Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odhners räknemaskin - Odikabröd - Odilo - Odin - Odi profanum vulgus et arceo - Odisputabel - Odium theologicum - Odiös - Odjibwa - Odland, Sigurd Vilhelm - Odlingsgräns - Odlingslånefonden - Odlingslägenheter på kronoparker (Kronotorp) - Odo (hertig av Akvitanien) - Odo (konung av Frankrike) - Odo av Bayeux - Odograf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Odhners räknemaskin—Odograf
155
Odhners räknemaskin, se 0 d h n e r, W. T.,
och Räknemaskin.
Odikabröd, se D i k a t r ä d.
Odilo, se Clunyrörelsen.
Odin, se Oden.
Odi’ profänum vu’Igus et a’rceo, lat., »jag
hatar och avskyr den råa hopen»; citat från
Horatius’ ode III: 1.
Odisputabel, obestridlig, oomtvistlig.
O’dium theolo’gicum, lat., »teologiskt hat»,
teologers hätska bekämpande av annorlunda
tänkande.
Odiös, förhatlig, vidrig.
Odjibwa, indianstam, se C h i p p e w a(e r).
Odland [å’dd-], Sigurd Vilhelm, norsk
teolog (f. 1857). Blev 1883 stipendiat och
1894 prof, i teologi vid univ. i Oslo. O. har
förfäktat en strängt konservativ ortodoxi
och tog avsked som prof. 190G såsom protest
mot utnämningen av den liberale J. Ording
(se d. o.). Senare var han verksam vid
upprättandet av en »menighetsfakultet» (se d. o.),
där han var lärare 1907—16. O. har utgivit
»Om apostolatets begreb og oprindelse» (i
»Festskrift til Hans Maj. Kong Oscar II»,
1897), »Den nytestamentlige kanon» (1922)
m. fl. avh. K. V. H.*
Odlingsgräns, yttersta gräns för
regelbunden odling av kulturväxter. Om den i k. br.
1867 och 1868 fastställda administrativa
od-lingsgränsen i Lappland se karta vid d. o.
samt art. Lappar, sp. 765.
Odlingslånefondcn, fond med ändamål att
genom lån understödja avtappning av sjöar
och sanka trakter samt odling av de
torrlagda markerna, grundad 1914 genom
sammanslagning av ä 1 d r e och nya
odlings-lånefon derna, 1926 ombildad till
statens avdikningslånefond.
Äldre odlingslånefonden
bildades av medel, som från 1840-talet till 1884
anvisades av riksdagen. Anslaget utgjorde på
1850-talet blott 25,000 kr. om året men
höjdes småningom till 150,000 kr. Kapital- och
ränteinbetalningarna på de från fonden
lämnade lånen ingingo fr. o. m. 1884 till nya
odlingslånefonden. Till 1874 förvaltades
fonden av Riksgäldskontoret, därefter av
Statskontoret. — Nya odlingslånefonden
bildades genom k. kung. 28 sept. 1883 för
samma ändamål. 1895 medgavs, att lån
finge beviljas även till
vattenavledningsföre-tag, som avsåge förbättring på annat sätt än
genom s. k. täckdikning av förut odlad åker
och äng el. vinnande av ny äng. Se också
Frostmin skningsanslag och
Norrlandsfrågan, sp. 1246. Från statens
avdikningslånefond (se ovan) kan enl. k.
kung. 11 juni 1926 anvisas lån till
torrläggningsföretag, som avse att höja
alst-ringsförmågan hos mark med hänsyn till
dess utnyttjande såsom åker el. ständig
slåt-ter- och betesvall. Lån kan beviljas intill
hela kostnaden efter avdrag av eventuellt
anslag från statens avdikningsanslag, som
fr. o. m. 1 juli 1926 satts i st. f. norrländska
avdikningsanslaget och allmänna
avdiknings-anslaget (se Avdikningsanslag). —
Med avseende på återbetalningen av lånen
gäller, att annuiteterna fördelas på de
fastigheter, som äro delaktiga i odlingsföretaget,
införas i inteckningsprotokollet samt
inteck
156
nings- el. fastighetsbok. Annuiteterna
debiteras och uppbäras i samband med den
allmänna kronouppbörden (k. kung. s. å.). 30
juni 1930 utgjorde avdikningslån ef ondens
behållning 44,623,380 kr., och utestående
ut-lånta medel utgjorde mer än 37 mill. kr.,
därav över 33 mill. kapital. Jfr N y o
d-lin gsf ond. (Schg.)
