Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ordnar - Ordensöversikt - Ordning - Ordning och tukt - Ordningsman - Ordningsmål - Ordningsstadga - Ordningstal - Ordo - Ord och Bild - Ordonnans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
Ordning—Ordonnans
330
Tjeckoslovakien. Vita lejonets orden, st.
7 dec. 1922, tilldelas endast utlänningar; 5 kl.
Band: rött med vit-röda kanter.
Tunisien. Husseinitorden. st. 1850 av bejen
Ahmed av Husseindynastien; 1 kl. Band: grönt
med röd-grön-röda kanter. — Nisch an-el-If tikh ar,
st. 1850 av bejen Ahmed; 5 kl. Band: grönt med
röd-grön-röda kanter.
Turkiet. [M e d j i d i e o r d e n, st. 20 sept. 1851
av sultan Abd-ul-Medjid; 5 kl. Band: rött med gröna
kanter. — Osmaniéorden, st. 4 jan. 1862 av
sultan Abd-ul-Aziz; 5 kl. Band: grönt med röda
kanter. — I m t i a z o r d e n, st. 21 sept. 1879 av
sultan Abd-ul-Hamid II; 1 kl. Band: grönt-rött. —
Chefkatorden (för damer), st. 1878 av
sultan Abd-ul-Hamid II; 3 kl. Band: vitt med
röd-grön-röda kanter. I
Ungern. [S : t Stefansorden, st. 5 maj 1764
av kejsarinnan Maria Teresia; 3 kl. Kedja. Band:
rött med gröna kanter.] — Förtjänstkorset,
st. 19 juni 1923 av riksföreståndaren Horthy; 6 kl.
Band : grönt.
Waldeck. [Militär för t j änstkor set, st. 14
jan. 1854 av furst Georg Viktor; 3 kl. — C i v i 1
förtjänstorden, st. 3 juli 1857 av furst Georg
Viktor; 4 kl. Band: gult med röd-svarta kanter.]
Venezuela. *Bolivarorden (El busto del
liber-tador), st. 11 mars 1854 av president José Gregorio
Monagas; 6 kl. Band: gult-blått-rött.
Württeniberg. [Militärförtjänstorden, st.
11 febr. 1759 av hertig Karl Eugen; 3 kl. Band:
blått. — K r o n o r d e n, st. 23 sept. 1818 av konung
Vilhelm I genom sammanslagning av Gyllene
örnens orden och Civilförtjänstorden;
5 kl. Band: rött med svarta kanter. —
Fredriks-orden, st. 1 jan. 1830 av konung Vilhelm I för
civila och militära förtjänster; 5 kl. Band: ljusblått.
— O 1 g a o r d e n, st. 27 juni 1871 av konung Karl
I för humanitära förtjänster; 1 kl. Band: svart med
röda kanter.]
Österrike. [Gyllene skinnets orden (se
Gyllene skinnet). — Militära Maria
T e r e s i a o r d e n, st. 18 juni 1757 till minne av
segern vid Kolin; 3 kl. Band: rött-vitt-rött. -
Leo-poldsorden, st. 8 jan. 1808 av kejsar Frans I,
civil- och militärförtjänstorden; 3 kl. Band: rött
med vita kanter. — Järnkroneorden, st. 5
juni 1805 av kejsar Napoleon vid hans kröning till
konung av Italien med den langobardiska
järnkronan (se d. o.), återupplivad 12 febr. 1816 av kejsar
Frans I av Österrike; 3 kl. Band: gult med blå
kanter. — Frans Josefsorden, st. 2 dec. 1849
av kejsar Frans Josef (för damer); 5 kl. Band:
rött. — Elisabetorden, st. 17 sept. 1898 av
kejsar Frans Josef; 3 kl. Band: vitt med röda [-kanter.]-] {+kan-
ter.]+} — *R epublikens hederstecken, st. 4
nov. 1922; 12 kl. Band: rött med vit mittelrand el.
vitt med röda kanter. E. E. A—n; S. Lpt.
Ordning, bot., dels detsamma som familj
(se d. o.), dels en avdelning i någon av
sexualsystemets eller det naturliga systemets
klasser (se Linnés sexualsystem).
