Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ogräs - Ogulden köpeskilling - Ogygia - Ohallat gods - Ohemul - O’Higgins, släkt - O’Higgins, Kevin Christopher - Ohio (flod) - Ohio (stat)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
foder, som förkväver de mindre högvuxna o.
Av vikt är också, att o. genom tidig
avmej-ning bekämpas på järnvägsbankar,
vägkanter, avskrädeshögar o. dyl. I många länder
äro åtgärder i denna riktning i lag påbjudna.
— Litt.: P. Bolin, »Åkerogräsen och deras
bekämpande» (1926). G. M-e.
Ogulden köpeskilling, jur. Enl. svensk rätt
är den, som sålt fast egendom, utan att
uppbära hela köpeskillingen kontant, icke,
såsom en säljare av 1 ö s egendom, berättigad
att behålla egendomen, tills likvid sker, men
han åtnjuter i stället till säkerhet för sin
köpeskillingsfordran panträtt och
förmånsrätt i den sålda egendomen. Genom
inteckning, som sökes inom viss tid, bevarar
säljaren nämnda säkerhet. Likartade regler gälla
för förbehåll av nyttjanderätt, undantag el.
dyl., som ingått bland försäljningsvillkoren.
Vid försäljning av vissa tomtområden och av
frälseränta äga reglerna ej tillämpning. Jfr
Köpeskillingslikvid och
Undantag. C. G. Bj.
Ogy’gia, Kalypsos ö, se Kalypso och
Odysseus.
Ohallat gods, se Hallstämpling.
Ohemul [uttalas numera, sedan man
förlorat känslan, att -ul är avledningsändelse, med
betoning på sista stavelsen], i äldre lagspråk:
som ej kan »hemulas», d. v. s. försvaras med
äganderätt (se H e m u 1). Numera har o.
betydelsen obefogad, orättmätig (t. ex. en
ohemul beskyllning). — Om ohemul klagan
se Rättegångsmissbruk. R. G.*
O’Higgins [å-i’gins], irländsk, till Spanien
överflyttad släkt, av vilken flera medl. spelat
en betydande roll i Sydamerikas historia.
Ambrosio O., markis av Osorno (1720
—1801), verkade i Chile som ingenjör,
återuppbyggde den av indianerna förstörda
staden Osorno, belönades 1792 med titeln markis
av Osorno, blev guvernör över Chile och 1795
vicekonung i Peru. Hans naturlige son B e
r-nardo O. (1778—1842) deltog från början
(1810) i frihetsrörelsen i Chile och blev 1813
insurgenthärens högste befälhavare. Besegrad
av en spansk här vid Rancagua okt. 1814,
nödgades han fly till Argentina. Som
befälhavare för en argentinsk hjälpkår återvände
han 1817, samverkade lojalt med
frihetsrörelsens nye ledare, San Martin, och hade
väsentlig andel i segrarna vid Chacabuco (1817) och
Maipo (april 1818). Redan 1817 hade han fått
diktatorsmyndighet, som han under
frihetskrigets fortgång behöll till 1823, då han
tvangs att avgå och bosatte sig i Peru. Efter
O. är den chilenska provinsen O’Higgins
uppkallad. Se J. Winsor, »Narrative and critical
history of America», del VIII (1889). V. S-g.
O’Higgins [å-i’gins], Kevin
Christo-p h e r, irländsk jurist och politiker (1892—
1927). Slöt sig efter påskupproret 1916 till
sinnfeinrörelsen och blev 1922
justitieminister i Irlands provisoriska regering. O.
upprättade ett medborgargarde och kvävde
upp-rorsförsök 1922—23. Juni 1927 blev han även
utrikesminister men mördades 10 juli s. å.
Ohio [äuhäPäu], Mississippis förnämsta
biflod näst Missouri, uppstår genom föreningen
av källfloderna Alleghany och Monongahela
omkr. 200 m ö. h. nära Pittsburgh i v.
Pennsylvania och flyter i s. v. huvudriktning, ung.
