Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ogier, Charles - Ogier le danois - Ogilvie, släkt - Ogiński, släkt - Ogińskikanalen - Ogival - Ogive - Oglio - Ogowe - Ograverad - Ogräs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
Ogier le danois—Ogräs
178
vistelsen i Sverige nov. 1634—maj 1635,
utgavs 1914 av S. Hallberg i sv. övers, (med
inl. och kommentar). V. S-g.*
Ogier le danois [å^ie’ lo dancoa’], fr., se
Holger Danske.
Ogilvie [åu’glvi], skotsk släkt (namnet
skri-ves även O g i 1 w i e, Ogilvy och O g i
1-v i j). Medlemmar av släkten utmärkte sig i
fransk, svensk och rysk krigstjänst. —
Patrick Ogilwie (1606—74) naturaliserades
som svensk adelsman 1642, blev 1655 överste
för Åbo läns infanteri och 1660
landshövding i Keksholms län; den svenska
ättgrenen utgick på manssidan trol. 1780. —
Georg Benedict von Ogilvij (omkr.
1644—1710) blev fältmarskalklöjtnant i
österrikisk tjänst, övergick 1704 som fältmarskalk
i rysk tjänst och ledde 26 aug. s. å.
erövringen av Narva. Han inlade stora
förtjänster om ryska arméns organisation och
disciplinering samt stred 1706 mot Karl XII
vid Grodno. Efter konflikter med Mensjikov
övergick O. dec. s. å. i sachsisk tjänst och blev
även där fältmarskalk. Hans ättgren utdog
på svärdssidan 1755. V. S-g.
Oginski [ågknjski], litauisk furstesläkt, av
vilken flera medlemmar spelat en
framträdande roll i Polens yttre och inre historia,
bl. a. under Karl XII:s strider. Flera voro
även högt musikaliskt begåvade. — M i c h a 1
K a z i m i e r z O., storhetman av Litauen
(1731—1800), var 1764 tronkandidat, hörde
till det ryssfientliga partiet och vistades flera
år i landsflykt. Han påbörjade
Oginskikana-len i Polesien (omkr. 55 km lång, färdig 1804),
som förbinder Njemens och Dnjeprs flodsystem.
— Hans brorson M icha 1 K 1 e o f a s O.
(1765—1833) deltog i Kosciuszkos frihetskamp,
var 1810—15 senator i storhertigdömet
War-schau men eljest mest bosatt i utlandet. Han
komponerade polonäser, melodien till »Jeszcze
Polska nie zgingla» (se
d. o.) etc. och skrev
på franska flera verk
om det samtida Polen.
Oginskikanalen, se
Oginski.
Ogiväl (se Ogive),
spetsbågig. —
Ogi-valskruv, se
Kanon, bild 15.
Ogive [å^Pv], fr.,
spetsbågsform,
spets-båge (även säges arc
ogive). — Style ogival
(architecture ogivale)
är den vanliga
franska benämningen på
den gotiska
byggnadsstilen el.
spets-bågsstilen.
Oglio [åTjå], biflod
till Po i n. Italien,
mellan Adda och
Min-cio; upprinner nära
Addas källor på
Monte Gavia, flyter
genom dalen
Camoni-ca (se d. o.) och Lago
dTseo, därefter över
Oghamsten från
Dröm-lusk.
lombardiska slätten.
Bifloder från vänster
Mella och Chiese. 225 km lång, flodområde
6,200 kvkm.
Ogowe, fr. Ogooué, huvudfloden i kolonien
Gabon, Franska Ekvatorialafrika, bildar vid
Ndjolé, varifrån den är segelbar, talrika
forsar och fall. Utanför dess stora delta i
Atlanten utskjuter sandudden Kap Lopez. där
hamnen Port Gentil är belägen. Viktigaste
biflod är Nguaié, från vänster. Längd omkr.
1,200 km. O:s mynningsområde togs 1873 i
besittning av fransmännen.
Ogravèrad kallas den egendom, särskilt
fast, som ej besväras av panträtt el. andra
sakrätter. Jfr Gravationsbevis och
Inteckning.
Ogräs, gemensam benämning för vilda el.
förvildade växter, som uppträda på odlad el.
annan under människans särskilda vård lagd
mark, ss. åkrar, trädgårdar och torg. De äro
i allm. synnerligen väl rustade för kampen
för tillvaron och svåra att utrota.
Somliga, »fröogräsen», föröka sig genom frön, som
de vanl. alstra i riklig mängd (t. ex. blåklint,
åkersenap och klätt), sällan genom
grodd-knoppar (t. ex. sandlök), andra, »rotogräsen»,
genom långa underjordsstammar (t. ex.
hästhov och kvickrot el. vitrot), genom rotslående
revor (t. ex. revsmörblomma) el. genom
knoppar på rötterna (t. ex. åkertistel, fettistel och
ryssrova). Många o., särskilt fröogräs, ha med
människan spritts över större delen av jorden
(t. ex. våtarv, groblad och smörtistlar) och
visat sig kunna trivas under mycket
olikartade klimatiska förhållanden; vissa frön
kunna utan att skadas passera djurens
mat-smältningsapparat.
Ogräsfloran är olika på olika kulturmarker
och bland olika kulturväxter. I
vårsädesåkrar och trädgårdsland uppträda, förutom
rotogräs, vårgroende enåriga växter (t. ex.
åkersenap, hampdån, åkerspärgel, pilört,
svin-målla och våtarv), i höstsädesåkrar däremot
företrädesvis sådana, som gro el. åtm. kunna
gro på hösten (t. ex. blåklint, klätt,
åkerkulla och luddvicker). I vallar och i
gräsplaner trivas två- el. fleråriga örter (t. ex.
som-margyllen, färgkulla och maskros). Lös
mossjord hyser gärna, oberoende av den där odlade
grödan, vissa rotogräs, ss. hästhov och
fettistel. Även markens kemiska
sammansättning kan ha inflytande på ogräsfloran; så
t. ex. trivas bergsyra och hästhov icke i rikt
kalkhaltig jord.
O. bekämpas på många olika sätt. I fråga
om o., som uteslutande el. företrädesvis
fortplanta sig genom frön, gäller i främsta
rummet att befria utsädet från sådana. Genom
användningen av alltmer förbättrade redskap
för utsädets rengöring har man också i många
trakter lyckats fullständigt utrota förr
besvärliga åkerogräs, t. ex. flyghavre och
dår-repe. För kontrollen av det salubjudna
utsädet, bl. a. i fråga om dess renhet, ha
inrättats med allmänna medel understödda
kontrollstationer (se Frökontroll). Genom
trädesåkrarnas omsorgsfulla bearbetning
dödas talrika ogräsplantor, innan de hunnit
sätta frö. och avlägsnas många rotogräs. I
samma riktning verkar även odlingen av
rotfrukter, såsom betor och foderrovor, som
kräva noggrann rensning. Liknande
verkningar har odlingen av tätt växande grön-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
