Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oppenord, Gilles Marie - Oppermann, Carl Rudolph Theodor - Oppert, Julius - Opphämta el. Upphämta, Pinnaklä, Käppaklä, Skälblad, Skidtäcke - Oppmanna - Oppmannasjön - Oppolzer, Theodor von - Opponent - Opponenterna - Opponera (sig) - Opportun - Opposition - Oppositionell - Oppression - Oppunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
Oppermann—Oppunda
296
formrikedom till Frankrike. Han blev skapare
av régeneestilen. O. fick snart en medtävlare
i J. A. Meissonnier (se d. o.). Båda deltogo i
tävlan om utförandet av huvudfasaden till
kyrkan S:t-Sulpice i Paris. Intetdera förslaget
blev antaget. O:s förslag (ritning i
Hårle-mans samling i Nationalmuseum i Stockholm)
visar en rik men måttfull italiensk
kupol-kyrkofasad. G-g N.
Oppermann [å’p-], Carl Rudolph
Theo-dor, dansk konsthistoriker (f. 1862).
Studerade först mineralogi, utbildades därefter som
bildhuggare och studerade konsthistoria. 1897
—1915 var O. inspektör vid Ny Carlsberg
glyptotek och är sedan 1921 dir. för
Thor-valdsens museum. Han har skrivit bl. a.
»Kunst og liv i det gamle Florens» (1895),
»Kunsten i Danmark under Frederik V og
Christian VII» (1906) och flera böcker om
Thorvaldsen (1924—30). _ P. E-t.
Oppert [ty. uttal å’port, fr. åpä’r], Julius,
tysk-fransk orientalist, en av
kilskriftsforsk-ningens grundläggare (1825—1905). O. var
född i Hamburg av judiska föräldrar,
studerade orientaliska
språk i Bonn, Berlin
och Paris och sändes
1851 av Franska
institutet till
Mesopotamien som ledare för
en vetenskaplig
expedition, som varade i
tre år. Han blev prof,
i sanskrit vid
kejserliga biblioteket i
Paris 1857 och i
assyrio-logi vid Collège de
France 1868. Bland
hans många arbeten
märkas: »Expédition scientifique en
Mésopo-tamie» (2 bd, 1857—64), »Éléments de la
gram-maire assyrienne» (1860; 2:a uppl. 1868), »La
chronologie biblique» (1870) och (tills, m. J.
Ménant) »Documents juridiques de 1’Assyrie et
de la Chaldée» (1877). — Hans bror Gustav
Salomon O. (1836—1908) var 1872—93 prof,
i sanskrit i Madras. (P. L.)
Opphämta el. Upphämta, Pinnaklä,
K ä p p a k 1 ä, Skälblad, Skidtäcke,
vävteknik med mångsidig användning. De
mestadels lancerade mönstertrådarna ligga
över grundväven. Mönsterbildningen sker
genom upplockning, användning av skälblad och
lösa mönstersolv, gruppvis trädda på käppar.
Materialet är oftast linnelärftbotten och
mönstret av lin- el. ullgarn. E. v. W.
Oppmanna, socken i Kristianstads län,
Vil-lands härad, på Sydsvenska höglandets
sluttningar, mellan sjön Immeln i n. (81 m ö. h.)
och Oppmannasjön i s. (8 m ö. h.); 52,30 kvkm,
1,644 inv. (1931). Småkullig slättbygd i s.,
utmed östgränsen kantad av höga bergåsar;
skogsbygd i n. 2,057 har åker, 2,193 har
skogsmark. Ingår i O. och Vånga pastorat i
Lunds stift, Villands kontrakt.
Oppmannasjön, insjö i Villands härad,
Kristianstads län, i nordkanten av
Kristian-stadsslätten; 14 kvkm, 8 m ö. h., 13,5 m
djup. Avflyter i ö. till Ivösjön, som skiljes
från O. av ett 300 m brett, lågt näs, på
vilket Bäckaskog (se d. o.) ligger.
Oppolzer [å’påltsor], The o do r von,
ös
terrikisk astronom (1841—86), son till den
berömde kliniske läkaren Johann von
O. (1808—71), sedan 1850 prof, i Wien. O.
blev med. dr 1864 men övergick till
astronomien och blev 1875 prof, i detta ämne
i Wien. Han var en av de främsta
ban-brytarna inom teorien för bestämningen av
planeternas och kometernas banor. Hans
klassiska lärobok av 1870 över detta område har
varit av stor betydelse. O. ägnade sig även
åt många andra uppgifter ang. kometerna och
planeterna samt var verksam som geodet.
Hans stora verk »Canon der Finsternisse»
(1887) med bestämningsstycken för sol- och
månförmörkelsers beräknande under tiden
1500 f. Kr.—2166 e. Kr. är av fundamental
betydelse för astronomien. K. Lmk.
Oppone’nt, person, som opponerar, gör
invändningar; jfr Disputation, sp. 997.
Oppone’nterna, gängse benämning på de
svenska konstnärer, som våren 1885
undertecknade en skrivelse till Konstakad. med
hemställan om åtgärders vidtagande för
akad:s omorganisering. Själen i denna
rörelse var Ernst Josephson. Skrivelsen
undertecknades av 86 konstnärer i Paris, London,
Düsseldorf, Stockholm m. fl. orter, unga och
gamla, bland dem flera ledamöter av
akademien. Denna ställde sig avböjande till
förslaget, och även regeringen ogillade detta,
varpå de missnöjda bildade
Konstnärsförbundet (se d. o. jämte där anf. litt.). G-gN.
Opponera (s i g), invända mot, motsätta sig.
Opportün, läglig, passande för tillfället.
Opposition (lat. opposi’tio, motsättning).
1. Kritik, kritisk framställning, gensägelse,
särskilt om opponenternas kritik vid en
disputation (se d. o., sp. 997).
2. Parti eller grupp av partier, som
uppträder kritiskt mot en regering (jfr
Parlamentarism). (V. S-g.)
3. (Log.) I den traditionella logiken ett
förhållande mellan begrepp el. omdömen. O.
mellan begrepp innebär, att det ena förnekar
det andra, antingen enbart (A: icke-A, kontra
-diktorisk o.) el. därjämte jakande något annat
(A: B, konträr o.). O. mellan omdömen med
samma subjekt och predikat innebär, att det
ena upphäver det andras sanning.
Kontra-diktorisk o.: alla A äro B; några A äro icke
B. Konträr o.: alla A äro B; inga A äro B.
Subkonträr o. (dock oegentlig): några A äro
B; några A äro icke B. Jfr
Kontradik-torisk. G. O-a.
4. (Astron.) En himlakropps motsatta läge
på himmelssfären i förhållande till en annan
himlakropp, vanl. solen. K. Lmk.
Oppositione’ll, som innebär opposition.
Oppressiön (lat. oppre’ssio, nedtryckning),
beklämningskänsla, t. ex. över bröstet och
hjärttrakten (angina pectoris), vilket kan
vara ett symtom vid diverse bröst- och
hjärtsjukdomar. I. H.*
Oppunda, Södermanlands läns västligaste
och största härad, mellan Hjälmaren i n. v.
och Yngaren i s. ö., kring den i häradets
centrum belägna staden Katrineholm; 1,544,02
kvkm, 31,607 inv. (1930). Socknar: Julita,
Floda, Sköldinge, Vadsbro, Blacksta,
Husby-Oppunda, Vrena, Bettna, Lerbo, Stora Malm,
ö. Vingåker, V. Vingåker och österåker.
Häradet, som ligger på den sörmländska sjö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
