Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Orion - Orions bälte - Orisberg - Orissa - Orizaba - Orjechovets - Orkan - Orkdal - Orkesta - Orkester - Orkesterföreningar - Orkestik - Orkestral - Orkestrera, Orkestrering - Orkestrion - Orkhan (Orhan) - Orkhoninskrifterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är genomvävd av lysande och mörka
nebulosor, bland vilka märkes den praktfulla
Orionnebulosan (se Nebulosa, sp. 830).
Av huvudstjärnorna bilda δ, ε och ζ Orions
bälte (Jakobsstaven), som av
gammalt tilldragit sig stort intresse.
K. Lmk.
Orions bälte, astron., se Orion 2.
Orisberg, fi. O’rismala, gods i Storkyro,
Vasa län, Finland. 1676 grundlades där ett
stångjärnsbruk, det äldsta bruket i
Österbotten; jämte godset inlöstes det 1783 av
brukspatronen B. M. Björkman. Sedan 1875
innehas O. av dennes sonson lantbruksrådet E.
Björkenheim. Bruksdriften upphörde 1900.
Intensivt jordbruk, som haft stor inverkan
på s. Österbottens lanthushållning.
O. Brn.
Ori’ssa, se Behar och Orissa.
Orizaba [årisa’ωa], stad i mexik. staten
Veracruz, omkr. 1.200 m ö. h.; 39,563 inv.
(1921); en av Mexikos äldsta städer.
Järnvägsverkstäder, textil- och pappersfabriker.
Orjechovets [arjä’-], ry., se Nöteborg.
Orkan, meteor., se By, sp. 324, och Cyklon.
Orkdal, norskt herred i Sör-Tröndelag fylke,
kring Orklas nedre lopp till
Trondheimsfjorden; 294,74 kvkm, 3,128 inv. (1920). Från
Lökken verk (se d. o. och Orkla grube a.-b.)
elektr. järnväg till industrisamhällena
Orkdalsöra (1,570 inv.) och Thamshavn vid fjorden.
Orkesta, socken i Stockholms län,
Seminghundra härad, på en s. ö. utlöpare av
Upplandsslätten med inslag av Roslagsnatur;
22,39 kvkm, 464 inv. (1931). 881 har åker,
971 har skogsmark. Egendom: Lindholmen
(se d. o. 2). Ingår i Markims och O. pastorat
i Ärkestiftet, Seminghundra och
Ärlinghundra kontrakt.
Orke’ster (av grek. orchestra, se d. o.), inom
den moderna teatern platsen för musiken,
musiken själv och de spelande. I början
krävde musiken rätt mycket utrymme, då många
klaviaturinstrument förekommo. Monteverdi
använde 1607 för sin opera »Orfeo» 2
klaver och 2 orglar (jämte en handorgel). I
övrigt bestod o. av: 10 viole, 3 gambor, 2
violiner, 2 kontrabaser, 2 gitarrer, 1 harpa, 2
zinkor, 1 flöjt, 4 trumpeter och 4 basuner.
Då offentlig operateater f. ggn 1637
inrättades i Venezia, byggdes en särskild plats åt
musikerna framför scenen. I allm. var o. dock
täml. liten under 1600-talet — utom vid
hovteatrar. Efter 1760 försvunno klaver- o.
knäppinstrumenten ur o. På Mozarts tid (1780-talet)
bestod teaterorkestern av flöjter, oboer,
klarinetter, fagotter, valthorn, trumpeter, basuner,
pukor, trummor jämte stråkar. Vid samma
tid omtalas från England jätteorkestrar för
uppförande av Händels oratorier. Den
egentlige nydanaren av o. i modern anda blev Le
Sueur (se d. o.) i Paris; även
slaginstrumenten blevo rikligt företrädda. Rossini visade
stor förkärlek för mässing och slagverk i sina
operor. Le Sueurs lärjunge Berlioz fortsatte i
sin lärares anda och utnyttjade alla de nya
klangmöjligheterna. Till honom slöt sig sedan
Liszt. Tyska musiker föredrogo den solistiska
användningen av trä- och mässingsmusiken.
Såväl Beethoven som Weber skapade en nobel
orkesterbehandling, vilken särskilt passade
för den tyska, mera fördjupade romantiken.
Wagner blev den förste, som sökte
tillgodogöra sig den franska o. utan att helt uppge
den tyska traditionen. Gentemot den
efterwagnerska tunga massorkestern har däremot
sedan den franska impressionismen med
Debussy och Ravel ånyo infört mera diskret o.
med starkare aktgivande på klangfärgen. Jfr
Instrumentation och Kapell 3.
T. N.
| Hovkapellet, Sthlm 1782 | Haydns orkester 1783 | Händelfest, London 1781 | Berlioz’ orkesterförslag 1840 | Bayreuth 1913 | Hovteatern, Berlin 1914 | Hovkapellet, Sthlm 1931 | Konsertföreningen, Sthlm 1931 | |
| Violin I och II | 16 | 11 | 95 | 41 | 34 | 40 | 17 | 22 |
| Altviolin | 5 | 2 | 26 | 18 | 13 | 12 | 6 | 8 |
| Violoncell | 4 | 2 | 21 | 15 | 13 | 13 | 6 | 6 |
| Kontrabas | 4 | 2 | 15 | 10 | 9 | 9 | 4 | 6 |
| Flöjt | 4 | 2 | 6 | 4 | 6 | 7 | 4 | 2 |
| Oboe (med eng. horn) | 3 | 2 | 26 | 3 | 6 | 6 | 4 | 2 |
| Klarinett | 2 | — | — | 3 | 5 | 7 | 4 | 3 |
| Fagott | 2 | 2 | 27 | 4 | 5 | 6 | 4 | 3 |
| Horn | 2 | 2 | 12 | 4 | 10 | 11 | 5 | 4 |
| Trumpet | 2 | 2 | 12 | 2 | 6 | 8 | 4 | 3 |
| Basun och tuba | — | — | — | 8 | 11 | 10 | 5 | 4 |
| Cornet à pistons | — | — | — | 2 | — | — | — | — |
| Harpa | — | — | — | 4 | 7 | 4 | 1 | 1 |
| Trumma | — | — | — | — | — | — | — | — |
| Pukor och slagverk | 1 | 1 | 4 | 3 | 3 | 5 | 3 | 2 |
| Summa | 45 | 28 | 244 | 121 | 128 | 138 | 67 | 66 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
