Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oskulera - Oskulerande bana - Oslo - Stadsbeskrivning - Befolkning - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
Oskulera—Oslo
408
Bild 1. Oslo stads
vapen.
I blått fält en på gyllene
tron sittande S:t
Hal-vardsböd med gyllene
gloria, kappa av silver och
röd livklädnad, i höger
hand hållande en
natur-färgad kvarnsten, i
vänster tre nedåtriktade
gyllene pilar; därunder en
liggande, grönklädd
jungfru.
Oskulera (av lat. osculäre, kyssa), mat. Två
kroklinjer el. buktiga ytor sägas oskulera
varandra i en viss punkt, om de i denna
punkt ansluta sig så nära till varandra, som
för linjer el. ytor av samma slag är möjligt.
Bland de kroklinjer, som oskulera en given
kroklinje, är den oskulerande
cirkeln särskilt anmärkningsvärd. Denna
cirkel är identisk med krökningscirkeln. I. F.*
Oskulerande bana, astron., den bana, som
definierar en himlakropps rörelse i en given
tidpunkt. Denna bana sammanfaller ej med
den verkliga, enär denna på grund av
störningarna ändrar sig oupphörligt. O. är den
bana himlakroppen skulle få, om
störningarna i det nämnda ögonblicket skulle upphöra
och därefter endast tvåkropparsproblemets
förutsättningar gällde. K. Lmk.
Oslo (fno. Aslo, »ängsmarken under åsen»),
sedan 1 jan. 1925 off. namn på Norges
huvudstad, dessförinnan kallad Kristiania. O.
var urspr. namnet på den före Kristianias
anläggning befintliga
stad, vars område
under namnet
Gamle-byen (före 1925 Oslo)
utgör en del av det
nuv. Oslo. Staden
ligger på 59° 51’ 44" n.
br. och 10° 43’ 22,5"
ö. Igd fr. Gr. samt i
centrum för
östlandets bygder, på
sluttningarna mot inre
Oslofjorden. Den
ge-nomiijtes i ö. av
Akerselven och
Lo-elven (se kartorna).
O. är även säte för
biskopen i Oslo
bispe-dömme, högsta
domstolen (Höiesterett) och
Norges bank. 1.672
har, 256,353 inv. (1930).
Stadsbeskrivning.
Stadens kärna är dess
i skydd av Akershus
fästning (se d. o.)
upp
vuxna äldsta stadsdel med Stortorvet som
centrum för nuv. cityområde. Här ligga
flertalet off. byggnader, bl. a. regjeringsbygningen,
justisbygningen, stortinget, postkontoret,
Norges bank och börsen, samt de flesta
bankerna och affärshusen, mestadels av
gammalmodig typ. Stadens förnämsta gata, Karl
Johans gate, bildar här från Östbanestasjonen
nära Akerselvens industriområde och ö.
delen av hamnen en storslagen uppfartsväg
genom stadens mest centrala delar till
slottet, vilket omges av Slottsparken. Särskilt
stor omsorg har ägnats utgestaltningen av
sträckan närmast slottet, där
Nationaltheat-ret, univ., ett flertal vetenskapliga
institutioner och museer samt längst i ö. s. ö.
stortinget ligga i värdig inramning av
planteringar (Studenterlunden, Eidsvolls plass m.
fl.) med monument över norska stormän (se
kartan). Från cityområdet utstråla
gatunätets huvudleder och spårvägslinjerna nästan
solfjäderformigt (se kartan). I dess
närmaste omgivningar märkas: vid Piperviken
Vestbanestasjonen, i n. Rikshospitalet, Vår
Frelsers gravlund, med bl. a. Ibsens,
Björnsons och Wergelands gravar, samt strax ö.
om Trefoldighetskirken svenska
Margareta-kyrkan. Stadens v. om slottet belägna delar,
som tillkommit sedan 1850 och sakna
industri, bebos av den burgnare befolkningen, till
stor del i fristående hus, omgivna av
trädgårdar. Den där belägna Frogners (se d. o.)
herrgård har inretts till stadsmuseum. I
Frogner-parken märkes Vigelands ateljé och invid
parken Stadion. I ö. utmed Akerselven har en
ansenlig industri utvecklats, gynnad av
tillgången på vattenkraft men i avsaknad av
järnvägsförbindelser, ö. om älven har
bebyggelsen huvudsaki. förstadskaraktär med
omväxlande äldre trähus och nyare byggnader,
huvudsaki. bebodda av småfolk. På T ö y e n
äger univ. Botanisk have. Gamleby en,
det ursprungliga O., upptages numera delvis av
järnvägsspår och verkstadsbyggnader, medan
övriga delar förete en gammaldags prägel.
Om de olika stadsdelarna och deras
utveckling se Historia och färgkartan. De
förnämsta statyerna äro över Karl XIV Johan
(av B. Bergslien), Kristian IV (av Jacobsen),
Wergeland (av Bergslien), Tordenskjold (av
Ender), Abel (av Vigeland), Björnson och
Ib-sen (av S. Sinding) samt Schweigaard (av
Middelthun), de förnämsta parkerna
Slottsparken, S:t Hanshaugen (med utsiktstorn),
Frognerparken, Bjerkelunden, vartill komma
idroltsplatserna Stadion, Bislet, Dælenengen
(med velodrom) och Bjölsen.
Staden har en god naturlig hamn, som
endast obetydligt påverkas av tidvattnet.
Vintertid måste isbrytare anlitas. En högst
erforderlig förbättring erfor hamnen vid
1900-talets början genom anläggandet av kajer
runt Akershushalvön och järnvägsspår
därifrån till öst- och Vestbanèstasjonerna.
Kaj-längd tills. 12.000 m, 54 elektr. lyftkranar
och tills. 20,000 m järnvägsspår utmed
kajerna. Frihamn saknas. Flyghamnen ligger
vid Gressholmen s. om Hovedöyen.
Befolkning. Av O. 255,724 inv. 1925 voro
128,111 födda i O., 36.986 i andra norska
städer, 77,092 på landsbygden, 13,521 i utlandet
och 14 på havet. Av då i utlandet födda voro
8.142 från Sverige, 1,517 från Danmark och
Island, 1,202 från Tyskland, 425 från
Ryssland o. s. v. Om tidigare folkmängd se
Historia. — Svenskarna i O. bilda kärnan i
den huvudsaki. av västsvenskar bestående
kolonien i östlandet. Många ditflyttade under
storstrejken; de förekomma särskilt inom
vattenkrafts-, läder- och
textilindustribranscherna. Oslokolonien är ekonomiskt starkare
än övriga sv. grannlandskolonier. Bildandet
av en sv. församl. har dock av administrativa
skäl måst t. v. anstå. Sv. pastorn i O. är sv.
sjömanspräst för de sydnorska hamnarna.
Näringsliv. O. är Norges förnämsta
handels-, industri- och sjöfartsstad samt
järnvägsknut. 1929 gingo över O. 46 % av Norges
import, främst metaller, maskiner och fartyg
för stadens eget behov samt manufakturvaror,
garn, spånadsämnen, kolonialvaror, spannmål,
mjöl, animaliska födoämnen m. m.,
huvudsaki. för distribution till Norges olika delar;
över O. gingo vidare 18 % av Norges export,
främst trävaror, pappersmassa, papper,
kondenserad mjölk, tran och metaller, samt in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
