Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oskar II:s jubileumsminnestecken - Oskar Fredrik - Oskar-Fredriksborg (Oscar-Fredriksborg) - Oskarsberg - Oskarsborgs fästning (Oscarsborg) - Oskarshal - Oskarshamn - Oskarsstad - Oskarsström - Osker - Oskifta fiskevatten - Oskiftat bo - Oskiska - Oskorei
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
405
Oskar Fredrik—Oskorei
406
ljusblått. Till hovbetjäningen utdelades
tecknet (kl. 2) i mörkblå emalj, krans och krona
av silver, bandet mörkblått. I Norge
utdelades tecknet med rödemaljerad botten och
hög-rött band. Minnestecknet bäres på vänstra
sidan av bröstet till höger om alla svenska
riddarkors. E. E. A-n; S. Lpt.
Oskar Fredrik, församling i Göteborg (se
d. o., sp. 187 och kartan).
Oskar-Fredriksborg (O s c a r - F r e d r i k
s-b o r g), kustbefästningar på Rindön utanför
Stockholm, ingående i Vaxholms
fästning (se d. o.).
Oskarsberg, svenska kyrkans äldsta
mis-sionsstation i Natal (Sydafrika), gr. 1878 av
pastor O. Witt, förstörd under kriget mellan
engelsmännen och suluerna 1879 men
återuppbyggd 1880. Med stationen äro förenade
skolor och barnhem. Tidtals har även ett
prästseminarium, gemensamt för
Berlinmis-sionen, norska missionssällskapet och
svenska kyrkans mission, där varit i
verksamhet. G. Lbrg.
Oskarsborgs fästning (O s c a r s b o r g),
norska befästningar, se Dröbaksund och
Norge, sp. 1194—95.
Oskarshal, se Oscarshal.
Oskarshamn, stapelstad i Kalmar län, på
Smålandskusten vid n. inloppet till
Kalmarsund; 2,104 har, 8,674 inv. (1931). Delas av
inre Döderhultsviken och Döderhultsbäcken i
en mindre, nordlig
stadsdel med
trädgårdsbebyggelse och
en del nyare större
byggnader
(folkskolan, epidemisjukhuset,
länslasarettet, uppf.
1870) på
sydsluttningarna av
Stockholms-berget—Hjortsberget
samt en starkt
kuperad, sydlig huvuddel.
I den senare ligga
kring Lilla torget
(stadens salutorg),
varifrån stadens
förnämsta affärsgata och
utfartsväg —
Köpmangatan — utgår mot v.,
samt kring det
planterade Stora torget
stadens förnämsta
bank-, affärs- och
flesta offentliga
bygg
nader (se kartan). S. därom ligger kyrkan
(uppf. 1874—76), bakom denna Stadsparken.
På sluttningarna mot Skeppsbron i ö. ligga
läroverket och rådhuset, omgivna av en park,
ö. om Lilla torget ligger bergområdet
»Fny-ket», karakteriserat av krokiga, backiga
gränder och småkåkar. Förortsbebyggelse har
uppstått på båda sidor om Döderhultsviken.
Industrien, främst lokaliserad s. ö. om
järnvägsstationen, omfattade 36 arbetsställen 1928
med tills. 1,367 arb. O:s mek. verkstads och
skeppsdockas a.-b., gr. 1884, aktiekap. 2,4 mill.
kr., sysselsätter omkr. 400 arb., tillv.-värde
per år 3 mill. kr. A.-b. O:s kopparverk, gr.
1915, aktiekap. 1 mill. kr., har 160 arb. och
tillv. av raffinadkoppar för 4 mill. kr. per år.
Därjämte finnas ackumulatorfabrik,
kakel
Bild 7. Oskarshamns
vapen.
T blått fält Oskar I:s
krönta namnchiffer,
undertill åtföljt till höger av
ett ankare och en bal, till
vänster av en
merkurie-stav och ett
ymnighets-horn, samtliga bilder
gyllene.
fabrik, kuvert- och påsfabriker, stenhuggerier
och diverse småindustri. Hamnens kaj längd
är 1,500 m, dess djup intill 7,3 m. 1929
an-kommo och avgingo tills. 3,212 fartyg om
807,863 nettoton (därav 1/6 i utrikes fart).
