Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ordnar - Ordensöversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
Ordnar
322
liknande, med ädelstenar besatta
ordens-smycke i en svart silkessnodd om halsen.
Johan III umgicks även med planer att
instifta en riddarorden samt lät omkring
riksvapnet på sitt sigill anbringa en av flera
olika emblem (bl. a. vasar och
änglabil-der) sammansatt ordenskedja, vid vilken var
fäst ett ordenstecken, framställande Guds
lamm med korsfanan. Konungen bar själv
denna Agnus-Deiorden och har trol.
även förlänat den åt andra. Salvator- och
Agnus-Deiorden buros säkerligen endast
under stiftarnas regering, och så var även
förhållandet med Karl IX:s Jehovaorden,
av vilken en större och en mindre
riddar-kedja förvaras i Statens historiska museum.
Under Kristinas regering tog tanken på
instiftande av en verklig statsorden fastare
form. Rådsprotokollet 2 aug. 1650 omtalar
ett förslag från drottningen att »constituera
en riddareordningh», varmed hon tänkte
»be-neficera sine betiente». Dess namn
bestämdes till Emanuelsorden, men i stället
för att fullfölja denna plan instiftade hon
1653 utan rådets hörande
Amarant-or-den (se d. o.), som dock upphörde att
existera efter hennes tronavsägelse. Karl X
Gustav lät 1656 utarbeta detaljerade statuter
för en J e s u s o r d e n, vars för särskilt
högtidliga tillfällen avsedda kedja skulle vara
sammansatt bl. a. av vasar och
änglahuvuden samt bokstäverna IHS (se d. o. och K r i
s-tusmonogra m). Karl Gustav hann ej
förverkliga detta sitt uppsåt, men själv plägade
han bära ett av fyra gulemaljerade vasar
bildat ordenssmycke med ett briljanterat IHS
i mitten.
Först vid mitten av 1700-talet vann frågan
om statsordnar i Sverige sin lösning. Ett av
dåv. överstelöjtnanten J. F. v. Kaulbars 1738
på riddarhuset väckt förslag i detta syfte
blev utan resultat, men när frih. C.
Hårie-man i dec. 1747 i sekreta utskottet framlade
ett av frih. A. J. v. Höpken utarbetat
memorial om instiftande av tre riddarordnar,
hade ordensväsendets anhängare större
framgång. 12 dec. s. å. avlät utskottet, utan
ständernas hörande, en skrivelse till K. m:t med
anhållan om riddarorclnars instiftande i
huvudsak enl. Höpken-Hårlemanska förslaget.
Initiativet till aktionen torde ha utgått från
dåv. kanslipresidenten, greve C. G. Tessin,
under vars ledning även ordensstatuterna
utformades. i stort sett efter franskt mönster. 23
febr. 1748 (g. st.) undertecknade Fredrik I
instiftelseurkunderna för Serafimerorden,
Svärdsorden och Nordstjärn e o
r-d e n, och 28 april (n. st.) s. å. ägde den första
högtidliga riddardnbbningen rum. Vid sin
kröning 29 maj 1772 instiftade Gustav III
Vasaorden, och 27 maj 1811 tillkom K o-
nung Carl den XIII:s orden (Karl
den trettondes orden; se dessa ord
och vidstående ordensplansch), som dock
endast kan tilldelas frimurare.
Ordensutnämningarna skedde under
Fredrik I:s tid genom omröstning i rådet, varvid
konungen liksom vid övriga ärenden blott
ägde två röster. Kort efter sin
tronbestig-ning lyckades Adolf Fredrik genomdriva, att
konungens mening blev allenabestämmande i
ordensfrågor, vilkas behandling helt
överflyttades till ordenskapitlet (se
Serafimerorden), och en ny. delvis omarbetad
upplaga av ordensstatuterna utgavs 25 nov. 1751.
Gustav IV Adolf stadfäste 26 nov. 1798 nya
ordensstatuter; de nu gällande utfärdades av
Oskar II 24 nov. 1902. —Ordinarie
ordenskapitel, vid vilka utnämningar
urspr. skedde, höllos årl. 28 april (Fredrfk
I:s födelsedag), »stora ordensdagen», och
måndagen före advent, »lilla ordensdagen».
Numera hålles ord. ordenskapitel endast
»stora ordensdagen», då ordens inre
angelägenheter behandlas, och utnämningarna försiggå vid
extra ordenskapitel, som anordnas,
när konungen-stormästaren finner lämpligt.
Sedan mitten av 1800-talet har extra
ordenskapitel brukat hållas på den regerande
konungens namnsdag. — Förslag om
ordensväsendets avskaffande, som från radikalt håll
framlagts i riksdagen, föranledde Gustav V
att 1928 inrätta ett ordensråd, bestående
av ordenskanslern och ordenssekreteraren
samt fyra av konungen utsedda led.
Ordens-rådet har till uppgift att pröva och avge
yttranden över dit av konungen eller
ordenskanslern hänskjutna frågor men saknar — i
motsats mot liknande institutioner i t. ex.
Norge och Island — rösträtt i
utnämnings-frågor.
Litt.: H. Prutz, »Die geistlichen
Ritteror-den» (1908); A. Mazas och T. Anne, »Histoire
de 1’Ordre royal et militaire de Saint Louis»
(1860); N. H. Nicolas, »History of the ordres
of knighthood of the British empire» (1842);
M. Gritzner, »Handbuch der Ritter- und
Ver-dienstorden aller Kulturstaaten der Welt»
(1893); L. J. Trost, »Die Ritter- und
Ver-dienst-Orden, Ehrenzeichen und Medaillen
aller Souveräne und Staaten» (1910); G. W.
af Tibell, »Seraphimer Ordens historia 1285—
1748» (1826); A. Schützercrantz, »Kongl.
svenska riddareordnarnas drägter, ritade och
litographerade» (1833); R. Södermark och K.
H. Karlsson, »Kungl. svenska
riddareordnarna» (1907); E. E. Areen och S. Lewenhaupt,
»När och hur böra ordnar bäras?» (1929) samt
»De nordiska ländernas riddarordnar» (avsedd
utkomma 1932); H. F. Grandjean och C. V.
Ny-holm, »De kgl. danske ridderordener» (1903).
E. E. A-n: S. Lpt.
Ordensöversikt.
Omfattar huvudsaki. 1917 existerande el.
senare instiftade ordnar.
En stjärna (*) framför namnet anger, att orden finnes avbildad på den till denna art. hörande färg
planschen. Inom [ J upptagna ordnar ha upphört att utdelas.
Abessinien. Salomos orden, stiftad (1853)
1874; 6 kl. Band: grönt. — *Etiopiens stjärna,
st. 1903; 5 kl. Band: grönt, gult, rött. — M e n e 1 i
k-■orden, st. 1925; 5 kl. Band: gult med
grön-gul-röda kanter. — Trefaldighetsorden, st. 1930;
5 kl. Band: rött med gula kanter. — Drottningens
av Saba orden (för damer), st. 1930; 4 kl.
Band: rött med gröna kanter.
Albanien. Skanderbegorden, st. 1925. —
B e s a o r d e n, st. 1926. — Trimniaorden, st.
1928. Samtliga st. av konung Zogu I.
Anhalt. [Albrekt Björnens husorden,
XV. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
