Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Omaha - Oman - Oman, sir Charles - Omar - Omar el-Chaijami el. Alchajjami - Omasus - Omberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
Oman—Omberg
254
Gatubild från Omaha.
O. är huvudsaki. ett berg- oeh platåland
med stäppvegetation, kulminerande i Djebel
Achdar (3,020 m ö. h.) och inåt land genom
öknen skarpt avgränsat från det övriga
Arabien. Vid platåns fot vid ökenranden ligger
en rad oaser. Klimatet röner inflytande av
de växlande monsunerna och är oerhört hett.
Maskat har i jan. 20,7°, i juni 32,i° C
medel-temp Betydande dadelodling; dadlar utgöra
huvuddelen av exporten. Kameler uppfödas i
stor skala. Ris, kaffe och bomullsvaror voro
största importartiklar 1929. — Litt.: A. Mohr,
»Den Persiske bukt» (1929). M.
O. regeras av sultanen el., som han off.
kallas, imamen (se I m a m 2) med oinskränkt
makt. Det var under imamen Sejjid Said
(1804—56) den mäktigaste staten i Arabien och
omfattade då icke blott en stor del av Arabien
utan även en kustremsa av Persien och
Be-lutsjistan samt östafrikanska kusten från
ekvatorn till Kap Delgado. Efter hans död
fick en av sönerna O. oeh de asiatiska
områdena, en annan de afrikanska (se
Sansi b a r). Det asiatiska sultanatet krympte
snart. Dess nuv. rester i Arabien styras sedan
1913 av sultanen Sejjid Timur ben
Fe i sal (f. 1886), som dock står i starkt
beroende av England. J. F. N.*
Oman [äu’men], sir Charles, engelsk
historiker (f. 1869). Studerade vid Oxfords
univ., där han sedan 1905 är prof, i nyare
tidens historia och som han sedan 1919
representerar i underhuset. Han adlades 1920.
O. är mest bekant som medeltids- och
krigs-historiker. Bland hans arbeten må nämnas
»Warwick the king-maker» (1891), »A
hi-story of Europé 476—918» (1893), »A history
of the art of war in the middle ages» (1898;
2:a uppl. 1924), »A history of the Peninsular
war» (hittills 7 bd, 1902—30; hans
huvudarbete) och »Napoleonic studies» (1929). O.
har skildrat världskrigets utbrott i »Outbreak
of the war of 1914—1918» (1919). V. S-g.
O’mar, kalif, se K a 1 i f a t, sp. 149.
O’mar el-Chaijämi el. A 1 c h a j j ä m i,
persisk matematiker och skald (d. 1123), i
europeisk litteratur oftast kallad O m a r K h a
y-y ä m. O. verkställde en reform av den
persiska kalendern. Hans förnämsta
matematiska arbete är utg. med fr. övers, av F.
Woepcke, »L’algèbre d’0mar Alkhayyami»
(1851). —< O:s dikter vittna om en djupt
pessimistisk världsåskådning. Han vände sig mot
hyokleri och mysticism och lovprisade
ögonblickets njutning men gav även uttryck åt
innerlig längtan efter den högsta sanningen.
Hans diktsamling »RubäTjät» har översatts
till flera europeiska språk, bl. a. till svenska
av A. G. Damm (1912) och S. Selander (1919),
bägge efter E. Fitzgeralds eng. tolkning (1859);
från originalet har den översatts av E.
Hermelin (1828). Litt.: A. Christensen, »Critical
studies in the Rubåriyät of ’Umar-i-Khayyåm»
(1927). K. V. Z.*
Omasus, zool., bladmage, se I d i s sl ar e.
Omberg, bergshöjd i Östergötland, på
Vätterns ö. strand. Berget är geologiskt en
ur-bergshorst (jfr Östergötland, geologi),
som brant reser sig över Vättern i v. och
avsatsvis över Östgötaslätten i ö., har en n.—s.
utsträckning av 10 km och 3 km bredd samt
når med sitt sydligaste och högsta parti, den
brant uppstigande Hjässan, 263 m ö. h. (175
m över Vättern). Härifrån erbjuder sig en
utomordentlig, vidsträckt utsikt över
östgötaslätten och Vättern. På norra O. når högsta
punkten 245 m ö. h. Branterna utmed
Vättern äro kända för sina vilda formationer och
grottbildningar (Rödgavelgrottan m. fl.).
Jordtäcket är i allm. starkt kalkhaltigt, vilket i
förening med det gynnsamma klimatet givit
Omberg. Brant bergvägg mot Vättern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