Ogulden köpeskilling—Ohio
180
följande sydgränsen för den kvartära
nedisningen, och inmynnar i Mississippi vid Cairo.
Om längd, flodområde, vattenmängd m. m. se
Mississippi, sp. 137. O. jämte bifloder,
de mest betydande Cumberland och
Tennessee från vänster, Wabash från höger, var förr
en viktig vattenväg. Förbi forsarna vid
Louisville leder en 4 km lång kanal. O h i
o-kanalen (Ohio—Eriekanalen, öppnad 1835),
497 km lång, förbinder O. vid Portsmouth med
Eriesjön vid Cleveland.
Ohio [åuhåPåu], en av Nordcentralstaterna
i U. S. A., mellan Eriesjön och staten
Michigan i n. och Ohiofloden i s., staten Indiana i
v. och Pennsylvania i ö.; 106,289 kvkm,
därav 777 kvkm vatten, andelen i Eriesjön
oberäknad. 1800 var folkmängden 45,365, 1850
1,980,329, 1900 4,157,545, 1920 5,759,394 och
1930 6,646,697 (65 per kvkm; ökning senaste
årtiondet 15,4 %). O. är i fråga om folkmängd
den 4:e i ordningen av U. S. A:s stater. Av
befolkningen voro 1920 680,452 (12,5 %)
ut-landsfödda, därav 111,893 tyskar, 73,181
ungrare och 67,579 polacker. Svenskfödda voro
7,266. Negrerna voro 186,187, indianerna
blott 151. Stadsbefolkningen utgjorde 63,8 %.
1930 funnos 8 städer med över 100,000 inv.
I sin s. ö. del utgör O. en del av den
appa-lachiska platån men tillhör eljest de inre
slätterna. Den förras jordmån är sämre än de
se-nares, som är utmärkt och i regel består av
morän. I n. har Eriebäckenet i senglacial tid
varit täckt av issjöar. Utmed Eriesjön finnas
därför vidsträckta sand- och lermarker, vilka
bilda en god jordmån och särskilt utnyttjats
till fruktodling i stor skala. I s. ö. har O.
ej varit nedisat, och där finnes vittringsjord.
Större delen av staten ligger under 300 m
ö. h. Klimatet är kontinentalt. Cincinnati
vid Ohio har i jan. —1,1°, i juli 23,9°
medel-temp., Cleveland vid Eriesjön resp. —3,3° och
21,7° C. Nederbörden är på dessa orter resp.
98 och 85 cm per år, vilka
nederbördsmäng-der äro representativa för hela O.
O. var urspr. skogklätt med en rik lövskog
av många arter av ek, hickory, ask, kastanje,
poppel m. m., som sedan till större delen
avröjts, och omkr. 7/i0 av O. äro nu odlad mark.
— 1925 funnos 244,703 farmer (272,045 år
1910). Viktigaste sädesslag äro majs, vete och
havre. Omfattande hö- och vallodling. 1929
funnos 908,000 mjölkkor, 2 mill. svin och
2 mill. får. Mejeriindustrien är ganska
betydande.
Mineraltillgångarna äro mycket stora,
särskilt av kol inom Appalacherna i ö.; 1929
brötos 22 mill. ton stenkol. Likaså är
produktionen av olja (7—8 mill. barrels årl.) och
naturgas samt lera betydande.
Mineralproduktionens årsvärde överstiger 200 mill. doll.
O. är en av U. S. A:s viktigaste
industristater. 1927 omfattade dess industri 10,961
anläggningar med 669,000 löntagare och en
produktion av 51/4 milliarder doll. värde.
Järn- och stålindustrien är näst
Pennsylvanias den största i U. S. A. med centra i
Cleveland, Youngstown, Canton m. fl. städer, och
den årliga produktionen av tackjärn är 9—10
mill. ton. Produktionen av gummiringar och
kautschukvaror är en storindustri, som
sysselsätter över 50,000 man; Toledo- och
Cleve-landdistrikten producera näst Detroit mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
