Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ouchy - Oude Maas - Oudenaarde - Oude Rijn - Oudh, Audh - Oudinot, Charles Nicolas, hertig av Reggio - Oudinot, Victor - Oudjda, Udjda - Oudry, Jean Baptiste - Ouessant, Ile d’Ouessant - Où est la femme? - Ouida - Ouidah, Whydah - Oulu - Oulujärvi - Oulunjoki - Ounasjoki - Ounce - Ourcq - Ourique - Ouro Preto - Ousby - Ousbyholm - Ouse - Outokumpu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ouchy—Outokumpu
453
Ouchy [oji’], hamn- och förstad till
Lau-sanne (jfr d. o.). I O. slöts 18 okt. 1912 fred
mellan Italien och Turkiet.
Oude Maas [åu’do mä’s], se M a a s.
Oudenaarde [åudonä’rdø], fr. Audenarde,
etad i belg. prov, östflandern, vid Schelde, 25
km s. s. v. om Gent; 6,233 inv. (1923).
Berömd gobelängvävnadsindustri under 1500—
1700-talet. Om O:s forna storhet vittnar det
märkliga rådhuset i spetsbågsstil (se plansch
2 vid Flamländsk konst).
Pamele-kyrkan är från 1235. Vid O. slog en
tysk-engelsk armé under prins Eugen och hertigen
av Marlborough den franska armén 11 juli
1708.
Oude Rijn [åu’dø rei’n], se Rhen.
Oudh [aud], Audh, se Förenade
provinserna Agra och Oudh. — O. var
länge ett mäktigt hinduiskt kungarike,
erövrades 1193 av muhammedaner och blev en
provins i Stora Moguls rike. 1760 blev
nawa-ben av O. självständig härskare där. Hans
rike blev skyddsstat (senare kungarike)
under Ostindiska kompaniet och annekterades
1856 av detta. (V. S-g.)
Oudinot [odinå’], Charles Nicolas,
hertig av R e g g i o, marskalk av Frankrike
(1767—1847). Utmärkte sig under
revolutionskrigen, blev 1799 divisionsgeneral, hade 1807
stor andel i segern vid Friedland, visade 1809
som chef för 2:a armékåren stor tapperhet vid
Wagram samt lönades med marskalksstav och
hertigvärdighet. O. stred 1812 i Ryssland,
blev 23 aug. 1813 slagen vid Gross-Beeren (se
d. o.) och 6 sept. s. å. under Ney vid
Denne-witz (se d. o.). Efter Napoleons fall (1814)
slöt sig O. till Ludvig XVIII, förblev 1815
overksam under »de hundra dagarna» och
anförde 1823 en armékår i Spanien. O. var en
tapper truppledare men visade sig oförmögen
att föra självständigt befäl. C. O. N.*
Oudinot [odinå’], Victor, hertig av
R e g g i o, fransk general (1791—1863), son
till Ch. N. O. Blev 1809 husarlöjtnant,
deltog tappert i fälttågen 1813—14, tog avsked
efter julirevolutionen men återinträdde i
armén 1835. Han stred i Algeriet, blev snart
generallöjtnant, slöt sig 1848 till
februarirevolutionen och ledde 1849 den franska
militärexpedition, som återställde Pius IX:s
myndighet i Kyrkostaten. O. häktades vid
statskuppen 2 dec. 1851 men frigavs efter några
dagar. V. S-g.
Oudjda [od^da’], U d j d a, oasstad i n. ö.
Franska Marocko, nära gränsen till Algeriet,
vid järnväg; 19,976 inv. (1926), därav 8,780
européer. Den äldre, muromgärdade staden
(M e d i n a) omges i n. v. och s. av moderna
stadsdelar. — Grundat på 900-talet och på
grund av sitt strategiska läge ofta indraget
i krigen mellan rivaliserande muhammedanska
dynastier, ockuperades O. f. ggn 1844 av
fransmännen och besattes definitivt 1907.
