Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olympia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
Olympia
242
Bild 2—3. Zeustemplets östra och västra gavelfältgrupper, i restaurering medelst de återfunna
skulpturfragmenten. (Efter Curtius.)
ner visa starkt varierande former; det kan ej
vara äldre än omkr. 700 f. Kr. Dörpfeld, som
ivrigt förfäktar åsikten, att detta tempel och
helgedomen gå långt upp i 2:a årtusendet f.
Kr., tror sig vid nyligen företagna
eftergräv-ningar ha konstaterat rester av två äldre
tempel under det nämnda. I Heratemplet
påträffades Praxiteles’ »Hermes» (se Grekisk
konst, bild 23). S. ö. om Heratemplet låg
det stora Zeusaltaret. Här funnos de äldsta
spåren av kulten,’ ett mäktigt lager avfall
från offren och tusentals små votivfigurer,
de flesta av koppar och brons. De äldsta
torde gå upp till 800-talet, särskilt av hästar
o. a. djur, vidare fibulor, armband, delar av
kittlar och trefötter o. s. v. S. om
Heratemplet fanns ett oregelbundet, inhägnat område,
helgat åt Pelops (se d. o.), ö. om Heratemplet
är en lång terrass, avslutad med trappsteg.
Nedanför dessa låg Metroon, gudamoderns
tempel, och på terrassen ovanför den byggdes
under 500-talet av ett antal grekiska städer och
kolonier s. k. skattehus, i vilka gåvor, som
ej fingo plats i templen, förvarades. Det
märkligaste av dessa är Gelas skattehus (n:r
12). Det största templet, Zeus’ tempel, är
en 64 m lång dorisk peripteros, byggd omkr.
460 f. Kr. Gavelskulpturerna och metoperna
äro till stor del återfunna. I östra gaveln
(bild 2) framställdes förberedelserna till
kappkörningen mellan Pelops och Oinomaos (i
mitten Zeus), i den västra striden mellan
kentaurer och lapiter med Apollon som
mittfigur (bild 3; jfr Grekisk konst, bild
13). Endast metoperna över förhallen och
opistodomen, tills, tolv, hade skulpturer,
He-rakles’ bragder (se G r e k i s k konst, bild
10; om dessa skulpturers stil se samma art.,
sp. 1008). I templets inre stod Feidias’
Zeus-staty (se samma art., sp. 1009). Utmed
Altis’ ö. mur låg en nära 100 m lång
portik, Echohallen (från 300-talet). V. om
Heratemplet uppförde konung Filip av
Make-donien el. hans son Alexander den store
ett rundtempel med 18 joniska kolonner,
Fi-lippeion, i vilket statyer av Filip, hans
föräldrar, gemål och son uppställdes. N. om
denna byggnad låg Prytaneion med
statshär-den och en sal, där segrarna i de olympiska
spelen hespisades. De sista byggnaderna i
Altis tillhöra romersk tid. Nero och
mecenaten Herodes Atticus (på Hadrianus’ tid) ha
här varit verksamma; den senare lät uppföra
en byggnad i form av en stor övervälvd
nisch, den s. k. Herodes Atticus’ exedra,
som i själva verket är en fontän. Det heliga
området var uppfyllt av minnesmärken och
statyer, bl. a. av segrare: den förnämsta av
de återfunna är Paionios’ »Nike» (se
Grekisk konst, bild 19). Utanför det
inhägnade området låg ett stort antal byggnader.
I ö. var stadion, rännarbanan, 212 m i längd
och 32 m i bredd. I s. låg Bouleuterion,
rådhuset, i v. en rad byggnader: från s. till n.
Leonidaion, den romerske ståthållarens
residens; Tlieolcoleion, lokal för theokolerna,
prästerliga ämbetsmän; palestran, en för
idrotts-övningar avsedd gård, omgiven av portiker
och rum; stadion, avsett för träning i lopp.
Kultens ursprung är dunkelt; i historisk
tid berodde O:s berömmelse på de olympiska
spelen, men ett par berömda siarsläkter
voro också förbundna med O. Helgedomen
stängdes av Theodosius den store i slutet av
300-talet e. Kr., Zeusstatyn fördes till
Kon-stantinopel, och även andra statyer måste
ha bortförts. På 500-talet e. Kr. byggdes över
ruinerna en by med en kyrka. I denna by
påträffades fem kalkugnar jämte stumpar av
sönderslagna statyer, vilket visar vilket öde
marmorskulpturerna fått. Byn förstördes av
en plötslig katastrof, kanske en jordbävning,
och platsen inhöljdes därefter i ett tjockt
lager av sand från floderna.
En utförlig beskrivning av O. och dess
minnesmärken från antiken finnes i
Pausa-nias, bok 5 och 6. En fransk vetenskaplig
expedition, som sändes till Grekland 1829,
företog mindre utgrävningar. Tyska riket
upptog och utförde utgrävningsplanerna
systematiskt under ledning av Curtius, Adler,
Böt-ticher m. fl. 1875—81. Platsens och dess
minnesmärkens beskaffenhet och historia
fastställdes, och grävningarna i O. blevo
epokgörande för den arkeologiska forskningen.
Fynden förvaras i ett museum på platsen.
Utgrävningarnas resultat äro beskrivna i ett
monumentalt verk, »Olympia, die Ergebnisse
der von dem deutschen Reich veranstalteten
Ausgrabunden» (5 bd text och 5 bd planscher,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
