Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Omyndig - Omättade föreningar - Omättad färg - Ona el. Selknam - Onager - Onagraceae - Onani - Oncidium - Oncken, Hermann - Oncken, Wilhelm - Onda, Det - Onda ögon - On dit - Ondulering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Omättade föreningar—Ondulering
267
ersättning i vidare mån, än vad han
mottagit för honom medfört nytta, t. ex. använts
till hans skäliga underhåll. Har o. vid avtals
ingående genom falska uppgifter om sin
behörighet vilselett medkontrahenten, är o., om
avtalet ej blir gällande, pliktig att utge
ersättning till ett efter omständigheterna
växlande belopp, dock ej överstigande den
förlust, som föranletts av avtalet (det s. k.
negativa kontraktsintresset).
Den, som fyllt 16 men ej 21 år, äger genom
testamente förordna allenast angående
sitt förvaltningsgods, såvida han ej är eller
varit gift, då han äger förordna även om
annan egendom. Bristande behörighet att
upprätta testamente kan givetvis ej
avhjälpas genom samtycke av förmyndaren. Att
en person omyndigförklarats inverkar i och
för sig ej på hans behörighet att upprätta
testamente.
För skadegörelse, förorsakad av o.,
som fyllt 15 år, svarar denne enl.
allmänna rättsregler. O., som ej fyllt 15 år,
kan även åläggas skadeståndsskyldighet, o m
och i den mån domstolen »med hänsyn
till hans sinnesart, gärningens
beskaffenhet och omständigheterna i övrigt» finner
detta skäligt. Se B a r n 2 och
Förmyndare. K. B-t.
Omättade föreningar kallas sådana kemiska
föreningar, som innehålla fria valenser eller
vari dubbelbindningar förekomma mellan
likartade atomer. O. förekomma framför allt i
den organiska kemien (se Kolväten). I. B.
Omättad färg, se Färg, sp. 135.
Ona el. Selk’nam, indianstam i Eldslandets
n. och ö. delar. Nu endast ett fåtal kvar. —
Litt.: M. Gusinde, »Die Selk’nam» (1931).
0’nager, zool., se Hä s t d i uren, sp. 324
och bild 3.
Onagräceae, bot., se Oenotheraceae.
Onanl (namnet efter den i 1 Mos. 38
omtalade Onan, vars s. k. synd dock enligt denna
berättelse var coitus interruptus, avbrott i
samlag, och ej alls onani) el.
Masturbation (av lat. ma’nus, hand, och stupräre,
skända), självbefläckelse, självbefrielse, ett
avsiktligt retande av de yttre könsdelarna,
så att vällustkänsla och till sist avspänning
inträder. O. bör hos mindre barn betraktas
som en enkel ovana och under
brytnings-åldern samt därefter som något ganska
naturligt, innan tiden för normalt könsumgänge är
inne. Behärskande av onanitendenserna är
värdefullt. De s. k. farorna av o. betingas ej
av akten själv utan av kampen mot den,
den med de brutna föresatserna förenade
skuldkänslan, den stegrade
fantasiverksamheten, isoleringsvanan etc. samt kanske mest av
olämplig »upplysningslitteratur». O.
förorsakar aldrig sinnessjukdom el.
ryggmärgsli-dande. Se de båda första föredragen i den av
I. Broman m. fl. utgivna »Sexuell hygien»
(1927). j. B-m.
OncFdium, bot., se Orkidéer.
Oncken [åXkon], H e r m a n n. tysk
historiker (f. 1869). Blev 1905 prof, vid univ. i
Chicago, 1906 i Giessen, 1907 i Heidelberg,
1923 i München och är sedan 1928 prof, i
nyare tidens historia i Berlin. O., som
tidigare gjort sig känd bl. a. genom biografierna
»Lassalle» (1904; 4:e uppl. 19241 och »Rudolf
268
von Bennigsen» (2 bd, 1910), har skildrat
förhistorien till världskrigets utbrott i
samlingsverket »Deutschland und der Weltkrieg»
(1916). Förhållandet mellan Tyskland och
Frankrike har han behandlat i »Die
histo-rische Rheinpolitik der Franzosen» (1922)
och i den betydelsefulla aktpublikationen »Die
Rheinpolitik Kaiser Napoleons III. von 1863
bis 1870 und der Ursprung des Krieges von
1870/71» (3 bd, 1926). V. S-g.*
Oncken [åTjken], Wilhelm, tysk
historiker (1838—1905). Blev 1866 e. o. prof, i
Heidelberg och var från 1870 ord. prof, i
Giessen. Bland O:s arbeten märkas »Die
Staats-lehre des Aristoteles» (2 bd, 1870—75),
»öster-reich und Preussen im Befreiungskrieg» (2 bd,
1876—79) samt (i den av honom utg. serien
»Allgemeine Geschichte in
Einzeldarstellung-en», 44 bd, 1877—93) »Das Zeitalter
Fried-richs des Grossen» (2 bd, 1881—82), »Das
Zeitalter der Revolution, des Kaiserreichs und der
Befreiungskriege» (2 bd, 1884—86) och »Das
Zeitalter des Kaisers Wilhelm I.» (2 bd, 1890
—92). O:s arbeten om revolutionskrigen gåvo
en riktigare värdesättning av Österrikes
politik än den förut på preussiskt håll övliga;
däremot gav han en vrångbild av Karl XIV
Johan. C. H. H.*
Onda, Det, filos., motsatsen till det goda;
se Teo d icé.
Onda ögon, kraft att förhäxa, som hos olika
folkslag tillskrivits vissa individer, vilka
man trott kunna med sin blick bringa skada
och sjukdom över människor, husdjur, gröda
o. s. v. »Det onda ögat» omtalas i G. T. och
koranen, och hos de antika folken var detta
slags vidskepelse mycket vanlig. Hos den
italienska allmogen, liksom i allm. hos folken
kring Medelhavet, lever den ännu kvar i
oförsvagad kraft, och man nyttjar som
skyddsmedel mot malocchio el. malvaggiocchio
(nea-politanskt jettatura) dels amuletter, dels
blottandet av vissa kroppsdelar, grimaser,
tecken med fingrarna o. s. v. En person med
o. kallas i Neapel jettatore, »kastare». För
de fornisländska sagorna är denna tro
välbekant. Person med o. behöver icke själv
betraktas som illvillig el. ond. Det är den i
blicken samlade kraften, som anses kunna
vara farlig. — Litt.: S. Seligmann, »Der böse
Blick und Verwandtes» (2 bd, 1910). N. E. H.
On dit [ä di’], fr., »det berättas»; skvaller.
Ondulering är att på konstgjord väg lägga
håret i vågor. Tångondulering börjades på
1870-talet av den franske frisören Marcel och
kom i början av 1900-talet till Sverige. 1906
konstruerades en apparat för permanent
lock-ning av håret. Detta lindades på smala
metallstavar och kokades genom att en elektrisk
värmekolv sattes kring det pålindade håret.
Senare ha många apparater för
permanenton-dulering konstruerats. Denna behandling är,
utförd av goda yrkesmän, ofarlig, men
ut-föres den av icke yrkeskunnigt folk, kan
håret lätt förbrännas och även huvudsvålen
allvarligt skadas. Permanentbehandling av
håret kan misslyckas, om håret är hennafärgat
el. behandlat med vätesuperoxid, om kunden
intager medicin, innehållande arsenik el.
sömnmedel, om kunden har äggstockarna
bortopererade, är i framskriden grossess, ammar eller
har menstruation. Behandlingen kan även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