Oudry [odri’], Jean Baptist e, fransk
målare (1686—1755), utbildad under
Largil-lière. O., som först ägnade sig åt det s. k.
högre måleriet, utförde bl. a. ett stort
porträtt av tsar Peter I. Med stöd av Ludvig
XV fick O. slutligen följa sin böjelse att
måla djur, blommor, frukter o. dyl., och han
blev snart tidevarvets störste mästare som
djurporträttör och skildrare av jaktscener.
454
Det O. 1734 anförtrodda värvet att söka
upphjälpa de förfallna tapetmanufakturerna
i Beauvais utförde han nitiskt och energiskt,
och länge gjorde han ensam mönstren till
vävnaderna; sedan kallade han till sin hjälp
Boucher och Natoire. De konstverk, som
utfördes under O:s direktörstid vid kungl.
gobelängfabriken, beteckna i sin art
höjdpunkten av rokokons elegans. En av O:s
gynnare var C. G. Tessin; flera av O:s arbeten
finnas i Nationalmuseum och i kungl. slottet
i Stockholm. — Se bild .18 till art.
Djurbilden. C. R. N. (E. L-k.)
Ouessant [wäsä’], 11 e d’O u e s s a n t, fr.
dep. Finistère tillhörig ö, 19 km utanför
Bretagnes västligaste udde; 8 km lång, 3 km
bred. Fyrar och radiopejlingsstation. Inv.
(2,586 1926) bevara ålderdomliga seder och
bruk. Huvudort: Lampaul.
Oü est la femme? [o ä la fam], fr., »var
är kvinnan?», d. v. s.: vilken kvinna är
orsaken till denna tilldragelse, detta brott,
detta stordåd o. s. v.; kanske urspr. spanskt
ordspråk, blev slagord genom ett drama av
A. Dumas d. ä.
Oulda [coTdo], pseud. för engelska
författarinnan Louisa de la Ramée.
Ouidah [mida’], W h y d a h, hamnstad i fr.
kolonien Dahomey; 11,000 inv. Var fordom
slavhandelscentrum.
Oulu [å’olo], finskt namn på Uleåborg.
Oulujärvi [å’olo-], finskt namn på Ule träsk.
Oulunjoki [å’olonjåki], finskt namn på Ule
älv.
Ounasjoki [å’onasjåki], den största bifloden,
till Kemi älv, i n. Finland, strax ö. om den
gamla gränsen mellan öster- och
Västerbotten; längd^320 km, flodområde 12,750 kvkm.
Ounce [auns], eng., se Uns.
Ourcq [ork], biflod till Marne, i n.
Frankrike; längd 80 km. Canal de 1’Ourcq, anlagd
1803—05 av Napoleon, delvis sidokanal till
O. och Marne, 108 km lång, mynnar i Bassin
de la Villette i Paris, varifrån kanalerna S:t-.
Denis och S:t-Martin leda till Seine. — Om
slaget vid O. sept. 1914 se Marne, sp. 921
och 922.
Ourique [ori’ka], stad i port, distr. Beja.
prov. Alemtejo; omkr. 5,000 inv. Vid O.
vann Affonso I (se d. o.) 1139 en stor seger
över morerna.
Ouro Preto [å’ro pre’to] (»svart guld»), stad
i brasil. staten Minas Geraes, i Serra do
Espinhaco, 1,157 m ö. h.; 25,564 inv. (1917;
som kommun). Förr Brasiliens främsta
gruvstad, gr. av guldgrävare i början av
1700-talet, kallad Villa Rica (»rika staden»).
Ousby, äldre form för Osby (se d. o.).
Ousbyholm, se O s b y h o 1 m.
Ouse [öz], namn på flera floder i England.
1. (G r e a t O.) Upprinner i s. delen av grevsk.
Northampton, blir segelbar vid Bedford och
utfaller inom grevsk. Norfolk i The Wash, en
vik av Nordsjön; 258 km. — 2. Flod i grevsk.
York. Uppstår genom föreningen av Swale
och Use, passerar städerna York och Goole
samt bildar med Trent den gemensamma myn-,
ningsviken Humber. O. är av stor betydelse
som vattenväg. De viktigaste bifloderna, Don,.
Derwent och Aire, äro kanaliserade.
Outokumpu [å’otåkompo], koppargruva i ö.
Finland, 52 km v. om Joensuu stad. Malmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
