- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 15. Nygotik - Poseidon /
243-244

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olympia - Olympiad - Olympias - Olympisk - Olympiska spelen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Olympiad—Olympiska spelen

243

1890—97). Se vidare V. Laloux och P.
Mon-ceaux, »Restaurations d’Olympie» (1889). Av
sammanfattande kortare översikter är den
senaste E. N. Gardiner, »O., its history and
its remains» (1925). W. Dörpfeld förbereder en
framställning av eftergrävningarna och sina
åsikter i ett verk »Alt-Olympia». M. Pn N-n.

Olympiad, tidrymd mellan två på varandra
följande olympiska spel, även namn på en
omgång av de moderna olympiska spelen. — Då
varje särskild grekisk stad hade sin egen
kalender och benämnde åren efter någon årl.
växlande ämbetsman, var årsräkningen i
Grekland ytterst svåröverskådlig. I
historieskrivningen infördes därför under den
hellenistiska tiden bruket att räkna i olympiader,
fyraårsperioder, utgående från 776 f. Kr. De
numrerades eller betecknades efter namnet
på segraren i hastighetsloppet. Jfr
Olympiska spelen 1 och 2. M. Pn N-n.

Oly’mpias (grek. Olympia’s, lat. Oly’mpias),
dotter till konung Neoptolemos i Epirus, gemål
till Filip II i Makedonien, moder till
Alexander den store. Då Filip omkr. 340 f. Kr. tog
en annan gemål, makedonskan Kleopatra,
begav sig O. till Epirus och misstänktes att
ha medverkat till mordet på Filip 336 f. Kr.
Efter sin sons död invecklades hon i striderna
mellan de tävlande maktpretendenterna. Hon
undanröjde hänsynslöst sina fiender men
råkade till slut i sina motståndares våld,
ställdes inför rätta, anklagad av de mördades
anförvanter, och dömdes till döden. M. Pn N-n.

Oly’mpisk, tillhörande de grekiska
gudarnas boning Olympen (se Olymp os),
himmelsk, präglad av upphöjd ro; tillhörande den
eliska helgedomen i Olympia (t. ex. de
olympiska spelen; se Olympia).

Olympiska spelen. 1. De i Olympia (sed. o.)
avhållna tävlingarna i idrott och
kappkör-ning. I myten berättas deras tillkomst på
växlande sätt. Listan på segrare i den äldsta
tävlingsarten, hastighetslopp på ett olympiskt
stadion (192 m), börjar 776 f. Kr.; dess äldre
del har utsatts för stark kritik. Enl.
traditionen infördes nya idrottsarter undan för
undan: dubbelloppet 724, uthållighetsloppet 720,
femkamp (hopp, lopp, diskuskastning,
spjutkastning, brottning) och brottning 708,
boxning 688, kappkörning med fyrspann 680
o. s. v. Värdet av dessa data är mycket
tvivelaktigt. Ledningen av spelen utövades
först av invånarna i den närbelägna staden
Pisa, men sedan denna 570 f. Kr. förstörts
och införlivats med Elis, av eléerna. Spelen
firades vart fjärde år vid fullmånestid på
eftersommaren och övervakades av
ämbetsmän, s. k. hellanodiker. När tiden nalkades,
skickades sändebud, spondoforoi, omkring i
Grekland för att förkunna den gudsfred
(eke-cheiria), som härskade under spelen samt
närmast före och efter dessa. Deltagarna
skulle träna en månad i förväg under
hel-lanodikernas uppsikt. Festprogrammet är
ovisst, och följ, fördelning är hypotetisk;
även andra ha framställts. Första dagen
avlade domare och tävlande ed att avhålla sig
från orättvisa och svek. På aftonen
förrättades offer till Zeus och Pelops. Andra dagen
upptogs av kappkörning och femkamp, den
tredje av det stora offret till Zeus och en
festprocession samt av tävlingarna mellan

244

gossar, den fjärde av olika tävlingar i lopp,
pankration (»allkamp», brottning i förening
med boxning) och lopp i vapenrustning. Den
femte och sista dagen tillbragtes med firande
av segrarna, fester och banketter.
Segerpriset var en olivkrans. När segraren återvände
till sin fädernestad, blev han föremål för ännu
större hedersbevisningar. Till Olympia
samlades stora människomängder från alla delar
av Grekland och dess kolonier; kvinnor fingo
ej åskåda spelen. Tält och baracker uppslogos
för inkvartering av besökarna, rapsoder och
gycklare uppträdde. Spelens glanstid tillhör
Greklands äldre tid och blomstringstid.
Pro-fessionalismen gjorde sitt inträde under den
hellenistiska tiden och blev ännu starkare
utpräglad under den romerska. Kristendomen,
som betraktade idrott och sport som hedniskt
oväsen, gjorde slut på spelen; de sista firades
trol. 393 e. Kr.

Litt.: J Centerwall, »Olympia och de
olympiska spelen» (1903); E. N. Gardiner, »Greek
athletic sports and festivals» (1910) och
»Olympia, its history and its remains» (1925);
H. Brising, »Hellenisk idrott. Olympiska
spelen i det gamla Grekland» (1912); E. Hedén,
»Hellas’ olympiska spel» (i Ord och Bild
1912). De många hypoteserna om spelens
ursprung i kulten ha underkastats en kritisk
granskning av H. J. Rose, »The greek agones»
(i »Aberystwyth studies», 1922). (M. PnN-n.)

2. De moderna olympiska spelen.

Tanken att i nyare tid åstadkomma en
motsvarighet till antikens o. uppstod långt före
den moderna idrottsrörelsen. I England
instiftade sålunda 1604 kapten R. Stower (d. 1641)
»olympiska spel», som med avbrott fingo en
livslängd av omkr. 60 år, och 1859 höllos på
initiativ av en rik grek, Zappa, i Aten spel,
som voro ämnade att utgöra en fortsättning
av de antika. De upprepades 1870, 1875 o. s. v.
men rönte aldrig anslutning av andra
tävlande än greker.

På inbjudan av fransmannen baron Pierre
de C o u b e r t i n (se d. o.) samlades 1894 i
Paris ombud från de flesta civiliserade länder
till en kongress för att diskutera
möjligheterna för återupptagande av o. som
internationella. Förslaget vann anslutning; 16 juni
s. å. bildades Internationella
olympiska kommittén (se nedan, sp. 247). De
första moderna o. höllos 1896 i Aten;
sedermera ha sådana hållits 1900 i Paris, 1904 i
S:t Louis, 1908 i London, 1912 i Stockholm,
1920 i Antwerpen, 1924 i Paris och 1928 i
Amsterdam. Man har efter klassiskt mönster
kallat intervallerna »olympiader», första
olympiaden alltså 1896—99, andra olympiaden
1900—03 o. s. v. Sjätte olympiadens spel
voro pålysta till Berlin 1916 men inställdes
på grund av världskriget. Platsen för de
tionde o. är Los Angeles. De därpå följ,
spelen äro avsedda att hållas i Berlin 1936.
Dessförinnan skola dock, enl. beslut av
Internationella olympiska kommittén, extra spel
hållas i Aten 1934 till firandet av
40-års-minnet av de första moderna spelen där.
I Grekland uppstod tidigt en önskan att
permanent förlägga spelen till Grekland, och
som ett uttryck härför anordnade en särskild
grekisk olympisk kommitté 1906 i Aten o.,
vilka voro ämnade att återkomma vart fjärde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:19:21 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdo/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free