Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ottawa (stad) - Ottava rima - Ottelin, Odal - Ottenby - Otter, von, släkt - Otter, Carl Gustaf von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Oltava rima—Otter, C. G. v.
444
Parlamentsbyggnaderna i Ottawa.
giska och etnografiska samlingar. I 0., som
är anglikanskt och rom.-kat. biskopssäte,
finnas ett katolskt univ. (gr. 1849) och en
lantbruksvetenskaplig försöksstation.
Järnvägs- o. a. broar leda över Ottawa floden till
Hull (se d. o.) och en bro över Rideaufloden
till New Edinburgh, där Rideau hall,
generalguvernörens residens, är beläget. O. intager
i Dominion of Canada en ställning, liknande
Washingtons i U. S. A. I stadens ekonomiska
liv är särskilt trävaruindustrien (pappers- och
pappersmassefabriker m. m.) framträdande.
— 0. grundades 1827, nedanför
Chaudièrefal-len, där Ottawafloden blir segelbar, och blev
ett centrum för timmerhandeln. När
Dominion of Canada bildades, valdes 0. till
huvudstad bl. a. på grund av det fördelaktiga
läget mellan de två viktigaste provinserna.
Jfr A. H. D. Ross, »Ottawa» (1927).
Otta’va ri’ma [åt-], it. (oftare i plur. otta’ve
ri’me), strof, som består av 8 femfotade
jam-biska verser, av vilka raderna 1, 3 och 5
rimma inbördes, raderna 2. 4 och 6 likaså
samt 7 och 8 bilda ett rimpar, enl. schemat
abababcc. 0. uppkom i Italien, vart ryktbart
genom Boccaccio (i »La Teseide», 1340),
nyttjades sedan vanl. i större epos (av Ariosto,
Tasso m. fl.) och spred sig småningom till de
flesta språk. I Sverige infördes ett slags o.
av G. Dahlstierna i »Kungaskald», vars
verser dock äro alexandriner (sexfotade). Med
ursprunglig versifikation återinfördes
versmåttet av L. Hammarsköld (1806), Atterbom och
Geijer m. fl. nyromantiker. Mera sällan har
svensk o. idel tvåstaviga rim; vanl. växla
en- och tvåstaviga i raderna 1—6. R-n B.
Ottelln, 0 d a 1, språkman (f. 1868 8/5 i
Finland), fil. dr i Uppsala 1901 och docent i
nordiska språk där 1901—04, lektor i svenska
och litteraturhistoria vid Högre
lärarinneseminariet i Stockholm från 1904. Skr.:
»Studier öfver Codex Bureanus» (2 bd, 1900—04),
»Utkast till svensk uttalslära» (1903), »Det
offentliga talandets konst» (2 bd, 1913) m. m.
Ottenby, kungsladugård i Äs socken, på
Ölands södra udde; 1,319 har, därav 260 har
åker; tax.-värde 560,500 kr. (1929). O.
tillhörde från slutet av 1200-talet Nydala
kloster, inköptes 1402 av drottning Margareta
och har alltsedan varit kungsladugård, tid
efter annan bortförlänad åt olika personer.
På egendomen har länge stuteri funnits.
Först anlades ett sådant av Karl X Gustav,
men det synes ha ägt bestånd blott en kort
tid. Därefter utarrenderades O. med villkor,
att stuteri skulle hållas. Detta nedlades 1809
men återupprättades i början av 1830-talet.
1892 års riksdag beslöt, att stuteriet med
tillhörande hingstdepå skulle nedläggas och
gården utarrenderas. 1894—1904 tjänstgjorde
O. efter avtal med arrendatorn som
remont-depå. O. är bekant för sin vackra
kreaturs-uppsättning. Manbyggnaden uppfördes vid
1800-talets början (arkitekt C. F. Sandvall).
— Till O. bör Ottenbylund, ett
lövskogsbestånd, där dovhjorten förekommer. (E. T. N.)
Otter [å’t-], von, svensk släkt, urspr. från
Bremen. Casten Otter (1589—1657) blev
handlande i Örebro. Hans son Salomon O-,
som 1691 adlades med namnet von O. (1647
—1732), blev 1712 krigsråd och 1719 frih.
samt var 1719—29 landshövding i Blekinge.
Om hans sonsons sonsöner bröderna C. G. v.
O. och F. W. v. O. se nedan. Den
sistnämndes son frih. Casten Fredrik von O.
(f. 1866 24/i2) blev 1905 t. f. och 1909 ord.
kammarråd. Sedan 1900 är han sekr. i
Nobelstiftelsen.
Otter, Carl Gustaf von. frih.,
sjömi-litär (1827—1900), bror till F. W. von O.; jfr
släktart. Utnämndes 1847 till
sekundlöjtnant. Anställd 1852—54 i engelsk
örlogs-tjänst, deltog han i engelsmännens strider i
Fjärran östern mot burmaner, kineser och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
