Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olympiska spelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olympiska spelen
245
år, alltså mellan de officiella internationella
spelen. Internationella kommittén håller
fortfarande principiellt fast vid att spel skola
anordnas med fyra års mellanrum på olika
platser inom den civiliserade världen.
Redan till 1896 års spel i Aten blev
anslutningen, i synnerhet efter dåtida förhållanden,
synnerligen stor, och spelen voro utan tvivel
den största idrottsfest, som dittills hållits i
vår tid. Särskilt Amerikas förenta stater
hade sänt en representativ trupp, som vann
en glänsande seger i tävlingarna. En svensk
vann pris i höjdhoppning, och grekerna själva
hemförde en lysande seger i maratonlöpning.
— Till tävlingarna i Paris 1900 hade även
en förstklassig amerikansk
idrottsmanna-trupp infunnit sig och vann så gott som
alla tävlingarna. Sverige deltog med en
talrik trupp gymnaster, simmare och
allmänidrottsmän, huvudsaki. dock i
uppvisnings-syfte. Den moderna tävlingsidrotten låg då
ännu i sin linda i Sverige. —> I spelen i
8:t Louis 1904 deltogo nästan uteslutande
amerikaner. Inalles höllos 390 tävlingar, av
vilka blott 14 vunnos av icke-amerikaner. —
Vid spelen i Paris och S:t Louis voro
tävlingarna spridda över en hel sommar. Vid
de extra spelen i Aten 1906 var tiden för
tävlingarna begränsad till två veckor. Dessa
Atenspel beteckna för den internationella
idrottsrörelsen början till det genombrott, för
vilket* 1908 och 1912 års spel gåvo ett
full-lödigt uttryck, och de svenska idrottsmännens
framgångar i dessa spel blevo en kraftig
hävstång för idrottens utveckling i Sverige. I
de rena allmänna idrottstävlingarna vann
Amerika 21 pris, Sverige 11, England 9,
Grekland 4 o. s. v. — Spelen i London 1908
omfattade 109 tävlingar, uppdelade i två
huvudklasser, »sommarsport» och »vintersport».
Inalles deltogo 2,666 idrottsmän, därav 2,184
i »sommaridrotterna» och 482 i
»vinteridrotterna». 22 nationer voro representerade. De
bästa nationerna blevo Storbritannien med
ISU/a poäng, Förenta staterna 44^3, Sverige
23V3, Frankrike 17^3 o. s. v.
5:e olympiaden firades i Stockholm 1912, och
dess tävlingar rönte storslagen anslutning.
Inalles 3,282 pers, från 27 olika nationer
startade i de olika tävlingarna. Inom svenska
idrottskretsar hade man ansett, att åt 0. borde
ges en mera antik enkelhet, än fallet var i S:t
Louis 1904 och London 1908, och att
åtskilligt borde avlägsnas, som förut i viss mån
förryckt spelens karaktär. Genom starka
krav från utlandet blev emellertid antalet av
de på programmet upptagna tävlingarna 103,
fördelade på 16 olika grupper av idrott, näml,
allmän idrott, bergbestigning, brottning,
cyk-ling, dragkamp, fotboll, fäktning, gymnastik,
hästtävlingar, jakt, lawn-tennis, modern
femkamp, rodd, segling, simning och skytte. De
egentliga olympiska tävlingarna voro 1912
koncentrerade på dagarna 28 juni—27 juli.
Dagarna 5—12 maj höllos inomhustävlingar
i lawn-tennis, vilka även ingingo i femte
olympiadens tävlingsserie. De 10 bästa
nationerna blevo Sverige med 136 poäng, Förenta
staterna 124, Storbritannien 76, Finland 52,
Tyskland 47, Frankrike 32, Danmark 19,
Norge 17, Sydafrika 16 och Ungern 16.
