättelduk - Nätting - Nättraby - Nättraby—Alnaryd—Älmeboda järnväg (N. A. E. J.) - Nättrabyån - Nätvalv - Nätvingar, Florvingar - Näva - Nävekvarn - Nävelsjö - Näver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Näthinneavlossning—Näver
88
Själva synnervsinträdet bildar i motsats
härtill ett blint ställe i ögat. — Med
ögonspe-gelns hjälp kan man betrakta n., en
undersökningsmetod av allra största betydelse för
diagnos av såväl ögonsjukdomar som
allmänlidanden. K. G. P-n.
Näthinneavlossning, Näthinneinflammation,
se ögonsjukdomar.
Nätmage, zool., se I d i s s 1 a r e.
Nätmelon, bot., se Melon.
Nätra, socken i Västernorrlands län,
Ångermanlands n. domsagas tingslag, s. om
Örnsköldsvik, kring nedre Nätraån och
Nätra-fjärden samt Svartåns mynning i
Näskefjär-den; 362,12 kvkm, 5,734 inv. (1931).
Höglänt kustparti med flera stora, bergiga öar,
bl. a. N. och S. Ulvön. 2,685 har åker, 20,273
har skogsmark. Vid Köpmanholmen (se d. o.)
sågverk, på öarna fisklägen (Ulvöhamn,
Try-sunda). Pastorat i Härnösands stift, N. kontr.
Nätra, f. d. tingslag, ingår sedan 1 jan.
1930 i Ångermanlands n. domsagas tingslag.
Nätra kontrakt, i Härnösands stift,
omfattar 6 pastorat: Nätra; Sidensjö; Skorped;
Anundsjö; Mo; Björna.
Nätra och Nordingrå domsaga uppdelades
1 jan. 1930 på Ångermanlands norra domsaga
och Ångermanlands södra domsaga.
Nätraån, kustå i mell. Ångermanland från
Resele socken till Nätrafjärden (se Nätra),
s. om Örnsköldsvik; flodområde 1,020 kvkm,
längd omkr. 75 km, disponibel
medelvatten-effekt 18,000 hkr, utbyggd 7,000 hkr, främst
vid Köpmanholmen och B jästa sågverk.
Nätspets, Nätsöm, K ny tn i n g och
trädning, är broderi på knutet nät. En
rikare art, i vilken ingår reliefartad sömnad,
kallas filet guipure. Se Konstsömnad.
Nättelduk, gammalt namn på tunn
bom-ullsmuslin (av Ity. Netteldok, tyg av
brännnässlans stjälktågor). G. H-r.
Nätting, zool., se N e j o n ö g o n.
Nättraby, socken i Blekinge län, Medelstads
härad, närmast v. om Karlskrona, kring
Nättrabyåns nedre lopp; 43,85 kvkm, 2,253
inv. (1931). Tättbefolkad, av bergsryggar
uppdelad naturskön strandbygd med
skärgård; i n. huvudsaki. skogsmarker. 1,318 har
åker, 2,333 har skogsmark. Egendom:
Marie-lund (se d. o.). Vid N. stationssamhälle (omkr.
750 inv. 1921) livlig handel och industri.
Ingår i N., Aspö och Hasslö pastorat i Lunds
stift. Medelstads kontrakt.
Nättraby-AInaryd-Älmeboda järnväg (sign.
N. A. E. J.), spårvidd 0,6 m, 49,i km lång,
utgör en fusion (1911) mellan förut benämnda
Nättraby—Alnaryd—Eringsboda (30,7 km) och
Eringsboda—Älmeboda (18,4 km) järnvägar.
Linjen Nättraby hamn—Alnaryd öppnades
för allmän trafik 1895, Alnaryd—Eringsboda
1905 och Eringsboda—Älmeboda 1910. F. P.
Nättrabyån, vattendrag från Flaken (133 m
ö. h.) m. fl. sjöar i s. Småland, genom
Blekinge till Danmarksfjärden av Östersjön, v.
om Karlskrona; flodområde 470 kvkm, längd
omkr. 50 km.
Nätvalv, byggnk., se Valv.
Nätvingar, Florvingar, Neuro’ptera, en
insektordning med fullständig förvandling,
fyra likformiga vingar samt bitande
mundelar. Antennerna äro vanl. långa,
trådfor-miga el. pärlbandslika, ibland korta, i
spet
sen klubbformigt förtjockade. Vingarna äro
primitiva, nätådriga och hållas i vila
tak-formigt hoplagda över bakkroppen. Larverna
äro rovdjur och av den campodeiforma typen,
med bitande el. sugande mundelar och tre
par bröstfötter. Före förpuppningen spinna
de en gles kokong, vari den fria puppan vilar.
Larverna ha ett mycket växlande levnadssätt,
somliga, t. ex. sävsländorna, äro vattendjur,
andra, ss. ormsländorna, leva under barken
av torkande träd, där de förtära
barkborre-larver, andra leva på växter och livnära sig
av bladlöss (florsländor, se d. o.), andra gräva
fångstgropar i sand (myrlejon, se
Myrlejon-sländor). N. omfattade förr även
natt-sländor och klosländor (se d. o.), vilka numera
uppfattas som självständiga ordningar. De
delas i två underordn., Megaloptera,
omfattande fam. sävsländor och ormsländorna, samt
Planipennia, omfattande bl. a. fam.
stink-sländor, florsländor, myrlejonsländor och
Man-tispidae. Den senare fam. genomgår sin
utveckling hos spindlar, tillhörande släktet
Lycosa. G. A-z.*
Näva, bot., se E r o d i u m och Ge r a n i u m.
Huvudbyggnaden på Nävekvarn.
Nävekvarn, gjuteri och mek. verkstad i
Tunabergs socken, s. Södermanland, vid
inloppet till Bråviken; omkr. 700 inv. (1931).
Äges av a.-b. Näfveqvarns bruk (aktiekap.
550,000 kr. 1931, 230 arb., tillv.-värde per
år 1,5 mill. kr.). Bolaget tillverkar spisar,
kokkärl, trädgårdsmöbler o. a. gjutgods samt
idkar jordbruk, skogshantering, kvarn- och
mejerirörelse. — N :s gods, som förr
omfattade större delen av Tunabergs (se d. o.)
socken och bl. a. kobolt- och koppargruvor,
förlänades 1571 till amiral P. Siöblad på
Nyköpings slott och ägdes sedan av hans
styvson, riksamiral C. Carlsson Gyllenhielm.
1623 anlades en masugn av G. De Besche,
vars efterkommande till 1790-talet innehade
N. och utvecklade bruksrörelsen, övergick
1805 till släkten Sederholm, som 1901 bildade
bruksbolaget. — Litt.: G. Jacobson,
»Näfveqvarns bruk» (1923).
Nävelsjö, socken i Jönköpings län, östra
härad, kring övre Emmån, s. v. om Vetlanda;
65,75 kvkm, 901 inv. (1931). Kring
Emmå-dalen höglänta, kuperade skogsmarker. 1,388
har åker, 3,392 har skogsmark.
1100-tals-kyrka. Ingår i Björkö och N. pastorat i
Växjö stift, östra härads kontrakt.
Näver, barken av björk, består av tunn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
