Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oberschlesien - Oberschöneweide - Oberstdorf - Oberstein - Oberyktad - Obestämd straffdom - Obiit - Obione - Obj. - Objekt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Oberschöneweide—Objekt
112
en interallierad kommission; båda parterna
agiterade livligt, och från polskt håll
organiserades under ledning av W. Korfanty (se
d. o.) en resning (aug. 1920) i syfte att h. o. h.
införliva O. med Polen. Sedan denna
undertryckts, bestämdes omröstning till 20 mars
1921. Röstberättigade voro alla personer
över 20 år, som voro födda inom området
eller voro där bosatta sedan 1 jan. 1904 eller
därifrån utvisats av tyska myndigheter. För
Tyskland avgåvos 707,348 röster, för Polen
479,747; 664 kommuner hade tysk, 597 polsk
majoritet. Tyskland krävde nu hela O., enär
en delning av industriområdet vore omöjlig.
Korfanty organiserade en ny resning (maj
s. å.), och de tysksinnade sammanslöto sig
till en militär motorganisation,
»Oberschle-sische Selbstschutz». De allierades högsta
råd kunde ej ena sig om delningslinje, och
frågan hänsköts då till Nationernas förbunds
råd. Ett utskott av fyra rådsledamöter (för
Belgien, Brasilien, Kina och Spanien)
uppgjorde ett delningsförslag, som gillades av
rådet och (20 okt.) även av
ambassadörkonferensen. Det var partiskt för Polen och
avsåg främst att återställa enigheten mellan de
allierade. Svårigheten att skapa en naturlig
och etnografisk gräns (lantbefolkningen i O.
är till stor del polsktalande, medan ett stort
antal tyska arbetare och affärsmän inflyttat
i industriområdets städer) medförde, att
gränslinjen drogs täml. godtyckligt (jfr karta
vid Schlesien) rätt igenom
industriområdet, lämnande flertalet gruvor och
fabriker åt Polen. Inom Polens del lågo 95 %
av kolförråden, alla järngruvorna, 23
masugnar av 37 samt 12 bly- och zinkgruvor
av 16. Till Polen gingo bl. a. s. å. delar av
kretsen Tarnowitz, lantkretsen Beuthen, s. ö.
delen av kretsen Hindenburg, kretsarna Pless
och Rybnik samt s. ö. delen av kretsen
Ratibor. Samtidigt gjordes på 15 år vissa
stadganden för att upprätthålla den
ekonomiska enheten; Tyskland erhöll rätt till
tullfri import av gruvprodukter. Ett tysk-polskt
fördrag i Genève (15 juli 1922) garanterade
de nationella minoriteternas rättigheter.
Avtalets övervakande uppdrogs åt en blandad
kommission och en blandad skiljedomstol,
båda under neutralt presidium. Delningen
trädde i kraft 15 juli 1922. Den tyska delen
bildar nu den preussiska prov. O b e r
-Schlesien (9,702 kvkm, 1,379,278 inv.
1925; huvudstad: Oppeln), den polska delen
tillhör vojvodskapet S 1 q s k (4,230 kvkm,
1,124,967 inv. 1921; huvudstad: Katowice),
innefattande även den polska andelen av f. d.
österrikiska Schlesien. — Redan 1920
avträddes utan folkomröstning det s. k.
Hlucfn-(Hultschin-) området i sydligaste O., med
hu-vudsakl. tjeckisk befolkning, till
Tjeckoslovakien. — Litt.: B. Dietrich, »O.» (1920); S.
Osborne, »Problem of Upper Silesia» (1921);
W. Volz, »Die völkische Struktur O:s» (1921)
och »O. und die oberschlesische Frage» (i
Zeitsehrift der Gesellschaft für Erdkunde zu
Berlin 1922). S. F.;V. S-g.
Oberschöneweide [äberfÖ’nøvaido], s. ö.
industristadsdel i Berlin, förvaltningsdistr.
