Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Opera (musikverk) - Mera kända operor och operetter - Opera buffa - Opéra-comique - Opéra-comique (Paris) - Operan, Kungliga - Operation - Operationskalkyl - Operativ - Operatör - Operculum - Operera - Operett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Spanska studenter, Lange-Müller,
1883 (1884).
Stackars Jonathan, Millöcker, 1890
(1890).
Storhertiginnan av Gerolstein,
Offenbach, 1867 (1867).
(Den)Stumma från Portici, Auber,
1828 (1836).
Surcouf, Planquette, 1887 (1905).
Susannas hemlighet, Wolf-Ferrari,
1909 (1911).
(Den) Svarta dominon, Auber, 1837
(1845).
Sveagaldrar, Peter son-B erger, 1897.
Syrsan vid härden, Goldmark,
1896 (1897).
Syster Angelica, Puccini, 1918
(1920).
Sä tuktas en argbigga, Götz, 1874
(1888).
Sömn gångerskan, Bellini, 1831
(1843).
Tankred, Rossini, 1813 (1829).
Tannhäuser, Wagner, 1845 (1876).
Thais, Massenet, 1894 (1912).
Theblomma, Lecocq, 1868 (1869).
Thetis och Pelée, Uttini, 1773.
Opera buffa—Operett
Tiggarstudenten, Millöcker, 1882
(1883).
Tirfing, Stenhammar, 1898.
Tosca, Puccini, 1900 (1904).
Tristan och Isolde, Wagner, 1865
(1909).
Troheten på prov, se Cosi fan tutte.
Trollflöjten, Mozart, 1791 (1812).
Trubaduren, Verdi, 1853 (1860).
Trumpetaren från Säkkingen,
Ness-ler, 1884 (1886).
Turandot, Puccini, 1926 (1927).
Undine, É. Th. A. Hoffmann, 1816.
Undine, Lortzing, 1845.
Ungdom och dårskap, Du Puy,
1806 (1814).
Vackra tvätterskan, Offenbach,
1880 (1881).
Valborgsmässa, se Häxfällan.
Valdemar sskatten, Hallén, 1899.
Valkyrian, Wagner, 1870 (1895).
(En) Valsdröm, O. Straus, 1907
(1908).
Vapensmeden, Lortzing, 1846
(1885).
Vattendragaren, Cherubini, 1800
(1803).
284
Werther, Massenet, 1892 (1904).
Vikingablod, Lange-Müller, 1900
(1904).
Viktorias husar, Abraham, 1930
(1931).
Wilhelm Tell, Rossini, 1829 (1856).
Villars dragoner, Maillart, 1856
(1863).
(Den) Vüseförda, Verdi, 1853
(1868).
Violanta, Korngold, 1916 (1918).
Vita frun, Boieldieu, 1825 (1827).
Wozzek, A. Berg, 1925.
Vännen Fritz, Mascagni, 1891
(1895).
Värmlänningarne,
Dahlgren-Ran-del, 1846.
Zampa, Hérold, 1831 (1838).
Zar och timmerman, Lortzing,
1837 (1843).
Zigenarbaronen, J. Strauss, 1885
(1886).
Zigenarkärlek, Lehår, 1910(1910).
Ödets makt, Verdi, 1862 (1928).
Österbottningar, Madetoja, 1924
(1927).
Opera buffa [å’pera bo’fa], it., se Opera.
Opéra-comique [åpera’-kåmi’k], fr., komisk
opera, se Opera.
Opéra-comique [åpera’-kåmi’k], teater i
Paris. Omtalas först 1715 och var då en
folklig teater med stycken, parodierande Stora
operan, som därför på allt sätt sökte bli av
med konkurrenten. 1745 stängdes den men
återupptogs 1752 och uppförde folkliga
stycken med talad dialog och inlagda små
sångpartier. Genom kompositörerna Monsigny,
Philidor och Grétry blev genren mycket
populär. Man spelade i olika lokaler (särskilt
berömd blev teatern i Salle Favart, vanl.
kallad Théatre Favart). Som Théatre Feydeau
var den mycket uppmärksammad under
1800-talets första årtionden med Boieldieu och
Auber som ledande kompositörer. 1840 återgick
man till Salle Favart och spelade där till
1887, då byggnaden nedbrann. Ny teater där
invigdes 1898. T. N.
