Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odense fjord - Odensholm - Odensjö - Odensjön - Odenslund - Odensvi (socken i Kalmar län) - Odensvi (socken i Västmanlands län) - Odensviholm - Odensåker - Odenwald - Odeon - Odéonteatern - Oder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
Odensholm—Oder
150
aa och Odense kanal farled för sjöfarten på
Odense (jfr d. o.).
Odensholm, estnisk ö, omkr. 8 km lång,
högst 2 km bred, omkr. 10 km utanför
Estlands n. v. udde Spithami. Skog saknas nästan
h. o. h. 113 inv. (1922), därav 107 svenskar.
Inv. bo i en enda by och livnära sig mest av
fiske. Se vidare Estlandssvenskar och
bilder till Estland, sp. 1080. Jfr A.
Engström, »Milt liv och leverne» (1907).
Odensjö, socken i Kronobergs län,
Sunner-bo härad, mellan sjöarna Bolmen i ö. och
Unnen i v.; 115,53 kvkm, 806 inv. (1931).
Skogs- och myrmark med smärre åsar. 572
har åker, 3,585 har skogsmark. Ingår i O.,
Lidhults och Vrå pastorat, Växjö stift,
Sun-nerbo kontrakt. Medeltidskyrka med
triumfkrucifix.
Odensjön.
Odensjön, insjö i Röstånga socken,
Malmöhus län, på Söderåsens ö. del, omkr. 1,3 km
v. n. v. om Röstånga kyrka. Sjön är nästan
cirkelrund, 120 m i diam, och omkr. 21 m
djup. Dess stränder av starkt förklyftad
gnejs äro branta, omkr. 30 m höga. Om sjön
finnas många folksägner, och dess bildning
har blivit tydd på olika sätt, bl. a. som en
gammal kratersjö, en maar, el. en karsjö (se
Kar), urholkad av en hängglaciär. Till
förklaring av O:s bildning kan man emellertid
endast ta i anspråk tektoniska rubbningar.
Bergarterna runtom sjön äro huvudsaki. gnejs,
starkt förklyftad i olika riktningar. En i
n.—s. gående krosszon i gnejsen har blivit
utsköljd till en dalgång, som i s. slutar blint,
och genom sättningar i själva bottnen har
dalgången blivit ytterligare fördjupad. — O.
och den omedelbart intill belägna
Nackarps-dal äro väl bekanta för sin skönhet och
mycket besökta utflyktsorter. K. A. G.
Odenslund. 1. (O d i n s 1 u n d.) Se
Uppsala. — 2. Förr municipalsamhälle (enl. k.
br. 1899), 1918 införlivat med Östersund.
Odensvi, soVken i Kalmar län, S. Tjusts
härad, vid östgötagränsen, kring Kyrksjön,
s. Tynn m. fl. sjöar; 147,37 kvkm, 1,703 inv.
(1931). Skogs- och bergsbygd, uppdelad av
bördiga, sjörika sprickdalar. 2.400 har åker,
9,294 har skogsmark. Egendomar:
Odensvi-holm, Ogestad och Kulla. Pastorat i
Linkö
pings stift, S. Tjusts kontrakt. Litt.: Ada
Rydström, »Boken om Tjust», IV (1910).
Odensvi, socken i Västmanlands län,
Åkerbo härad, n. om Köping; 125,69 kvkm, 1,258
inv. (1931). Sträcker sig från Mälarslätten
i s. in i Bergslagens kuperade skogsbygd i
n. samt genomf lytes av Kölsta- och
Valsta-åarna. 2,965 har åker, 7,883 har skogsmark.
Pastorat i Västerås stift, Köpings kontrakt.
Odensviholm, herrgård i Odensvi socken,
Kalmar län, 15 km v. om Gamleby, vid
Kyrksjön; 4,267 har, därav 803 har åker;
tax.-värde 1,068,800 kr. (1929). Tillhörde
släkten Falkenberg 1606—omkr. 1770, från
1699 som fideikommiss (jfr Lagmansö),
därefter släkterna Granschoug (till 1839) och
Carleson samt tillhör nu släkten Fleetwood.
Odensåker, socken i Skaraborgs län,
Vads-bo härad, på slättbygden kring nedre Tidan,
närmast v. om dess hiå ösan och sjön östen;
23.28 kvkm, 478 inv. (1931). På en höjdrygg
utmed sjön ligga kyrkan och de flesta
gårdarna. 1,134 har åker, 475 har skogsmark.
Ingår i O:s, Tidavads, Låstads och Binnebergs
pastorat i Skara stift, Mariestads kontrakt.
Odenwald [å’denvalt], »ödeskog»,
bergstrakt i s. v. Tyskland, ö. om Rhendalen,
mellan Darmstadt och Heidelberg, omkr. 40
km bred. Västra O. är ett kuperat
dallandskap (Neunkircher Höhe 605 m ö. h.) på
kristal-linisk berggrund, vars västrand, den vackra
Bergstrasse, höjer sig täml. brant 300—
400 m över Rhendalen. På östra O. bildar
devonisk sandsten enformiga högslätter, som
i v. i Hardberg nå 593 m ö. h. och i s. ö. övergå
i Baulands bördiga slätter. O:s högsta punkt
är basalt toppen Katzenbuckel (626 m ö. h.)
i sydöst.
Ödèon, se O d e u m.
Odéonteatern [ådeä’-] i Paris ligger på
vänstra Seinestranden vid n. ö. hörnet av
Luxembourgträdgården. O. är uppförd i
nyklassisk stil och rymmer 1,700 åskådare; i
arkaderna öppna boklådor. Se vidare Fransk
teater, sp. 1062 ff. G. K-g.
Oder [å’dor], tjeck. Odra, flod i
Mellaneuropa, från Sudeterna till Östersjön; längd 866
km, flodområde 118,611 kvkm. O. upprinner i
s. delen av Jesenfky (Gesenke), 634 m ö. h.,
i Tjeckoslovakien, flyter in i Tyskland vid
Bohumln (Oderberg) och når det slättland,
som den genomflyter ända till mynningen,
följande växelvis istidsdalarna och landets
ursprungliga lutning. I övre loppet mottar
O. från vänster Opava (Oppa), från höger
Olsa (från Jablunkapasset) och nedanför
Ratibor (185 m ö. h.) från höger
Mala-pane (po. Mala Piana), från vänster
Glat-zer Neisse (se Neisse). Nedanför Breslau
(120 m) inom isavlagringarnas område upptar
O. från vänster Katzbach, Bober och
Lausit-zer Neisse (se Neisse), från höger sin
största biflod, Warthe (se d. o.). Vid Küstrin
(13 m) passerar O. den numera torrlagda
sumpmarken Oderbruch, genomflyter därefter
den pommerska sjöplatån och utmynnar i
Stettiner Haff (se d. o.). O. har sitt högsta
vattenstånd i mars el. april, sitt lägsta i
sept. el. okt.; ej sällan inträffa svåra
sommarhögvatten. Medel vattenmängden utgör vid
mynningen 510 kbm i sek. Omfattande
flod-regleringsarbeten och invallningar underlätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
