Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nöjesskatt - Nöldeke, Theodor - Nörborg (Nordborg) - Nördlingen - Nörelsläktet - Nörgaard, Frederik - Nörlund, Niels Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
Nöldeke—Nörlund, N. E.
96
Gatubild från Nördlingen med S :t Georgskyrkans torn.
land samt t. ex. i Paris. Uppträdande
utländska artister erlägga i Sverige
artistskatt (se d. o.; jfr
Bevillningsavgifter). Befrielse från n. för viss
tillställning bör efter lagen helt grundas på hänsyn
till tillställningens art, icke till dess syfte
(välgörenhet o. dyl.). E. F. K. S-n.
Nö’ldeke, T h e o d o r, tysk orientalist (1836
—1930), prof, i semitiska språk 1868—72 i
Kiel och 1872—1906 i Strassburg. N. ansågs
med skäl som sin tids främste semitist,
särskilt i fråga om
ara-meiska. Han var
dessutom en grundlig
kännare av persiska
språket och litteraturen.
Bland N:s många
arbeten må nämnas
»Ge-schichte des Quoråns»
(1860; 2:a uppl. 1909),
»Grammatik der
neu-syrischen Sprache»
(1868), »Untersu-
chungen zur Kritik
desAlten Testaments»
(1869), »Mandäische
Grammatik» (1875), »Syrische Grammatik»
(1880; 2:a uppl. 1898), »Die semitischen
Spra-chen» (1887; 2:a uppl. 1890), »Aufsätze zur
persischen Geschichte» (1887), »Beiträge zur
semitischen Sprachwissenschaft» (1894), »Neue
Beiträge zur semitischen Sprachwissenschaft»
(1910) samt flera övers, från arabiskan.
Bib-liogr. över N:s skrifter till 1906 upptar 564
n:r; jfr den till N:s 70-årsdag 1906 utg.
festskriften »Orientalische Studien». K. V. Z.*
Nörborg, förr Nordborg, köping i
danska Slesvig, Sönderborg amt, på ön Als; 976
inv. (1925). Slottet N. el. Als slott, uppf. på
1100-talet, tjänade till statsfängelse, där bl. a.
biskop Valdemar av Slesvig (1193—98) och
Erik Klipping (från 1261) höllos fångna.
Intogs 1658—59 två gånger av svenskarna och
en gång av brandenburgarna, nedbrann 1665,
återuppfördes 1678, kom 1730 i danske
kungens ägo men såldes 1766 och raserades. Efter
N. ha två linjer av danska kungahuset
uppkallats.
Nördlingen [nö’rt-], stad i bayerska
reg.-omr. Schwaben, vid Eger, en biå till Donaus
biflod Wörnitz, 60 km n. n. v. om Augsburg;
8,589 inv. (1925). Staden domineras av den
vid torget i centrum belägna S:t
Georgskyr-kan med ett 90 m högt torn. Den väl
bevarade ringmuren med 18 torn är från
1300-och 1400-talet, porttornen senare förstärkta.
— Omnämnt 898, blev N. under kejsar
Fredrik II riksstad och uppblomstrade genom sitt
läge vid en viktig handelsväg mellan Donau
och Württemberg. M.
Vid N. besegrade Gallas 27 aug. 1634 G.
Horn och hertig Bernhard av Weimar. Gallas
belägrade N., nyckeln till Württemberg. G.
Horn och hertig Bernhard ryckte till
undsättning med 22,000 man (varemot fienden i slaget
ställde 33,000). Katolska armén besatte en
del av höjderna s. om staden. Häremot gick
Horn till anfall (åt höger), medan hertig
Bernhard tryggade fronten och Horns
åter-tågsväg. Anfallet misslyckades. Sedan Horn
anträtt återtåget, anföll Gallas över hela
fronten. De evangeliska ledo ett katastrofalt
nederlag; 6,000 man stupade, och lika många
gjordes till fångar, däribland Horn, medan
de katolska förlorade 1,200 man. Intet svenskt
truppförband deltog i slaget. Olyckan
innebar en vändpunkt i kriget. Sverige förlorade
t. v. sin ledande ställning. — 3 aug. 1645
blevo de katolska styrkorna slagna vid N.
av fransmännen. Wdt.
Nörelsläktet, Alsine, hör till fam.
nejlikväxter och omfattar omkr. 60 arter (nästan
uteslutande i norra halvklotets kalla och
tempererade länder). I Sverige växa fyra, en på
sandfält i ö. Skåne och tre fjällväxter.
Nörgaard [-går], F r e d e r i k, dansk
folk-högskolman (f. 1878). Var först mejerist, blev
student 1902, teol. kand. 1908, var 1908—20
lärare vid Frederiksborgs och övertog 1920
Antvorskovs folkhögskola, en av landets
största. N. har skrivit flera historiska arbeten
(om »Christen Berg», 1915, »D. G. Monrad»,
1918, och »H. P. Hanssen», 1919) och var
1922 medutgivare av »Verdenshistorien fra
1866 til vore dage». Han var medlem av
folketinget 1913—18 (vänster). P. E-t.
Nörlund, N i e 1 s Erik, dansk
matematiker och astronom (f. 1885 2B/to)- Blev 1910 fil.
dr i Köpenhamn och var 1908—12 assistent
vid Köpenhamns observatorium samt 1912—
22 prof, i matematik vid Lunds univ. N.
flyttade 1922 över som prof, i samma ämne
till Köpenhamns univ. och är sedan 1924
chef för Danmarks gradmätning. Hans första
vetenskapliga verksamhet faller inom den
praktiska astronomien, och av särskild
betydelse är hans bestämning av
egenrörelserna för 140 stjärnor av den fjärde Sec-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
