Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Otto Ludvig (Rhengreve) - Ottoman - Ottomansk - Otto Olavi - Ottosen, Jacob Carl - Ottosen, Johan - Ottravad - Ottsjön - Otukt - Otumba - Otway, Thomas - Oubliettes - Ouchterlony, Hanna Cordelia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
Ottoman—Ouchterlony
452
och gick 1628 i svensk. O. användes först
i Preussen men tadlades för självrådighet
och sina truppers tygellöshet. Han åtföljde
senare Gustav II Adolf t. o. m. tåget mot
Rhen och opererade sedan i Rhentrakterna,
vanl. ganska egenmäktigt. Han gjorde
erövringar i Elsass, försummade att samverka
med G. Horn före slaget vid Nördlingen
och överlämnade kort före sin död övre
Elsass till fransmännen. B. B-s.*
Ottomän (jfr Ottomansk). 1.
Sofflik-nande sitt- och bäddmöbel på låga ben (el.
på trissor) utan ryggkarm och armstöd.
2. Ett slags ripsartat kapptyg.
Ottomansk, dubbelform till o s m a n s k,
turkisk. — Ottomanska porten, dets.
som Höga porten (se Porten). —
Ottomanska riket (O s m a n s k a riket),
se Turkiet.
Otto Olävi, biskop, se S vi n h u f v u d.
Ottosen, Jacob Carl, dansk läkare (f.
1864). Upprättade 1897 en vattenkuranstalt
vid Frederikshavn och blev 1898 läkare vid
Skodsborgs sanatorium, vars överläkare han
är sedan 1900 och som han har betydligt
utvidgat. Han är vegetarian och absolutist
och har författat åtskilliga hygieniska
propagandaskrifter. På sv. föreligger bl. a. »Vägen
till hälsa» (1919; flera uppl.). P. E-t; A. W-dt.
Ottosen, Johan, dansk historiker,
skolman (1859—1904), inspektör vid
Efterslægt-selskabets skola och sedan pedagogisk
konsulent vid Nordisk forlag. Bland hans arbeten
om Sönderjylland märkes »J. P. Hjort
Loren-zens historiske gærning» (1896). Mest känd
blev O. genom sin förträffliga skolbok
»Lære-bog i Nordens historie» (1893) och en populär
historisk handbok, »Vor historie» (3 bd, 1899—
1904), samt genom den allmänt sjungna sången
»Det haver saa nyligen regnet». — Hans
hustru, Martha O. (f. 1866), dotter till
danskpatrioten Gustav Johannsen (se d. o.),
har bl. a. skrivit »Danmarks grænsevagt mod
syd. Minder fra Flensborg» (1917). P. E-t.
Ottravad, socken i Skaraborgs län,
Var-tofta härad, strax s. v. om Tidaholm, kring
ösan, nära foten av Gerumsberget; 11,27
kvkm, 210 inv. (1931). V. om ösan
sandslätt och rullstensås, ö. därom skogtäckt
moränmark. 446 har åker, 405 har
skogsmark. Ingår i Dimbo, O:s, Hångsdala,
Skörs-torps och ö. Gerums pastorat i Skara stift,
Vartofta kontrakt.
Ottsjön, fjällsjö i Undersåkers socken,
Jämtland; 18 kvkm, 494 m ö. h. Mellan O.
och den vackra V. Vålådalen (turistled) i s.
reser sig Ottfjället, 1,265 m ö. h.
Otukt, jur. Under uttrycket »öva otukt»
innefattas i lagen ej blott olovligt köttsligt
umgänge mellan man och kvinna i egentlig
mening, s. k. lägersmål (se d. o.), utan även
andra otillåtna åtgärder med annans kropp,
sorn avse att uppväcka el. tillfredsställa
sexuell drift hos den handlande och som i
motsv. grad äro ägnade att såra
anständighetskänslan. Dylika gärningar äro ej
alltid straffbara. Frånsett straffbuden för hor
och våldtäkt (se dessa ord), inträder straff
numera vanl. endast om någon särskilt
försvårande omständighet är för handen.
Sålunda straffas o. vid visst
förvantskapsför-hållande (se B 1 o d s k a m). S. k. onaturlig
o., i synnerhet sådan, som förövas med djur
(tidelag) el. mellan personer av samma kön,
särskilt mellan män (pederasti, sodomi),
straffas ofta, men i denna del framträder i
nutiden en stark tendens till straffbarhetens
inskränkning el. bortfallande, om ingen annan
särskilt kvalificerande omständighet
föreligger. Vidare straffas o. med minderårig el.
förståndssvag person samt då den sker under
tvång medelst hot utan att likväl vara
hän-förlig till våldtäkt el. innefattar missbruk
av någon särskild ställning, som medför
vördnadsplikt, förmanskap (även i enskild
tjänst) el. offentlig myndighet; i dessa
stycken går utvecklingen f. n. mot en stark
utvidgning av straffskyddet. Numera straffas
i allm. ej okvalificerad o. (s. k. lönskaläge,
se d. o.). I vissa strafflagar är straff utsatt
för kvinna, som yrkesmässigt ägnar sig åt
o:s övande, i den nyaste lagstiftningen någon
gång även för man i motsv. fall (homosexuell
prostitution). N. S-g. (R. B-l.)
Otumba [åto’mba], stad i mexik. staten
México, vid järnväg till Vera Cruz; omkr.
10,000 inv. Vid O. vann Cortez en avgörande
seger över aztekerna 1520. J. F. N.*
Otway [å’t(üéi], Thomas, engelsk
dramatiker (1652—85). Studerade i Oxford, var en
tid skådespelare, ett par år soldat och levde
sedan ett litterärt äventyrarliv. O. vann sin
första framgång med det deklamatoriska
versdramat »Don Carlos» (1676), författade bl. a.
komedien »Friendship» (1678) samt vann
ryktbarhet med de på blank vers skrivna
tragedierna »The orphan» (1680) och »Venice
preserved» (s. å.; motiv från Oates’
sammansvärjning). Hans idékrets är trång och
diktionen rätt ofullkomlig. Urval av O:s
dramer ha utgivits i »Mermaid series»
(1891, 1903). Den bästa kritiska uppl. har
utgivits av W. Summers (3 bd, 1926). E. B-n.*
,Oubliettes [obliä’t], fr. (av oublier, glömma),
underjordiska fängelsehålor, avsedda för
fångar, som ej mer skulle få skåda dagens
ljus; ofta försedda med fallucka upptill, vari
man lät personer nedstörta och lönnligt
omkomma.
Ouchterlony [sv. uttal åkterlå’ny], Hanna
Cordelia, banbrytare för frälsningsarmen i
Sverige (1838—1924). Sammanträffade 1878
med Bramwell Booth i Värnamo, där hon
innehade en bokhandel,
och gästade 1881
frälsningsarmens grund-läggare, William och
Catherine Booth. Vid
ett andra besök i
England 1882
utnämndes hon av William
Booth till major och
befälhavare över den
ännu obefintliga
frälsningsarmen i Sverige,
som vid hennes farväl
från Sverige nio år
senare räknade 500
offi
cerare och 10.000 soldater. 1888 hade hon
introducerat frälsningsarmen i Norge; 1894—
1900 var hon befälhavande kommendör där.
En manlig intelligens, ett kvinnligt hjärta och
en flammande rättfärdighetslidelse utmärkte
henne. Biogr. av Laura Petri (1925). L-aP.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
