Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odhelius, Jonas Larsson - Odhelius, Thore Larsson - Odhner, släkt - Odhner, Clas Theodor - Odhner, Herman Johan Emanuel - Odhner, Nils Johan Teodor - Odhner, Willgodt Theophil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Odhelius, Th. L.—Odhner
154
märkt roll vid riksdagen 1771—72, dock
hu-vudsakl. såsom en för båda partierna
tillgänglig mutkolv. T. S-g.
Odhelius, Thore Larsson, präst, pedagog
(1705—77); jfr släktart. Blev student i
Uppsala 1723 samt prästvigdes 1734. O. blev 1737
konrektor vid Storskolan i Stockholm och
1742 predikant vid änkhuset. Han
medverkade till att herrnhutismen fick insteg i
Stockholm och vann själv betydande rykte,
särskilt som fängelsepredikant. O. blev
kyrkoherde i Flo, Skara stift, 1754. Jfr N.
Jacobsson, »Den svenska herrnhutismens uppkomst»
(1908). B. H-d.
Odhner, svensk släkt, urspr. från
Odens-åkers socken, Västergötland. Namnet antogs
av bl. a. prosten i Lyresta Jonas O. (1744
—1830). Om hans sonsons son W. T. O. och
dennes kusin H. J. E. O. se nedan. Den
sistnämndes son Einar O. (f. 1884 11/6) blev fil.
kand, i Uppsala 1907, föreståndare för
Fel-lingsbro folkhögskola 1915 och t. f.
föreläs-ningskonsulent i Skolöverstyrelsen 1930. W.
T. O:s och H. J. E. O:s farfars bror prosten
fil. mag. Clas O. (1794—1851) var far till
C. Th. O.; om den sistnämnde och hans son
N. J. T. O. se nedan. B. H-d.
Odhner, Clas Th e od o r, historiker och
politiker (1836 17/e—1904 u/6); jfr släktart.
Blev fil. dr och docent i allmän historia i
Uppsala 1800, adjunkt i historia i Lund 1865,
prof, där 1871 och var
riksarkivarie
1887—-1901. O. var medlem
bl. a. av kommittén
för granskning av
läroböcker i historia och
geografi (1867—68).
Led. av Sv. akad.
(1885). Under O:s
chefstid vid
Riksarkivet fullbordades den
nya arkivbyggnaden;
han fick också börja
organisationen av
landsarkiven. Som
po
litiker var O. sedan ungdomen ivrig
skandinav och varm försvarsvän. Han var led. av
Andra kammaren 1894—97 och var då en av
ledarna för »nya centern» (se Center, sp. 797).
Som historiker var O. mångsidig. Hans
ungdomsarbete »Sveriges inre historia under
drottning Christinas förmyndare» (1865)
bibehåller en rangplats i svensk historisk
litteratur. Trettioåriga krigets tid behandlade han
även i »Sveriges deltagande i Westfaliska
fredskongressen» (i Vitt.-akad:s Handlingar,
Ny följd, 7, 1875) och »Om orsakerna till
Gustaf II Adolfs deltagande i 30-åriga
kriget» (i Hist. Bibi. 1879; i bokform 1882), en
polemik mot J. Mankells skrift »Om Gustaf
II Adolfs politik», vilken framställt kungen
såsom enbart driven av krigs- och
erövrings-lystnad. O:s huvudarbete är »Sveriges
politiska historia under konung Gustaf III:s
regering» (I 1885, II 1896, III: 1 postumt 1905;
ofullb.), ett mönster av kritiskt lugn och
lidelsefri framställning. Därjämte behandlade
O. Nya Sverige, Sveriges förbindelser med
Venezia m. m. I vidaste kretsar blev han
känd genom sina historiska läroböcker:
»Lärobok i Sveriges, Norges och Danmarks
histo
ria» (1869; efter O:s död omarb. av E.
Hilde-brand, sedan av S. Tunberg), »Lärobok i
fäderneslandets historia ... för skolans lägre
klasser» (1870; efter O:s död omarb. av K. G.
Westman), »Lärobok i fäderneslandets
historia bearbetad för folkskolan» (1872). Genom
saklig vederhäftighet och klar framställning
stå dessa läroböcker mycket högt. Litt.: E.
Hildebrand, »C. Th. O., Minnesteckning» (1920;
med bibliogr.). (G. J-n.)
Odhner, Herman Johan Emanuel,
folkhögskolföreståndare (f. 1853 18/4), kusins
son till C. Th. O. Blev student i Uppsala
1872, lärare vid Södermanlands folkhögskola
1877 och var
föreståndare för Östergötlands
folkhögskola i
Lunne-vad 1881—1915. O.
har varit en av de
ledande krafterna inom
svenska folkhögskolan
och verkat mycket för
sammanhållningen
inom dess lärarkår
genom folkhögskolmö-ten m. m. Han har
utgivit bl. a. »Svensk
literaturhistoria af K.
Warburg, bearbetad
för folkhögskolan» (1881; 7 :e uppl. 1912) samt
redigerat samlingsverket »Svenska
folkhögskolan 1868—1918» (1921). E. L
Odhner, Nils Johan Teodor, zoolog (1879
—1927), son till C. Th. O. Blev fil. dr och
docent i Uppsala 1905, prof, i Oslo 1914. prof, vid
Riksmuseet och intendent för dess
everte-bratavd. 1918; deltog
i forskningsresor i
Ishavet och Sudan. Om
inälvsmaskar skrev O.
bl. a. »Die
Trematoden de s ark ti schen
Gebietes» (1905), »Zur
Anatomie der
Didy-mozoen» (1907), »Zum
natürlichen System
der digenen
Trematoden» (1901—12),
arbeten, som innehålla
viktiga bidrag till
kännedomen om dessa
djurs byggnad och system. Senare sysslade
han även med kräftdjuren (»Gattungen der
Krabbenfamilie Zantidae», 1925). Han var
från 1924 led. av granskningsnämnden i
redaktionen av Nordisk Familjeboks 3 :e uppl.
Genom universell bildning, sällsynt
mångsidiga intressen och ovanlig handlingskraft
utövade O. ett betydande inflytande på olika
kulturområden, bl. a. som föreståndare för
Stockholms arbetarinstitut, medl. av
Stockholms högskolas styrelse, biträdande sekr. i
Vet.-akad., där han blev led. 1925. E-k N-d.
Odhner, Willgodt Theophil, uppfinnare
(1845—1905); jfr släktart. Studerade 1865—
68 vid Teknologiska institutet i Stockholm,
flyttade därpå till Petersburg, fick
anställning på Nobelska verkstaden där och sedan
på Kejserliga statspapperstryckeriet. O.
konstruerade omkr. 1875 sin första räknemaskin
(se d. o.) och grundade 1886 i Petersburg en
fabrik för tillv. av dylika m. m. B. H-d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
