Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ontario (Ont., provins) - Ontogeni - Ontologi - Onus - Onyx - Oogami - Oogon - Oolen - Oolit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
Ontogeni—Oolit
276
och Eriesjöarna når över 500 m ö. h., löper
Onandagaterrassen. Till 8/i0 upptages O. av
Laurentiska urbergsområdet (se Kanada, sp.
230), vilket n. om Ontariosjön går över S:t
Lawrencefloden och skiljer S:t
Lawrencelåg-landet från Ontariohalvön. Inom Laurentiska
urbergsområdet ligger det stora lerbältet,
som utgöres av leravlagringar i issjöar vid
istidens slut dels s. om men huvudsaki. n.
om vattendelaren mellan de stora
Kanadensiska sjöarna och Hudsonviken och inom O.
sträcker sig 560 km v. om gränsen mellan O.
och Quebec. Det kontinentala klimatet, som
inom O:s s. delar mildras genom Stora
sjöarnas inverkan, uppvisar stora olikheter. Moose
Factory vid James bay i n. har i jan.
-—20,2° C och i juli 16,3°.
O. har över x/4 av hela Kanadas inkomster
från jordbruket. Den skördade arealen utom
den av frukt och grönsaker upptagna uppgick
1929 till 40,550 kvkm, varav havre upptog
9,450 kvkm, vete 3,230 kvkm, korn 2.517
kvkm, hö och klöver 14,136 kvkm, alfalfa
2,776 kvkm och sockerbetor 149 kvkm.
Dessutom odlas även bl. a. majs och bovete.
1928 utgjorde kreatursstocken 609,249 hästar,
1,261,384 mjölkkor, 1,420,669 övriga
nötkreatur, 1,014,106 får och 1,833,538 svin. O. har
över 3/8 av Kanadas smörtillverkning och 2/s
av ostproduktionen. 25 av Kanadas 29
fabriker för framställning av kondenserad mjölk
lågo 1928 i O. Betydande fruktodlingar
förekomma på Niagarahalvön, på n. stränderna av
Erie- och Ontariosjöarna samt s. om
Huron-sjön. Värdefullast är produktionen av
äpplen, vindruvor, jordgubbar, persikor och
körsbär. Skogsbruket är betydande. Är 1928 hade
O. 29 % av Kanadas trämasse- och 30,9 %
av dess pappersproduktion. Kanadas
mineralproduktion 1928 värderades till 275 mill. doll.,
varav 100 mill. kommo på O. Guld
anträffas i Porcupine- och Kirkland lake-,
nickel och koppar i Sudbury-, silver i
Cobalt-distriktet (se Kanada, sp. 235—236).
Naturgasbrunnarna äro belägna mellan
Huron-och Eriesjöarna. Den utbyggda
vattenkraften utgör nära 2 mill. hkr. De största
anläggningarna äro Niagara-, Thunder bay- och
Trentsystemen. 1927 hade industrien 9,512
anläggningar med 296,034 anställda och ett
tillv.-värde av 1,758 mill. doll., vilket
sistnämnda var nära 51 % av hela Kanadas. De
ledande grenarna äro automobil-, kvarn-,
slakt- och köttpacknings-, trämasse- och
pappers- samt gummiindustrierna. De största
industristäderna äro Toronto, Hamilton,
Osha-wa, Ottawa och Kitchener. 1921 bodde 58 %
av befolkningen i städer. Huvudstad:
Toronto (se d. o.).
1613 for Champlain uppför Ottawafloden
och nådde 1615 Huronsjön. Han efterföljdes
av franska missionärer, som verkade bland
irokeserna, och av pälsjägare, som anlade
handelsposter och fort. Prov. Quebecs
gränser utvidgades över nuv. O:s område 1774.
1791 bildades Upper Canada v. om
Ottawa-floden, vilket 1841 kom i union med Lower
Canada. I och med uppkomsten av Dominion
of Canada 1867 ändrades namnet till Ontario.