Trep-tow. Kabelverk och fabriker, tillhöriga
All-gemeine Elektrizitäts-Gesellschaft (A. E. G.).
Oberstdorf [å’borst-], livligt frekventerad
luftkurort och vintersportplats (843 m ö. h.)
i Allgaualperna, Sydbayern; 4,178 inv. (1925).
Linbana till Nebelhorn (2,224 m ö. h.) med
bergstation, 1,920 m ö. h.
Oberstein [ä’borjtåin], stad i oldenburgska
enklaven Birkenfeld, s. Rhenlandet, vid Nahe;
10,654 inv. (1925); sedan gammalt bekant för
sina agatsliperier.
Oberyktad, jur., se I n f a m i.
Obestämd straffdom, dom, varigenom
ådö-mes frihetsstraff av viss art, vilket till sin
varaktighet icke, el. endast inom en viss
latitud (s. k. relativt obestämd straffdom),
fixeras i domen. Straffets varaktighet
bestämmes först senare, med ledning av de
erfarenheter, som under dess verkställighet kunnat
inhämtas ang. fångens sinnesbeskaffenhet och
farlighet samt straffverkställighetens
inverkan därpå. Detta bestämmande sker genom
beslut av verkställighetsmyndighet el. av
domstol (möjl. särskild »fängelsedomstol» el.
dyl.). O. brukas i vissa utomeuropeiska
stater, bl. a. vissa delstater i U. S. A. och
Australien, men såvitt angår egentliga straff ej
i nämnvärd utsträckning i europeisk
straffrätt. Däremot uppnås i viss mån ett liknande
resultat genom ett på viss tid ådömt straffs
förkortning genom villkorlig
frigiv-ning (se d. o.). S. k. skyddsåtgärder
(se d. o.), som för ungdomliga el. abnorma el.
andra särskilda grupper av förbrytare träda
i st. f. egentligt straff, äro genomgående
absolut el. åtm. relativt obestämda till sin
varaktighet. Jfr Internering,
Minderåriga förbrytare,
Tvångsupp-fostran och Vaneförbrytare. R. B-L
O’biit, lat., han (hon) dog.
Obiöne, bot., se S al t m å 11 a.
Obj., förk. för objekt.
Obje’kt (av lat. obje’ctum, något, som är
motsatt ett annat), föremål. 1. (Filos.)
Motsatsen till subjekt, föremålet för subjektets
uppfattande eller handlande. Om o:s
förhållande till subjektet se Idealism,
Realism och Subjektivism. G. O-a.
2. (Gramm.) Namn i satsläran på ett
substantiv el. pronomen, som nära ansluter sig
till ett verb. För substantivens del markeras
o. i många nyare språk blott genom ställning
i satsen (och betoning); jfr t. ex. »gossen
väntar flickan» med »flickan väntar gossen».
Vid pronomina finnas däremot böjningsformer
(»han slår Pål»: »Pål slår honom»). Ett äldre
böjningssystem, representerat t. ex. av svenskt
fornspråk, latinet och tyskan, låter
skillnaden framträda även i substantivböjningen.
Detsamma gäller skillnaden mellan direkt
och indirekt o., även kallade
ackusa-t i v- och dativobjekt el. sak- och
personobjekt: »goseen ger flickan boken».
Här ha emellertid i svenskan de pronominala
böjningsformerna sammanfallit. Som indirekt
o. betraktas även vissa uttryck med
prepo-sition: »gossen ger boken åt flickan». — Från
o. i vanlig mening får man skilja den
adver-biella användningen av substantiv i t. ex.:
»han blir borta hela sommaren». — O. kan
konstrueras med infinitiv (latinets
accusati-vus cum infinitivo): »jag såg honom komma».
— Substantiv och pronomen kunna även som
predikativ (se d. o.) vara utbildningar till
verbet. Jfr Kasus och Satsdel. N. Sv-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
