Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nödmynt - Nödrigg - Nödroder - Nödsignal - Nödvändighet - Nödvärn - Nödympning - Nöjesskatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nödrigg—Nöjesskatt
93
der viss, begränsad tid, ofta inom visst
område, ersätta verkligt mynt. Av sv. n. äro
under Karl XII:s senaste regeringsår utgivna
m y n t t e c k e n (se d. o.) mest bekanta.
Under världskriget 1914—18 och kristidsåren
tillgrepos n. i flera bland de av kriget
hemsökta länderna. Särskilt i Tyskland
utsläpptes n. (Notgeld, Gutschein, Kriegsgeld,
Geld-schein, Bon) av städer, handelskamrar,
banker, sparkassor, fabriksfirmor, lantgods o.
s. v. En del av dessa n. utfördes av papper
med handskriven eller påtryckt text och
valör, rnen i allmänhet trycktes de. I Sachsen
tillverkades 1920—21 n. av porslin; i
Österrike utgåvos n. av läder, men då lädret
steg i pris, ersattes lädermynten av
pappers-mynt. I Ryssland utgav staten mynttecken
av kartongpapper, som efterbildade de
Roma-novska jubileumsfrimärkena. A. W-dt.
Nödrigg, tackling m. m., varmed ett fartyg
förses efter att ha förlorat sin rigg (jfr d. o.).
Nödroder, tillfällig roderanordning i st. f.
ett förlorat eller eljest obrukbart roder. N.
förekommer av en mångfald olika
konstruktioner, i allm. åsyftande att genom ökat
motstånd mot vattnet på fartygets ena sida
bringa det att gira åt denna sida. Ax. L.
Nödsignal, signal på fartyg i nödställd
belägenhet. Som n. begagnas antingen var för
sig el. tillsammans: kanonskott el. annan
knallsignal med 1 min. mellanrum;
internationella signalbokens nödsignal N. C.;
oavbrutet begagnande av mistsignalapparat; raketer
och eldsignaler (brinnande tjärtunnor); samt
numera allmännast medelst trådlös telegrafi
signalen S. O. S. (eng. save our souls, rädda
våra själar). Jfr Signalväsen. ö-g.
Nödvändighet, filos., innebär, att något
icke blott faktiskt förhåller sig på ett visst
sätt utan måste förhålla sig så. Begreppet
n. spelar stor roll i filosofien, men
definitionerna äro olika. Vissa logiker söka
psykologiskt bestämma n. som en känsla av tvång.
Logiskt nödvändigt säges även det vara,
vars kontradiktoriska motsats innebär en
motsägelse. R e a 1 n. innebär antingen, att
något i sig, d. v. s. enl. själva sitt väsen,
existerar eller att det existerar på grund av
en viss föreliggande orsak, moralisk n.,
att något obetingat bör existera.
Begreppet n. torde f. ö. innehålla vissa motsägelser,
som särskilt göra sig gällande i metafysik
och kunskapsteori (se d. o.). Tydligast
framträder detta i den för metafysiken
fundamentala tanken om det nödvändiga som det i
sig existerande, där tanken om något visst
identifieras med den därifrån skilda tanken
om dettas existens. Samma motsägelse torde
gå igen i n:s övriga betydelser. G. O-a.
Nödvärn, jur., det fall, då någon till
avvärjande av rättsstridigt angrepp nödgas mot
angriparen använda en åtgärd, som under
andra förhållanden är otillåten och straffbar.
En rätt till n., så att den avvärjande
åtgärden blir strafflös, har i alla tider varit
erkänd men har underkastats mångfaldiga,
delvis orimliga inskränkningar, från vilka
först den nyaste rättsutvecklingen befriat
den. Enl. gällande svensk rätt (sedan 1890)
äger rätt till n. rum för att avvärja de flesta
i lag straffbelagda gärningar, som innefatta
angrepp mot enskild persons intressen,
när
94
mare bestämt mot ett påbörjat el. omedelbart
förestående angrepp på 1) person, d. v. s.
personens kroppsliga integritet el. frihet. 2i
egendom, då angreppet sker medelst kränkning
av besittning, och 3) hemfrid, då någon
medelst inbrott el. eljest olovligen inträngt i
annans rum, hus, gård el. fartyg. Den
avvärjande gärningen har karaktär av våld,
men detta får ej vara större, än nöden, d. v. s.
angreppets avvärjande, kräver. Vidare får
man enl. huvudregeln, vid s. k. mindre n.,
icke genom motangreppet göra så stor skada
på angriparen, att den står i uppenbart
missförhållande till den skada, som av angreppet
var att befara. För avvärjande av vissa
särskilt svåra angrepp, vid s. k. större n., gäller
icke den sistnämnda inskränkningen, näml,
icke vid 1) angrepp på person, vilket innebär
trängande fara, 2) angrepp på egendom, då
angriparen sätter sig till motvärn mot den,
som vill sitt värja el. å bar gärning återtaga,
och 3) olovligt inträngande nattetid. Om den
nödvärnsberättigade använt större våld, än
som enl. de anförda reglerna varit medgivet,
må straffet nedsättas; och om han svårligen
kunnat besinna sig, må han ej dömas till
straff. — Nödvärnsrätt består icke, sedan ett
angrepp redan avslutats. N. äger icke rum mot
ärekränkningar i tal el. skrift el. liknande
angrepp mot enskild, ej heller mot gärningar,
som endast kränka något statligt el. eljest
allmänt intresse. I dessa fall kunna endast
tillämpad de betydligt mindre vittgående
reglerna om nöd (se d. o.). Nödvärnsrätt
tillkommer även annan, som kommer den
angripne till hjälp; detta är av vikt i
synnerhet då den angripne icke förmår att försvara
sig själv. — I rättstillämpningen ha
åtskilliga tvivelsmål rått ang. bevisningen om n.
Numera tillämpas även i Sverige i allm. den
riktiga grundsatsen, att en tilltalad persons
uppgift, att han handlat i n., skall tagas för
god, därest den icke kan anses vederlagd
genom omständigheterna i målet. R. B-l.
Nödympning, se Fårkoppor.
Nöjesskatt, numera i Sverige den särskilda
skatt (biljettskatt), som kommun äger rätt
att upptaga på biljett eller annat bevis,
vilket berättigar till deltagande i offentlig
nö-jestillställning (där denna icke tjänar
vetenskapligt ändamål eller anordnas i
undervisnings- eller uppfostringssyfte), enl. förordn.
av 1923. Skatten, som sålunda är fakultativ,
har införts i alla städer och i de flesta andra
kommuner med nöjesetablissemang men ej i
rena landskommuner. Den utgår med i
förordningen specificerade skattesatser (5—10 %),
vilka kommun dock kan nedsätta, med
bibehållande av proportionerna för tillställningar
av olika slag. 1929 inbringade n. i städerna
över 5 mill. kr. och i landskommuner,
köpingar och municipalsamhällen omkr. 1 mill.
kr. Mer än hälften av skatteintäkten
härflyter från biografer (biografskatt). —
Uppslaget till n., som närmast planerades som
statsskatt, torde ha givits av den
forlystelses-skat, som pålades 1911 i Danmark och där
tillfaller staten med 2/3 och resp, kommuner
med endast Vs- N. förekommer f. ö. bl. a. i
Norge som fakultativ kommunalskatt med
varierande avgifter. Biljettskatt infördes i
Berlin 1913 och därefter i flera städer i Tysk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