Prov, fick sina nuv. gränser 1912 och
styres av en guvernör, ett kabinett och en
folkrepresentation på 112 medl. I dominion-
parlamentet representeras O. av 24 medl. i
senaten och 82 i underhuset. — Litt.: Se K
a-n a d a, sp. 242. Nlm.
Ontogeni, en av E. H. Haeckel (se d. o.)
införd beteckning för individens utveckling
från ägget genom olika stadier till fullväxt
individ, i motsats till fylogeni, livsformernas,
särskilt arternas utveckling från lägre stadier
till högre (se Fylogeni). E-k N-d.
Ontologl (av grek, to on, det varande, och
lo’gos, vetenskap) definieras vanl. som den
del av den teoretiska filosofien, som söker
ange den allmänna arten av det sant
varande. Till o. räknas t. ex. frågan om detta
är materiellt el. icke, varvid de väsentliga
ståndpunkterna äro materialism, idealism (se
Materialis m), dualism, enl. vilken det
sant varande består av dels andliga, dels
kroppsliga substanser, och duplicism el.
pa-rallellism (se P a r a 11 e 11 t e o r i e n). —
Om ontologiska beviset för Guds existens
se Gud. G. O-a.
O’nus, lat. (plur. o’nera), börda, last, besvär,
tunga; o. r e ä 1 e, nlat. (plur. o’nera reälia
el. blott o’nera; jfr ty. Reallasten), kam.,
besvär el. tunga å fastighet, innebärande
skyldighet för dess innehavare att för något
allmänt ändamål prestera vissa produkter el.
arbeten, ss. underhåll av väg el. gata,
krono-skjuts, kungsskjuts, inkvartering, lotsning,
rustning, rotering. Till o. räknas ock på äldre
rättsregler beroende skyldighet att betala
vissa årliga belopp, ss. frälseränta, landgille,
landskyld, avgäld till stamhemman, annuitet
på odlingslån. Schg.
O’nyx, grek., eg. »nagel», i vidsträckt
bemärkelse en sådan bandagat (se Aga t), i
vilken skarpt begränsade, mjölkvita lager
växla med annorlunda färgade sådana (hos
egentlig o. svarta, hos chalcedononyx
gråaktiga och hos sardonyx bruna, gula
el. röda). I handeln förekommande o. är ofta
med konst färgad. Jfr G e m m e r. N. Zn.
Oogaml, bot., se B e f r u k t n i n g, sp. 1100.
Oogön, bot., hos brun- och grönalger samt
svampar de celler, i vilka äggen uppstå och
som alltså äro dessa växters honorgan. De
äro av mycket olika form hos olika arter
och innehålla vanl. ett, hos en del former
flera ägg. K. A.
Oolen [ä’len], stad i belg. prov. Antwerpen;
4,114 inv. (1930). Stor fabrikation av radium
(omkr. 35—50 g per år). Mineralet kommer
från Katanga i Kongo.
Oolit (av grek. oo’n, ägg, och li’thos, sten),
R o m s t e n. Oolitisk är en strukturform
av sedimentära bergarter, som utbildas
genom kemisk utfällning på grunt vatten av
olika substanser i koncentriska lager till
rundade korn kring en ursprunglig kärna,
vanl. ett mineralfragment el. dyl. De
minsta kornen el. o o i d e r n a äro vanl. 0,1—1
mm stora och sammanfogas av ett
finkorni-gare bindemedel. O. bildas vanl. av
kalcium-karbonat och bildar sålunda kalksten, men
även andra substanser, t. ex. limonit
(järn-oxidhydrat) o. a. järnhaltiga mineral, kunna
utfällas oolitiskt, så att järnooliter stundom
äro viktiga järnmalmer (m i n e 11). I varma
källor avsättas stundom mineral i oolitisk
form; särskilt märkes sprudeln i Karlsbad,
där bildningen av kalciumkarbonat kallas pi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
