Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ozon - Ozonbad - Ozonbehandling - Ozonisator - Ozonvatten - Oäkta barn - Oäkta parasitsteklar - Oäkta porslin - Oändlighet - Oändlig storhet - Oövervinneliga armadan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491
Ozonbad—Oövervinneliga armadan
492
Siemens ozonrör.
0,48 liter i 1 liter vatten. Molekylvikten är
48, d. v. s. den kemiska formeln för o. är O3.
Mycket karakteristiska för o. äro dess
spek-troskopiska absorptionsband i ultrarött och
ultraviolett, vilka återfinnas i solspektrum
och föranlett antagandet av ett ozonskikt
ovanför omkr. 40 km över jordytan. — O.
är obeständigt och sönderfaller lätt i vanligt
syre; reaktionen
påskyndas av
katalysatorer, uppvärmning och
ultraviolett ljus. Då härvid
mycket värme
utvecklas och
volymökning äger rum,
kan sönderfallet
(särskilt av
flytande o.) lätt bli
våldsamt explosivt.
Härmed sammanhänger,
att o. är ett
kraftigt oxidationsme-del med starkt
blekande och
antibak-teriella egenskaper.
O. brukas till
ozo-nisering av luft i
samlingslokaler och
kylhus (för köttför-
varing) och till sterilisering av dricksvatten.
Jfr Oxidation. — Litt.: Uppsatser av
T. Aurén och av A. Ängström i Kosmos, 6,
1927—28. G. S-ck.
Ozonbad, se Syrgasbad.
Ozonbehandling av vissa sjukdomar
grundade sig på den oriktiga åsikten, att
tillförsel av ozon skulle vara nyttig vid
sjukliga tillstånd, som ansågos bero på en
nedsättning av oxidationerna i
människokroppen. Så försöktes förr drickande av
ozonvatten, t. ex. vid bleksot. Ozonvatten som
antiseptiskt medel till gurgling har ersatts
av bl. a. vätesuperoxid. C. G. S.
Ozonisätor, en apparat för framställning
av ozon (se d. o.). Siemens ozon rör (se
bild ovan) är urtypen för alla tekniska o. Två
koncentriska glasrör äro så anordnade, att
luft el. syrgas kan ledas fram (från o till s)
mellan dem. En högspänd växelström (omkr.
10,000 volt) kan genom trådarna d ledas till
det inre rörets ledande vätskeinnehåll g (t. ex.
utspädd svavelsyra) och till den likartade
vätska W, som omger det yttre röret. De
båda glasrören verka härvid tillsammans som
en kondensator, det uppstår i mellanrummet
stilla elektriska urladdningar (jfr
Elektriska urladdningar, sp. 621), och dessa
omvandla förbiströmmande (torr) syrgas till
omkr. 12 % i ozon. J. T.
Ozonvatten, se Ozonbehandling.
Oäkta barn, jur. Denna beteckning har
genom 1917 års barnlagar ersatts med
uttrycket barn utom äktenskap. Se Barn
2. Den nya lagstiftningen, som trätt i kraft
1 jan. 1918, har även medfört en viss
förskjutning av gränsen mellan äktenskapliga
och utomäktenskapliga barn i förhållande
till äldre rätt men givetvis ej föranlett
ändring i de barns status, som voro födda
dessförinnan. De äldre reglerna ha även i viss
utsträckning bibehållits i fråga om barn,
som avlats före 1 jan. 1918 men fötts senare.
Se Barn 2, Vårdnad om barn och
Underhållsskyldighet. K. B-t.
Oäkta parasitsteklar, zool., se
Braco-n i d a e.
Oäkta porslin, flintporslin el. s. k. fin
fajans. Se Fajans, Porslin och P o r
s-linstillverkning.
Oändlighet. 1. (Filos.) Att säga, att något
är oändligt, betyder eg. endast att om
detsamma neka, att det är ändligt, och innebär
sålunda ingen positiv bestämning. Mot denna
negativa, »dåliga o.» (Hegel) sättes ofta i
metafysiska system en positiv o. Ändligheten
tänkes då innebära förhållande till och
därmed beroende av något annat, varför det
absoluta såsom självständigt icke kan vara
ändligt. O. blir då det positiva och
ändligheten en negation av denna. G. O-a.
2. (Mat.) Om en variabel storhet successivt
genomlöper värden, som till slut växa över
varje ändlig, uppgiven storhet, säges den
variabla storheten ha oändligheten till gräns
eller limes (oändlig storhet). Symbolen för
detta oändlighetsbegrepp är 00. Oändligheten
uppträder som lösning till vissa ekvationer i
elementaralgebran. T. B.
Oändlig storhet, mat., se Oändlighet.
Oövervinneliga armadan, se A r m a d a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