Odlingslägenheter på kronoparker (K ro
notorp). Enl. riksdagens beslut 1891 medgavs
för Norrbottens län att för kronoparkernas
vård och bevakning upplåta mindre
odlings-områden till kronotorp. Upplåtelsen skulle
ske för vissa (högst 20) år, med rätt att efter
utsyning å kronoparken erhålla
byggnads-och stängselvirke samt bränsle och med
frihet från avgäld under första upplåtelsetiden.
Efter frihetsårens slut skulle åbo, som väl
odlat och bebyggt torpet, ha företrädesrätt
till förnyad upplåtelse mot skälig avgäld.
Senare utsträcktes dylika upplåtelser även
till Västerbottens län. 1909 beslöt riksdagen,
att upplåtelse av skogstorp skulle upphöra,
men i stället skulle på kronoparker i de sex
norra länen upplåtas
odlingslägenheter på 50 års arrende med 15 frihetsår och
därefter mot avgäld. Åbon skulle icke ha
rätt att överlåta lägenheten på annan. Genom
k. kung. 14 juni 1920 har stadgats bl. a.,
att å kronoparker i Kopparbergs,
Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län
samt nedom odlingsgränsen i Västerbottens
och • Norrbottens län må av Domänstyrelsen
till odling och bebyggande under
nyttjanderätt upplåtas 8. k. kronotorp, i regel 5—8
har odlingsbar mark, dock blott där
krono-torparen kan påräkna nödig tillgång till
skogsarbete. Upplåtelsen avser 50 år med
arrende- och skattefrihet under de första 15
åren samt optionsrätt för torparen vid
arrendetidens utgång. Odlingsbidrag utgår med
högst 750 kr., bidrag till uppförande av
bostadshus och uthus med högst 2,000 kr.
(undantagsvis 3,000 kr.). Sedan kontrakterad
odlings- och byggnadsskyldighet fullgjorts,
kan torparen få inlösa torpet med erforderlig
skogsmark, om så kan ske utan olägenhet för
kronoparken. För enl. äldre regler tillkomna
skogstorp och odlingslägenheter
har införts inlösningsrätt i likhet med för
kronotorp. Särskilda bestämmelser gälla om
speciell kolonisations verk samhet,
försökskolo-nisation, se K o 1 o n a t (k. kung. 26 juni
1925, 18 dec. 1925 med ändring s. å.). (Schg.)
Odo, hertig av Akvitanien, se Eud e s.
Odo, konung av Frankrike, se E u d e s.
Odo av Bayeux (fr. Odon dè Conteville),
fransk biskop (d. 1097). Blev biskop av
Bayeux 1049, deltog i sin halvbror Vilhelm
Erövrarens tåg till England och blev earl av
Kent 1067. Vilhelm använde O. i sin styrelse
i England, men 1083 föll O. i onåd och hölls
länge i fängelse. Han ämnade deltaga i första
korståget men dog i Palermo. Det anses vara
O., som lät utföra Bayeuxtapeten (se d. o.).
Odogräf, apparat, genom vilken ett fartygs
väg genom vattnet automatiskt kan
utläggas på sjökortet. O. är avsedd att placeras
ovanpå sjökortet, så att ett till apparaten
fäst ritstift kommer på den punkt i
sjökortet, som motsvarar fartygets läge. Genom
åverkan av impulser från elektrisk logg dri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
