Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
O—Oas
104
O är femtonde bokstaven i svenska
alfabetet; det fanns i ung. samma form i
forngrekiska och identiskt lika i
latinska alfabetet. I sv. är o tecken för d-ljud
i omkr. 800 ord (jfr Å), för m-ljud i omkr. 600.
I logiken betecknar O ett partikulärt
negativt omdöme. Som romerskt taltecken är
O = 11, Ö = 11,000. O betecknar
väderstrecket öster (ost).
O, förk. för amerik. staten Ohio.
O, kem. tecken för en atom syre.
O’ el. U a, i irländska släktnamn ofta första
sammansättningsled (t. ex. O’Brien, O’Connell),
betecknade urspr. härstamning (ättling). Jfr
Klan.
Oähu, se Ha waiiöa r n a.
Oajaca [åal$a’ka], se O a x a c a.
Oakhill [åu’khil], ital. statens
legations-byggnad på S. Djurgården (se
Djurgården, med karta), Stockholm, uppf. 1910—11
efter ritning av F. Boberg för prins Vilhelm
och prinsessan Maria.
Oakland [äu’klond], stad i Kalifornien, U.
S. A., vid San Franciscobukten, 4,8 km från
det mitt emot liggande San Francisco; 284,063
inv. (1930; 5,489 negrer, 3,821 kineser, 2,709
japaner 1920). Handels- och flyghamn;
livlig, växande handel. Betydande tillv. av
motorfordon och -delar. O. började bebyggas på
Gatubild frän Oakland.
Oakhill.
1850-talet (1,543 inv. 1860). — In. ligger
förstaden Berkeley (se d. o. 2).
Oak Park [åuk päk], Oak Park
villa g e, förstad 14 km v. om Chicago; 63,982
inv. (1930).
Oaks, The [di äu’ks], eng., namn på en
engelsk kapplöpning (slätlopp), instiftad 1779
av 12 :e earlen av Derby och uppkallad efter
dennes jaktslott vid Epsom; loppet äger rum
för treåriga ston på Derbyloppets bana i
Epsom (1,5 eng. mil).
Oäs, i en öken beläget område, som
ständigt för vatten och därför bär en rikare
vegetation än omgivningen samt ofta även
tilllåter bofast bebyggelse. Vattentillgången kan
bero på närheten till ett regnigt
bergsområde, varifrån vatten rinner ut i öknen ovan
eller under markytan, i senare fallet i form
av grundvatten. Även floder, som
genomströmma öknen, kunna ge upphov till oaser.
Så t. ex. är Nildalen i Egypten att anse som
en jättestor, långsträckt, intensivt uppodlad
oas, och Väst- och Centralasiens viktigare
oaser äro även bundna till vattendragen.
Många oaser ligga i sänkor i marken, där
grundvattnet når nära ytan och ofta delvis
går i dagen. Där konstbevattning är möjlig,
ha oasernas omfång i många fall betydligt
ökats, såsom fallet är mångenstädes i Sahara.
Här har man även genom borrning ned till
djupt liggande vattenförande lager och
anläggning av artesiska brunnar åstadkommit
nya oaser. Oaserna äro icke skarpt skilda
från wadierna (se d. o.) utan ha ofta
utvecklats ur dessa och ha i huvudsak samma
växtlighet (se Afrika, växtvärld). Deras
vegetation torde dock numera ingenstädes
vara ursprunglig utan har helt fått sin
prägel genom människan. Det viktigaste och
mest karakteristiska trädet i oaserna i
Sahara och dess fortsättning genom Arabien och
Mesopotamien till Persien är dadelpalmen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