Täv-lingsfesten kulminerade i Stadionveckan 6—15
246
juli, med tävlingarna i allmän idrott,
brottning, cykling, dragkamp, fäktning,
gymnastik, modern femkamp samt även simning. —
Den 7 :e olympiadens tävlingar höllos i
Ant-werpen 1920. 27 nationer voro representerade.
De nationer, som deltagit i världskriget på
centralmakternas sida, voro utestängda från
tävlingarna. Dessa voro 151, fördelade på 21
tävlingsgrupper. Vinteridrott förekom i form
av ishockey och konståkning på skridskor.
Sverige deltog med en trupp på 310 pers, och
blev 2:a nation i sammanlagd poäng.
Resultaten blevo: Förenta staterna 2OU/2, Sverige
I2U/2, Storbritannien 87, Finland 74 poäng
o. s. v. Den idrottsgren, där svenskarna hade
de största framgångarna, var simning med 21
poäng. I ryttartävlingar erövrade svenskarna
19 poäng, i allmän idrott 19 poäng. — 8:e
olympiadens tävlingar höllos i Paris 1924.
45 nationer deltogo. 125 olika tävlingar
före-kommo. Vinterspel anordnades i Chamonix
i jan. och febr. 1924 i anslutning till spelen,
och härvid hade f. ggn i o:s historia även
skidlöpning upptagits på programmet.
Tävlingarna i Paris voro öppna för alla nationer,
men Tyskland hade ej inbjudits och deltog
icke; Österrike och Ungern deltogo. Sverige
blev 3:e nation. Förenta staterna vunno 91
poäng, Frankrike 621/2, Sverige 42,
Storbritannien 361/2, Schweiz 29^2, Finland 29 poäng
o. s. v. Svenskarna blevo l:a nation i
hästsport och modern femkamp, 2:a nation i
simning och grekisk-romersk brottning samt 3 :e
nation i fotboll. — Vid 9:e olympiadens
tävlingar i Amsterdam 1928 hade antalet
deltagande nationer ökats till 46, härav 40 i
allmän idrott, 34 i simning, 31 i boxning och
29 i brottning. Tyskland deltog nu återigen
i spelen. Vinterspelen (skidlöpning,
skridskoåkning och ishockey) höllos i S:t Moritz i
Schweiz. Ordningsföljden vid tävlingarna i
Amsterdam (vinterspelen alltså undantagna)
blev: Amerika 118 poäng, Tyskland 59,
Finland 48, Sverige 46, Frankrike 41, Italien 37,
Storbritannien 36, Holland 35 o. s. v.
Olympiska spelens program omfattade urspr.
endast tävlingar för män. Vid spelen i
London upptogos f. ggn även tävlingar för
kvinnor, näml, i bågskjutning, lawn-tennis (2)
och konståkning på skridskor (2), inalles
fem tävlingar. Vid Stockholmsspelen
före-kommo tävlingar för damer endast i
lawn-tennis och simning, de sistnämnda då f. ggn.
Vid de senaste spelen i Amsterdam voro
damtävlingarna följ.: allmän idrott: löpning 100
m och 800 m samt stafettlöpning 4X100 m,
höjdhopp och diskuskastning; simning: 100
m och 400 m fritt simsätt, 100 m ryggsim,
200 m bröstsim och lagkappsimning 4X100
m, raka höga hopp och svikthopp; fäktning:
enskild tävlan på florett; vinteridrott:
konståkning på skridskor och paråkning.
Tävlingar i konst ha fr. o. m.
Stockholmsolympia-den förenats med o., omfattande arkitektur,
litteratur, musik, målning och skulptur.
Internationella olympiska kommittén har
nu fastställt vissa principer för framtida
program. Obligatoriska sportgrenar äro:
allmän idrott, gymnastik, kampidrotter
(boxning, brottning, fäktning och skytte),
vattensport (rodd och simning), ridning, modern
femkamp, cykelåkning, tyngdlyftning och
seg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
