Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Omberg - Ombord - Ombordläggning - Ombos - Ombrometer - Ombrone - Ombrytare - Ombudsman - Ombudsråd - Om Debrikat - Omdurman - Omdöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
Ombord—Omdöme
256
O. en för den nordliga breddgraden
enastående rik växtlighet. Omkr. 2/3 av
arealen utgöras av O:s kronopark (1,697 har), till
vilken O:s skogsskola är förlagd. För sin
natur och sina intressanta omgivningar
(Alvastra, Tåkern m. m.) är O. livligt besökt.
— O. var förr kunglig djurgård och in på
1700-talet huvudsaki. bevuxet med ek- och
bokskogar men numera företrädesvis gran.
1805 förordnade K. m:t, att O. skulle
förvaltas som kronopark. Till 1880-talet kvarstodo
nära S. Djursledet mullbärsträd från försök
med silkesmaskodling på O. Enl. folktron
härleds namnet O. från drottning Omma, som
haft sin borg på bergets krön, där ännu
lämningar finnas av en fornborg. — Litt.: A. F.
Holmgren, »O:s fanerogamer och ormbunkar»
(i Botaniska Notiser 1851); A. G. Kellgren,
»Studier öfver Ombergsflorans papilionaceer»
(i Botaniska Notiser 1890); P. Dusén,
»Ombergstraktens flora och geologi» (1888). Se
även litt. till art. Östergötland. G. R-ll.
Ombord, inom ett fartygs relingar.
Ombordläggning, sammanstötning mellan
fartyg. Sv. sjölagen kap. 8, »Om skada
genom fartygs sammanstötning», meddelar
bestämmelser om ersättningsplikt vid o. Genom
lag, som 1913 trädde i kraft, ha sjölagens
regler ang. rättsfrågor vid o. underkastats
vissa ändringar för att möjliggöra Sveriges
anslutning till i Bryssel avslutade, 1910
undertecknade internationella konventioner ang.
o. Svensk Författningssamling 1906 n:r 93
och 1916 n:r 115 innehålla föreskrifter om
åtgärder till undvikande av o. ö-g.
O’mbos, ruinstad på högra Nilstranden, nära
järnvägsstationen Kom Ombo på linjen
Luk-sor—Assuan. Staden, som ligger begravd i
sanden, nådde sin högsta blomstring under
ptolemaiertiden. De konsthistoriskt
intressanta, delvis väl bevarade tempelruinerna
utgrävdes och restaurerades av J. Morgan 1893.
Ombromèter, regnmätare; o m b r o g r ä f,
självregistrerande regnmätare. Jfr
Meteorologiska instrument, sp. 1250.
Ombrone [åmbrå’ne], lat. Umbro, flod i
mell. Italien, Toscana, upprinner n. ö. om
Siena, faller ut i Tyrrhenska havet; 166 km.
Ombrytare, person inom tryckeriyrket, som
(vanl. efter givna föreskrifter) ordnar hand-,
maskin- el. bildsats i spalter, kolumner el.
sidor (verkställer ombrytning). Cdt.
Ombudsman, jur. O. el. mandatarie är den,
som erhållit i uppdrag att för annans
räkning sluta ett avtal eller företaga annat
rätts-ärende. I förhållande till tredje man, d. v. s.
den person, gentemot vilken rättsärendet
företages, kan mandatarien antingen uppträda
som kommissionär, d. v. s. handla i
eget namn, eller som fullmäktig, d. v. s.
handla i huvudmannens namn, med den
verkan, att huvudmannen blir direkt berättigad
och förpliktad mot tredje man. I modern
rättsvetenskap skiljer man skarpt mellan
mandat, som är ett avtal mellan
huvudmannen och mandatarien samt grundar
ömsesidiga rättigheter och förpliktelser dem
emellan, och fullmakt, som är en ensidig
viljeförklaring, riktad mot tredje man, samt
innefattar ett bemyndigande för annan
(fullmäktigen) att handla i den förres namn med
bindande verkan för honom. Fullmakt är ej
alltid förbunden med ett uppdrag, men i regel
är så förhållandet. Bestämmelserna i
han-delsbalken kap. 18, som enl. rubriken avse
»syssloman eller ombudsmän», torde i
främsta rummet ta sikte på en förening av
uppdrag och fullmakt. Bestämmelsernas innebörd
är emellertid ej fullt klar. Omstritt är
sålunda om de allenast åsyfta sådana
egentliga uppdrag, som avse företagande av
rätts-ärenden, eller jämväl andra fall, då en
person åtagit sig att ombesörja något för
annans räkning. — Bestämmelser om särskilda
slag av o. eller mandatarier meddelas vidare
i lag 18 april 1914 om kommission m. m. samt
i rättegångsbalken kap. 15
(rättegångs-fullmäktig).
I åtskilliga offentliga verk liksom hos
bolag o. a. privata juridiska personer är
anställd en funktionär, som kallas o. och bl. a.
har till uppgift att föra verkets eller bolagets
talan. Erinras må även om konkurslagens
bestämmelser ang. rättens ombudsman
samt om riksdagens justitieombudsman och
militieombudsman. — Se Fullmakt och
Kommission 2; jfr även Expedition
2, Kansli 1 och Officialis regis
generalis. K. B-t.
Ombudsråd, se Expedition 2 och
Kansli 1.
Om Debrikat, by i Engelsk-egyptiska Sudan,
där dervischerna under kalif Abdallah bin
Sajjid Muhammed (se d. o.) 24 nov. 1899 ledo
ett förkrossande nederlag mot en
engelskegyptisk här under sir R. Wingate (se d. o.).
Omdurmän, stad i Engelsk-egyptiska
Sudan, vid Blå och Vita Nilens sammanflöde,
snett emot Kartum. O. är Sudans folkrikaste
stad (102,648 inv. 1928), dess huvudhamn och
stapelplats för kreaturshandeln. — O.
an-lades som härläger 1883—84 av mahdin
Muhammed Ahmed (se d. o.) och var dennes och
hans efterträdares residens. Efter lord
Kit-cheners seger över efterträdaren, Abdallah
bin Sajjid Muhammed (se d. o.), utanför
O. gav sig staden, varpå Kitchener lät
spränga den ståtliga gravbyggnaden över
Muhammed Ahmed (ruiner därav kvar).
Omdöme, filos., tanke, som till skillnad
från föreställningen är antingen sann el.
falsk. Föreställningen »röd koppar» t. ex. är
varken sann el. falsk; omdömet: »Kopparn är
röd» måste vara ettdera. Enl. traditionell
uppfattning utgör o. en förbindelse mellan
två begrepp och består sålunda av tre element,
subjektet, det varom något utsäges,
predikatet, det som utsäges om subjektet, och
kopulan, det som förbinder dem. Arten av
denna förbindelse fattas olika. Med
predika-tets omfång menar man sammanfattningen av
alla de begrepp, om vilka predikatet kan
utsägas, med subjektets innehåll
sammanfattningen av alla de begrepp, som kunna utsägas
om subjektet. Enl. omfångsteorien
innebär o., att subjektet inordnas i predikatets
omfång, enl. inn ehål Is teo r ien, att
predikatet inordnas i subjektets innehåll. Bland
nyare logiker vidhålla somliga tanken på o.
som en förbindelse av begrepp men uppfatta
denna förbindelse på annat sätt, andra
uppgiva tanken på förbindelse, fatta o. som ett
enkelt uppfattande och söka det för o.
karakteristiska i ett säreget omdömesföremål (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