Operan, Kungliga, i Stockholm, se
Stockholms teatrar.
Operation (lat. operatio’), arbete, företag,
förrättning, förfarande. — 1. (Med.) Varje
manuell åtgärd, varigenom man söker befria
en patient från ett kroppsligt ont, vare sig
man därvid begagnar instrument el. endast
händerna. Inriktandet av en ledvrickning är
t. ex. en så god o. som någon annan och i
vissa fall mycket svårare än mången blodig
o. De trubbiga instrumentens rätta bruk
fordrar oftast större färdighet än
opererandet med kniv och sax. En stenkrossning t. ex.
är svårare att verkställa än ett stensnitt.
Genom de kolossala framsteg, som kirurgien
på senare tiden gjort, har antalet o.
mångdubblats, utsikterna för lycklig utgång
likaledes. På samma gång har samma
framåtskridande vållat en underström i motsatt
riktning. Åtskilliga, synnerligast stympande,
o. ha blivit överflödiga el. ersättas nu med
mindre ingrepp. Många o., som förr hörde
till ordningen för dagen, höra numera till
sällsyntheterna; andra, som man ej tänkte
sig som möjliga, förrättas nu i mängd. J. Å.*
2. (Krigsv.) Krigsrörelse i syfte att nå ett
bestämt, för denna uppsatt mål. Man
skiljer mellan anfalls- och försvarsoperationer,
huvud- och bioperationer, flankoperationer
o. s. v. En o:s utgångs- och stödjepunkt
kallas operationsbas, det mål man
strävar att nå operationsföremål el.
operationsobjekt, den väg el. det
vägsystem, som från en o:s bas leder till
dess föremål, operationslinje. O p
e-rationsfront kallas vid en militär o.
till lands den linje, som i ett visst ögonblick
förbinder täterna av alla kolonner i främsta
linjen. Se i övrigt Strategi. C. O. N.*
3. Inom sjökrigsväsendet har ordet o.
motsv. betydelse som inom lantkrigsväsendet
och förekommer likaledes i ett flertal
sammansättningar, ss. operationsområde,
vattenområde, som skiljer de stridande
länderna el. berör dessas intressen,
operationsföremål, som är fiendens
örlogs-flotta, hans förbindelser till sjöss,
transportflotta el. kustfåstningar,
operationsbaser, stödjande befästningar med förråd,
verkstäder o. s. v. ö-g.
4. (Mat.) O. kallas varje förändring av en
med matematiska tecken angiven storhet.
Den enklaste o. är additionen el. ökning av
en viss given storhet. Andra exempel äro
kvadratrotutdragning, potensupphöjning,
de-rivering, integrering etc. Genom kombination
av vissa enkla o. erhållas
sammansatta dylika. T. B.
Operationskalkyl, en gren av matematiken,
som avser att fastställa lagar och formler,
vari endast matematiska tecken ingå men
inga egentliga storheter. T. B.
Operativ, som avser (består av) en operation
(i detta ords olika bemärkelser).
Operatör, person, som utför en operation;
person, som sköter projektionsapparaten på
en biograf.
Ope’rculum, lock, ofta använd
naturvetenskaplig term. Jfr Bladmossor och C a
1-c e o 1 a.
Operera, företaga en operation (se d. o. 1,
2 och 3); verka, gå till väga.
Opere’tt, vid 1800-talets mitt utbildad
specialform av den komiska operan med
solosång, ensemblepartier, körer och balett.
Dialogen kan vara talad. Offenbach skapade
formen under Napoleon III:s tid i Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