Ordning och tukt. Bestämmelser om o.
pläga intagas i stadgor för olika slag av
läroanstalter. I 1928 års läroverksstadga
återfinnas sådana bestämmelser i §§ 49—54,
upptagande jämväl stadganden om
bestraffning av lärjunge. § 51 (om lärjungarnas
medverkan under lämpliga former vid
upprätthållandet av skolans ordning) ersätter
föreskriften i tidigare läroverksstadgor om en för
varje klassavd. utsedd ordningsman och
medgiver anordningar för en (mer el. mindre
omfattande) självstyrelse inom skolan.
Ordningsmän (stundom kallade ordnings- el.
klassvakter) finnas ännu vid de flesta
allmänna läroverk och med dem jämförliga
läroanstalter. Fr. Sg.
Ordningsman, se Ordning och tukt.
Ordningsmål kallas i 1812 års Tr. O. § 4
mom. 4 dels mål om underlåten anmälan av
boktryckerirörelse enl. Tr. O. § 1: 5, dels mål
om föryttring av tryckta skrifter, varpå
boktryck arnamn, tryckningsort och årtal ej äro
utsatta, dels vissa andra ekonomiska mål.
Justitiedep:s chef har i fråga om de båda
första kategorierna makt att, efter prövning
av anmäld överträdelse, genast pliktfälla,
varefter besvär kunna av den pliktfällde
anföras hos Högsta domstolen. Rid *
Ordningsstadga, till reglering av orternas
politiförhållanden på ett för hela riket
enhetligt sätt, har av K. m:t utfärdats 24 mars
1868, dock med giltighet blott för städerna
och vissa orter med mera sammanträngd
befolkning samt i vissa fall även för annan
landsbygd. Enl.
kommunalstyrelseförordning-en för landet § 80 skola beslut, som avse bl. a,
kommunalstadgar till främjande av ordning
och säkerhet inom kommun, underställas
länsstyrelsen. Ordnings stadgan för
rikets städer fastställer allmänna
grun
der för ordnandet i tätare bebyggda
samhällen av trafiken, handeln och rörelsen,
förlustelser, renhållning m. m.; därjämte
bestämmer den om polismyndigheten i orten
ävensom hur ytterligare ordningsföreskrifter må
kunna ges och hur klagan över
polismyndighets o. a. myndigheters beslut må föras. —
Ordningsstadga för riksdagens
Första kammare kallas de
reglementa-riska stadganden för ärendenas behandling,
vilka Första kammaren jämlikt R. O. § 51
antagit. Rid.*
Ordningstal, mat., se Räkneord.
O’rdo, plur. o’rdines, lat., rad, följd,
avdelning, ordning. — 1. Samhällsklass, stånd. —
2. Manipel el. dubbelcenturia (se Legio n).
— 3. Munkorden, nunneorden (se
Klosterväsen); även det kyrkliga ämbetet. I
katolska kyrkan indelas ämbetena enl.
hävdvunnen uppdelning i tre ordines majores och
fyra ordines minores. Räknar man
episkopa-tet till ordines, blir deras antal åtta.
Ord och Bild, illustrerad månadsskrift för
litteratur, konst och vetenskap, utg. i
Stockholm fr. o. m. 1892 av K. W å h 1 i n (se d. o.).
Den har redaktionsombud i Helsingfors,
Köpenhamn och Oslo, är sedan länge Sveriges
främsta kulturella tidskrift och har jämte en
mängd reproduktioner av konstverk
innehållit uppsatser, litteratur-, konst- och
teateröversikter samt skönlitterära bidrag av
Nordens främsta författare på olika områden.
Ordonnans [årdåna’ns] (fr. ordonnance),
urspr. i Frankrike en förordning i allm.,
särskilt en militär förordning. Under
restaurationstiden och julimonarkien brukades i
Frankrike termen ordonnances om kungliga
påbud över huvud. Om Karl X:s
»juliordon-nanser» se Frankrike, sp. 997. Numera
menas med o. en militär, vanl. av
manskaps-klassen, som kommenderats till tjänstgöring
hos högre befälhavare el. i ett stabskvarter
för att överbringa order och verkställa andra
uppdrag i tjänsten. I vissa fall anställas i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
