Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oppau - Oppboga - Oppboga ström - Oppeby (socken) - Oppeby (säteri) - Oppeln - Oppenheim - Oppenheim, Heinrich Bernhard - Oppenheim, Samuel - Oppenheimer, Franz - Oppenheimer, J. S. - Oppenord, Gilles Marie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Oppboga—Oppenord
294
plosion 21 sept. 1921 omkommo inemot 600
personer.
Oppboga, kartongfabrik med träsliperi i
Fel-lingsbro socken, Örebro län, vid Arbogaån.
Äges av O. a.-b., gr. 1901, aktiekap. 1,2 mill.
kr., 100 arb.; årstillv. 7,000 ton papp och
kartong. Var urspr. stångjärnsbruk, gr. 1641.
Oppboga ström, se A r bog a å.
Oppeöy, socken i s. Östergötland, Kinda
härad, kring n. delen av sjön Åsunden samt
sjön Björken ö. därom; 130,65 kvkm, 1,297
inv. (1931). Naturskön bergstrakt, bebyggd
huvudsaki. på n. stranden av Åsunden. 1,165
har åker, 7,275 har skogsmark. Egendomar:
Stjärnevik, Basunda, Utdala och Björkfors
sågverk. Ingår i Hägerstads och O. pastorat i
Linköpings stift, Kinds kontrakt. Kyrkan
bär namnet Karlskyrka efter Karl XIII.
Oppeby, säteri i Bälinge socken,
Södermanlands län, 20 km n. ö. om Nyköping, med
underlydande i Lästringe och Västerljungs
socknar; 1,417 har, därav 320 har åker,
tax.-värde 397,500 kr. (1929). Var förr förenat med
Nynäs (se N y n ä s 2, sp. 30), ärvdes efter
friherrinnan Eva Gripenstedts död 1887 av
sonen Gustaf, som 1918 sålde det till ingenjör
C. Bernström, dess nuv. ägare.
Huvudbyggnaden (från 1600-talet) restaurerades 1889
och 1926.
Oppeln [å’-], stad i preuss. prov.
Oberschle-sien, vid Oder, 80 km s. ö. om Breslau; 41,507
inv. (1925). Hertigligt slott från 1300-talet,
nu regeringsbyggnad, en lutersk och en
katolsk kyrka. Maskin- och
järnvägsrepara-tionsverkstad, tillv. av cement, läder-,
trä-och tobaksvaror samt sprit. Spannmåls- och
boskapshandel. Härjades 1260 av tatarerna,
kom 1532 till Österrike och 1742 till Preussen.
Oppenheim [å’penhalm], stad i ty. fristaten
Hessen, vid Rhen, 30 km s. s. ö. om Mainz;
3,928 inv. (1925). Ovanför O. ligga ruinerna
av den på 1000-talet uppförda borgen
Lands-kron, vilken jämte staden förstördes av
fransmännen 1689. Snett emot O. på andra
Rhen-stranden reser sig Die Schwedensäule, ett
minnesmärke över Gustav II Adolfs övergång
över Rhen 1631 (se E r f e 1 d e n).
Oppenheim [å’panhäim], Heinrich
Bernhard, tysk politiker (1819—80). Deltog
livligt i 1848 års reformrörelse, var därpå i 11
år landsflyktig samt 1873—77
(nationallibe-ral) medlem av tyska riksdagen. Från hans
polemik mot Adolf Wagner och dennes
socialpolitiska vänner härrör uttrycket
»katedersocialister» (se d. o.). O. skrev bl. a. »Der
Katheder-Sozialismus» (1872). V. S-g.
Oppenheim [å’panhaim], Samuel,
österrikisk astronom (1857—1928). Blev fil. dr i
Wien 1884 och var sedan 1911 verksam som
ord. prof i astronomi vid univ. där. O. var
i främsta rummet verksam inom astronomiens
teoretiska delar och utförde bl. a.
uppmärksammade undersökningar ang.
lagbundenhe-terna i stjärnornas rörelser. Av stor
betydelse äro O:s undersökningar ang.
kometbanornas allmänna egenskaper, av vilka det
synes framgå, att kometerna måhända icke
urspr. tillhört solsystemet. O. visade på
matematisk väg, att solfläckarnas variationer
kunna förklaras genom superposition av
enbart två grundläggande perioder, näml, den
vanliga 11-åriga och en 450-årig. Den
sist
nämnda perioden kan påvisas jämväl i
jordmagnetismen. O. var även verksam som
populärvetenskaplig skriftställare. K. Lmk.
Oppenheimer [å’pønhälm9r], Franz, tysk
nationalekonom och sociolog (f. 1864). Blev
med. dr 1885 och utövade läkarpraktik till
1896, övergick sedermera till journalistiken
men ägnade sig snart h. o. h. åt
nationalekonomiskt författarskap. Bland alstren av detta
tilldrogo sig »Die Siedelungsgenossenschaft»
(1896) och »Grosseigentum und soziale Frage»
(1898) förtjänt uppmärksamhet. O. blev
docent vid Berlins univ. 1909 och prof, i
sociologi och teoretisk nationalekonomi vid univ.
i Frankfurt a. M. 1919. — De
liberal-socialistiska grundtankarna i O:s senare många
arbeten, bland vilka det lilla
populärvetenskapliga »Der Staat» (3:e uppl. 1929) vunnit
stor spridning, äro sammanförda i »Theorie
der reinen und politischen Ökonomie» (1910;
sedermera bd 3 i »System der Soziologie»,
1922 ff.) samt »Gesammelte Reden und
Auf-sätze» (2 bd, 1924—27). O:s författarskap har
mött skarp kritik från flera håll. — Litt. :
»Die Volkswirtschaftslehre der Gegenwart in
Selbstdarstellungen», II (1929); O. Wegert,
»Der liberale Sozialismus F. O:s» (1929).
(E. F. K. S-n.)
Oppenheimer [å’penhaimer], J. S., se Jud
S ü s s.
Dekorationsritning av G. M. Oppenord.
Oppenord [åponå’r], Gilles Marie,
arkitekt och dekoratör (1672—1742). Var
holländare, son till en möbelsnickare, vistades
10 år i Italien och blev därefter en av de
mest inflytelserika smakledarna i Paris, där
han blev surintendant des båtiments åt Filip
av Orléans, »regenten». Starkt påverkad av
den italienska barocksmaken i dess sista fas
(Borromini), överförde O. dess översvallande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
