Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nötkreatursskötsel - Nötkråksläktet - Nötskrika - Nötstyng - Nötteröy - Nöttja - Nötvivel - Nötväcksläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Nötkråksläktet—Nötväcksläktet
102
Nötkråka, Nucifraga caryocatactes. Nötskrika, Garrulus glandarius.
förhållanden råda, att ändamålsenliga stallar
finnas och att åtgärder vidtagas för
motarbetande av smittsamma sjukdomar. H. J. Dft.
Nötkråksläktet, Nuci’fraga, tillhör fam.
kråkfåglar bland tättingarna. Kroppen är
långsträckt, näbben täml. lång, smal och
rundad. I Sverige finnes nötkråkan el.
nötknäckan, N. caryocatactes, som till färgen
är övervägande brun med små vita fläckar.
Ving- och stjärtpennor äro- svarta. Längden
är 36 cm. Den förekommer i s. och mell.
Sverige men för ett mycket undangömt liv.
Födan utgöres både av insekter och av bär,
nötter o. dyl. Boet bygges vanl. i en tät
gran. Vissa år anträffas i Sverige en
närstående form, den smalnäbb a de
nötkråkan, N. caryocatactes macrorhynchus,
hemmahörande i Sibirien. T. P.
Nötskrika, Ga’rrulus glandarius, tillhör fam.
kråkfåglar bland tättingarna. Dess yviga
fjäderdräkt är rödgrå och svart med vit gump,
vit strupe och en blå och svart fläck på
vingen. Längden uppgår till 38 cm.
Huvudets fjädrar äro förlängda. Näbben är täml.
kort och något böjd. N. är allmän i s. och
mell. Sverige framför allt i lövskog och har
under de senaste årtiondena också spritt sig
i Norrland, i synnerhet längs kusten, där den
företrädesvis påträffas i barrskog. Som övriga
kråkfåglar är den allätare men förtär helst
nötter och ollon. Sommartid vistas den i
skogarna men strövar på hösten omkring i
flockar och iakttages då lätt, särskilt på grund
av sitt sträva skrik. Boet bygges vanl. i
barrträd. T. P.
Nötstyng, zool., se Styngflugor.
Nötteröy, norskt herred i Vestfold fylke,
bestående av N. (43,47 kvkm) m. fl. öar i
Oslofjorden; 56,11 kvkm, 6,651 inv. (1920).
Besökes mycket av sommargäster.
Nöttja, socken i Kronobergs län, Sunnerbo
härad, kring Bolmån, s. v. om Ljungby; 69,07
kvkm,. 565 inv. (1931). Jämnt skogs- och
myr
område, bebyggt på kullarna. 646 har åker,
3,074 har skogsmark. Ingår i Annerstads, N.
och Torpa pastorat i Växjö stift, Sunnerbo
kontrakt.
Nötvivel, zool., se V i v 1 a r.
Nötväcksläktet, Si’tta, tillhör fam.
nötväc-kor bland tättingarna och omfattar mer än
20 arter småfåglar i Europa, Asien och
Nordamerika. Alla utmärkas av rak, stark näbb,
kort, trubbig stjärt med mjuka pennor samt
långa tår med kraftiga, krökta klor. Särskilt
är baktån väl utbildad. De klättra skickligt
såväl uppför som nedför trädstammar och
häcka i hål i träden. I Sverige finnes
nöt-väckan, S. europaea, som blir 16 cm lång. Den
är ovan blågrå med ett svart streck genom
ögat, under vit med rödbruna sidor. Stjärten
och vingarna äro brunsvarta. Dess nordgräns
går genom s. Värmland och n. Uppland, dock
saknas den på Öland. Den är en livlig fågel,
som förtär såväl insekter som frön, ollon
o. dyl., vilka den kilar fast i en springa i
barken och sedan hackar upp med näbben.
Till vintern samlar den förråd men stryker
vanl. omkring tills, m. mesar och
trädkry-pare. T. P.
Nötväcka, Sitta europaea.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
