Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olson, Olof - Olsson, Axel Vilhelm Martin - Olsson, Bror August Leopold - Olsson, Hagar - Olsson, Hemming - Olsson, Henry - Olsson, Lars, i Groeröd - Olsson, Nils Ludvig - Olsson, Ola Bosson, i Maglehult - Olsson, Olof, i Kullenbergstorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
Olsson, A. V. M.—Olsson, O.
234
O:s dotter Anna O. (f. 1866), signaturen
Aina, har gjort sig känd som förträfflig
skildrare av folklivet bland till
Kansasprä-rien inflyttade värmlänningar. O. A. L-r.*
Olsson, Axel Vilhelm Martin,
arkitekt (f. 1886 30/4), fil. lic. i Uppsala 1914,
studerade arkitektur vid Tekniska högskolan
1908—10 och 1913—15, blev arkitekt i
Byggnadsstyrelsen 1918 och s. å. t. f. prof,
(ordinarie 1919) i svensk arkitekturhistoria vid
Konsthögskolan. O. ledde de vetenskapliga
arbetena vid Riddarholmskyrkans restauration
1914—22 samt utgav i samband därmed
»Rid-darholmskyrkan. Konsthistoriska studier»
(1918) och »Magnus Ladulås’ och Karl
Knutssons gravar» (1921; tills, m. C. M. Fürst).
Som medarbetare i »Sveriges kyrkor» har han
skrivit »Kungsholms kyrka» (1915), »Kyrkor
i Väddö och Häverö skeppslag» (1918; tills,
med K. Asplund) och »Riddarholmskyrkan»,
(1930). O. är sedan 1920 ledare av
restaureringarna av Kalmar och Borgholms slott,
sedan 1922 ledare av undersökningen av
Stockholms gamla slott och sedan 1926 sekr. i
Stockholms skönhetsråd. G-g N.
Olsson, Bror August Leopold,
skådespelare (f. 1860 2/2). Har varit anställd bl. a.
1885—91 vid Svenska teatern i Stockholm,
1891—94 vid Södra teatern, 1894—96, 1907—
11 och 1915—29 vid Dramatiska teatern, 1896
—1900, 1901—06 och 1912—14 vid A. Ranfts
teatrar. O. är en skådespelare med stark
fantasi, utpräglat verklighetssinne och
träffsäker karakteriseringsförmåga. Bland hans
roller märkas Julius Cæsar, Shylock i
»Köpmannen i Venedig», Napoleon i »Madame
Sans-Géne», Gustav i »Fordringsägare» och
Eriksson i »Swedenhielms». G. K-g.
Olsson, Hagar, finlandssvensk
författarinna (f. 1893 16/9). Hon har som kritiker
fört talan för expressionismen och skrivit
essäsamlingen »Ny generation» (1925). Egna
vittra arbeten av henne visa konstnärlig
fantasi men kunna besväras av tesens nakna
framträdande. Bland dem må nämnas
»Själarnas ansikten» (1917), en filosoferande
berättelsesamling, den stiliserat patetiska
»Kvinnan och nåden» (1919), »Mr Jeremias söker
en illusion» (1926), som under Pär
Lagerkvists inflytande skildrar intryck av
verklighetens groteska karaktär, det pacifistiska
dramat »S. O. S. (Save our souls)» (1928),
romanerna »På Kanaanexpressen» (1929) och
»Det blåser upp till storm» (1930). Jfr J.
Landquist, »Modern svensk litteratur i
Finland» (1929). J. L-t.
Olsson, Hemming, civilingenjör,
ämbetsman (f. 1867 3/io). Blev ord. baningenjör vid
S. J. 1899, bandir. 1908 och var distriktschef
vid S. J:s 5:e distrikt (i Luleå) 1918—26
samt tjänstgör sedan 1927 på
Järnvägsstyrelsens kanslibyrå. I Väg- och
vattenbyggnadskåren blev O. löjtnant 1895, major 1917
och överstelöjtnant 1925. O. har varit led. av
en mängd kommittéer, bl. a. ang. elektrisk
tågdrift 1907, nya ingångslinjer i Stockholm s. å.
och allmänna föreskrifter vid S. J. 1908,
hindrande av skogseld 1915—16. F. P.
Olsson, Henry, litteraturhistoriker (f.
1896 student i Uppsala 1914, fil. dr och
docent i litteraturhistoria vid Stockholms
högskola 1927. O. har utgivit »C. J. L. Almquist
före Törnrosens bok» (1927), det förnämsta
arbetet om denne, samt avh. om bl. a.
Anders Fryxell, J. A. Hazelius, C. Snoilsky och
Stagnelius.
Olsson, Lars, i Groeröd, riksdagsman
(1759—1832). Representerade Lane (och oftast
flera andra) härad i
bondeståndet vid alla
riksdagarna 1786—
1830. O. blev 1800
suppleant i
bankostyrelsen och var 1802
—29 ord.
bankofull-mäktig. Han var sitt
stånds talman vid
riksdagarna 1809, då
han beseglade den
nya regeringsformen,
1810, 1812, 1815 och
1817—18. O. prisas av
samtida för fasthet
vid ledningen av förhandlingarna samt gott
omdöme. Jfr G. Z. Hedenström, »Sveriges
bondestånd 1809’—1866» (1922). V. M.*
Olsson, Nils Ludvig, författare (f. 1893
5/3). O., som är folkskollärare i Höör, har
utgivit ett antal diktsamlingar, huvudsaki.
på skånskt landsmål. Hans diktning vittnar
om god folkpsykologi, rik humor och fin
känsla för naturen samt förenar härmed en
ledig form. O. har skrivit »Di fåste fjeden»
(1921), »Mä pilepiba å tollabössa» (1922),
»Nykommed» (1924), »Di å vi» (1926) samt
»Träskofiolen» (1928).
Olsson, Ola Bosson, i M ag 1 e h u 11,
riksdagsman (1824—1907). Inköpte 1856 egen
hemmansdel i hemsocknen Maglehult,
Kristianstads län, tillhörde 1863—1903 länets
landsting, var led. av
bondeståndet vid
riksdagen 1865—66 samt
av Andra kammaren [-1867—januaririksdagen-]
{+1867—januaririksda-
gen+} 1887 och 1891—•
95. Han var bl. a. led.
av statsutskottet 1871
—87, av
bevillningsutskottet 1891—93 och
av
konstitutionsutskottet 1894—95 samt
var 1868, 1878 och
1883 led. av
kyrkomötet. O. sympatiserade
först med Nyliberala partiet, slöt sig sedan
till Lantmannapartiet och tillhörde dess
frisinnade och frihandelsvänliga flygel. Han
främjade i sin hemort nitiskt folkhögskolans
tillkomst och utveckling. V. M.*
Olsson, 01 o f, i K u
1-lenbergstorp, politiker och
partiledare (f. 1859 6/2),
hemmansägare i
Brunnby socken, Malmöhus
län. Har haft många
kommunala uppdrag
och varit
landstingsman 1909 och sedan
1919. Som moderat
vilde har O. tillhört
Andra kammaren 1909
—11 samt sedan 1918
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
