Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oden, Odin - Odén, Sven Alfred - Odén, Sven Ludvig Alexander - Odenathus - Odencrants, Thor Arvid Emil - Odencrantz (Odencrants) - Odenius, Maximilian Victor - Odensala - Odensbacken - Odense
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Odén—Odense
146
Wuotis her, den vilda jakten, spökskaran, som
under stormnätter brusar fram genom luften.
Namnet på dödsskaran hänger samman med
tyska Wut, »raseri», isl. 6dr, »våldsam»,
»rasande», och Oden (fnhty. Wuotan, fnsax.
Wodan) betyder snarast dödsskarans ledare.
Från Sverige s. om Mälaren känner man Oens
(Noens) jakt. På ett v. germanskt område
har folktrons döds- och stormgud utvecklats
till en stridsgud, åt vilken man bragte
människooffer. Hans vidare utveckling
sammanhänger med folkvandringstidens historiska
och politiska förhållanden. Litt.: H. M.
Chad-wick, »The cult of Othin» (1899); A. Olrik,
»Odinsjægeren i Jylland» (i Dania, bd 8, 1901);
E. Wessén, »Studier till Sveriges hedna
mytologi och fornhistoria» (1924). E. W-én.
Odén, Sven Alfred, statistiker (f. 1881
7/8). Blev amanuens i Statistiska
centralbyrån 1907 och var 1914—21 förste aktuarie där.
O. är red. för Sveriges Landstings Tidskrift
sedan dess grundande 1914. Han deltog
verksamt i organiserandet av Svenska
landstingsförbundet (se Landstingsförbundet)
och är från 1921 sekr. och ledare av
förbunds-byrån. O. har innehaft ett stort antal
sakkunniguppdrag. E. Spr.
Odén, Sven Ludvig Alexander,
kemist (f. 1887 Blev fil. dr i Uppsala
1914, docent där 1913, var prof, i oorganisk
kemi vid Tekniska högskolan i Stockholm
1920—25 och är från
1925 föreståndare för
agrikulturkemiska
laboratoriet vid
Centralanstalten för
försöks-väsendet på
jordbruksområdet. O. är en av
vår tids mest
framstående kolloidkemis-ter, vars gradualavh.,
»Der kolloide
Schwe-fel», utgör ett av den
moderna
kolloidkemi-ens grundläggande
arbeten. Av de kolloida
lösningarnas egenskaper har han särskilt
uppmärksammat kornstorleksfördelningen och
utarbetat en metod att genom fraktionerad
koagulation karakterisera och kvantitativt
bestämma kornstorleksgrupperna (1912). Denna
metod har han sedermera givit en utvidgad
tillämpning på olika dispersa system
(kolloi-der, leror, djuphavssediment, anrikningsslam,
kemiska fällningar m. m.), varvid han delvis
i samarbete med lärjungar bearbetat olika
företeelser inom analytisk kemi, kolloidkemi,
marklära, geologi, kemisk teknologi. För
utförandet av kornstorleksbestämningar genom
s. k. sedimentationsanalys har O. konstruerat
automatiskt registrerande vågar av stigande
fulländning. Andra av O:s arbeten gälla
fällningars uppkomst och struktur, humussyror,
svenska torvslag och möjligheterna för deras
tekniskt-ekonomiska utnyttjande,
adsorptions-problemet, agrikulturkemiska problem o. a.
O. har utgivit monogr. »Die Huminsäuren»
(2:a uppl. 1922), han är led. av Internationella
kommissionen för studiet av markkemien
(1922) och var 1927 president i kommissionen
för marklära vid Internationella
lantbruksinstitutet i Bom. II. E.*
Odenäthus, furste i Palmyra (se d. o.).
Odencrants, Thor Arvid Emil, fysiker,
fotograf (f. 1881 7/8). Blev fil. dr och docent
i fysik i Uppsala 1915, docent i vetenskaplig
fotografi vid Stockholms högskola 1918 och
förestår sedan 1929 Generalstabens
fotografiska centrallaboratorium. O:s författarskap
avhandlar huvudsaki. sensitometri,
fotogram-metri, reproduktionsteknik, fotografisk optik
och kriminalfotografi. O. har bl. a. utgivit
»Fotografi och fotogrammetri» (1929). Han
har även verkat som föreläsare i fotografiska
ämnen. J. H-g.
Odencrantz (O d e n c r a n t s), svensk släkt,
härstammar från biskop A. O. Rhyzelius (se
d. o.), vars barn 1751 adlades med namnet O.
Biskopens son hovrättsrådet Johan (Jan)
Odencrantz (1737—1804) utgav »Kongl.
Götha hofrätts presidenter, ledamöter och
be-tjening» (1803), ett ännu användbart arbete.
Den sistnämndes son hovrättsrådet Thor
August Odencrantz (1782—1829) var
en framstående musik- och konstvän samt
livligt verksam i Jönköpings läns
hushållningssällskap. Om dennes sonsons son T h. A. E.
Odencrants se ovan.
Odénius, Maximilian Victor, läkare
(1828—1913). Blev fil. dr 1853, med. lic. 1859,
med. dr 1861, adjunkt i anatomi och
prosek-tor 1860 samt var 1875—97 prof, i teoretisk
och rättsmedicin, allt
vid Lunds univ. Led.
av Vet.-akad. (1875).
O:s långa verksamhet
som akademisk lärare,
kännetecknad av
vetenskaplig skarpblick
och elegant
framställningsform, var av
mycket stor betydelse
för läkarutbildningen
i Sverige. På hans
85-årsdag 1913
tillägnades honom en
festskrift. O. ägnade
sär
skilt sin forskning åt örats anatomi. Hans
arbeten präglas av skarp iakttagelseförmåga
och sträng vetenskaplig kritik. O. utgav 1906
en övers, av »Celsus’ åtta böcker om
läkekonsten». Jfr biogr. av E. Holmgren i
Vet.-akad:s Ärsbok 1915 (med bibliogr.). R. T-dt.*
Odensala, socken i Stockholms län,
Ärling-hundra härad, på Mälarslätten, n. ö. om
Sigtuna, vid Stockholm—Uppsalabanan; 54,07
kvkm, 1,008 inv. (1931). 2,144 har åker, 2,423
har skogsmark. Urgammal kulturbygd, rik
på fornlämningar. Ingår i O. och
Husby-Är-linghundra pastorat i Ärkestiftet,
Seming-hundra och Ärlinghundra kontrakt.
Odensbackcn, se A s k e r, socken.
0’dense, Danmarks tredje stad och sedan
urminnes tider Fyns huvudort, säte för
biskopen i Fyns stift och amtmannen i O. amt,
ligger centralt på Fyns slättbygd kring O.
aa, 5 km från dess mynning i O. fjord; 52,376
inv. (1925). O. är Fyns trafikcentrum (se
kartan vid Danmark) och förbindes genom
den livligt trafikerade O. kanal (anlagd 1797
—1804; 7,5 m djup) med havet. Endast i
den äldsta stadsdelen )<ring Vestergade n. om
ån erinra flera kyrkor, 1600—1700-tals
korsvirkeshus och det oregelbundna gatunätet om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