Staden har tre rederier med tills. 20 fartyg
om 7,823 nettoton. Från O. utgå Nässjö—O:s
och Ruda—O:s järnvägar. Sparbank och två
affärsbanker finnas, två tidningar,
Oskarshamns Nyheter och Oskarshamns Tidningen
(båda med 3 n:r i veckan), realskola och
elementarläroverk för flickor m. m.
Tillgångar (1 jan. 1929) 7,708,855 kr., skulder
5,818,142 kr., inkomster 1928 2,204,408 kr.,
utgifter 1,945,318 kr. Tax.-värde å fastighet
23,420,600 kr., därav å skattefri 2,273.200,
tax. inkomst 8,538,000 kr. Tulluppbörden
utgjorde 275,270 kr. 1929/30. Staden bildar en
församl., som utgör ett pastorat i Växjö stift,
Stranda kontrakt. G. R-ll.
Historia. På platsen för O. har sedan
gammalt legat ett fiskläge, Döderhultsvik,
som blev allmännare känt 1646, då Kalmar
borgerskap fick tillåtelse att där »hålla sin
marknadsplats och köping». 1677 brändes
samhället av danskarna. Under slutet av
1700- och förra hälften av 1800-talet gjordes
upprepade framställningar, att köpingen måtte
få stapelstadsrättigheter, men på grund av
Kalmars och Västerviks protester avslogos
dessa. Först 1843 erhöll köpingen en
självständigare ställning (ung. motsvarande ett
nuv. municipalsamhälle), och 1854 beviljades
stadsrättigheter. Från 1 maj 1856 blev
samhället stapelstad under namnet Oskarshamn.
— Litt.: C. F. Bergström, »O:s historia 1856
—1906» (1906); A. Johansson, »O.» (i
»Sveriges städer», 2, 1915). Ä. S-n.
Oskarsstad, se Arvika, sp. 218.
Oskarsström, municipalsamhälle i Enslövs
oeh Slättåkra socknar, Halland, vid
utbyggda fall av Nissan, 16 km n. ö. om Halmstad,
vid Halmstad—Nässjö järnvägar; 370 har,
2,492 inv. (1931). Vid O. ha sedan 1889 av
Skandinaviska jutespinneri- & väveri-a.-b.
anlagts landets största fabriker för tillv. av
jutevaror. Bolaget, som även äger O:s
linnefabrik, har ett aktiekap. av 3 mill. kr., 1,035
arb. och ett tillv.-värde av 5,4 mill. kr. per
år. 1905 tillkom en sulfitfabrik, som sedan
1915 äges av det s. å. gr. O. sulphite milis
a.-b., aktiekap. 3 mill. kr., 140 arb., årstillv.
15,000 ton sulfitcellulosa. En kyrka har
uppförts i O., varjämte katolsk kyrka finnes för
de polska arb. Tax.-värde å fastighet 6,062,700
kr. (1929), tax. inkomst 2,233,560 kr.
Osker, se Italiens fornspråk, sp. 855.
Oskifta fiskevatten, se
Fiskerilag-s t i f t n i n g, sp. 490.
Oskiftat bo, jur. Då efterlevande
stärbhus-delägare underlåta att skifta boet efter en
avliden utan upprätthålla gemenskapen, sägas
de »leva samman i bo oskifto» (ärvdabalken
kap. 11). Jfr Arvskifte. A. W.*
Oskiska, se Italiens fornspråk, sp. 855.
Oskorei (trol. = »den fasansfulla ritten»,
av fno. gen. pskur, fasans), enl. norsk folktro
ett ridande följe av andar, vilket nattetid,
särskilt om julen, far genom luften, bortrövar
människor, dricker upp bondens öl o. s. v.
Med stöd av oriktig härledning har o.
kallats Aasgaardsrei (Asgårdsrej).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
