Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palermo - Palestina (Heliga landet) - Naturförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
537
Palestina
538
tornet San Ninfa är astron. observatoriet
inrymt. Kyrkan San Giovanni degli Eremiti
(1100-talet) har orientalisk prägel, med fem
kupoler. Vid den av moderna byggnader
kantade Via Roma märkes Museo nazionale, gr.
1868, med rikhaltiga arkeol. och
konstindustriella samlingar samt tavelgalleri. Kyrkan
San Domenico (från 1300-talet) är P:s
pan-teon med bemärkta sicilianares gravar.
Innanför den äldre hamnen, Gala, den vackra
parken Giardino Garibaldi vid Piazza Marina.
I s. ö. stöter hamnpromenaden Eoro Umberto I
till P:s största allmänna park, Flora el. Villa
Giulia (anlagd 1777). V. om parken vidtager
botaniska trädgården (gr. 1789) med en mängd
tropiska växter. Vid Via Maquedas n. v.
ändpunkt reser sig Teatro Massimo, i
korintisk stil (uppf. 1875—97), en av Italiens
största teatrar (7,730 kvm) och P:s stolthet. I
närheten Galleria d’arte moderna. Via
Maquedas fortsättning i n. v., Via Ruggero
Set-timo samt den breda, av popplar skuggade
Viale della Libertä, mynnar ut i Giardino
in-glese. På senare år har denna n. v. del av P.
utbyggts med raka, breda gator och ståtliga
palats och villor.
I P:s omgivningar ligga många magnifika
palats, ss. Zisa (påbörjat på 1100-talet) och
Cuba (1100-talet) utanför Porta Nuova.
Spårväg till staden Monreale (se d. o.). — P:s
hamn är en av Italiens största. Den inre,
nyare hamnen skyddas av två kolossala
vågbry-tare med fyrar; stora varv. Till P. ankommo
3,333 fartyg om 2,989,000 ton 1929. Exporten
omfattar apelsiner och citroner, mandel,
su-mak, vin, olivolja m. m. P:s industri
omfattar maskiner, kvarnar, textilvaror, tobak,
kemiska fabrikat m. m. — P:s univ. grundades
1779 (1,468 stud. 1928—29). Från detta
avskildes 1914 tekniska högskolan. I P. finnas
en fri handelshögskola (147 stud. 1925—26),
musikkonservatorium, gr. 1617, flera
betydande bibliotek, etnogr. museum m. m. E. L-r.
Uistoria. P., som under forntiden hette
Panormus, anlades av fenicierna, blev senare
kartagernas stödjepunkt på Sicilien och föll
254 f. Kr. i romarnas händer. Efter en tid
under östgotiskt och därefter bysantinskt
herradöme erövrades staden 835 av araberna
och blev säte för en nästan oberoende
ståthållare. 1071 intogs P. av normanderna och
blev deras huvudstad. Kejsar Fredrik II höll
i P. sitt lysande hov. 1282 började i P. den
upprorsrörelse, som kallats sicilianska
aftonsången. Från denna tid delar staden
konungariket Siciliens öden. När fransmännen
1798 och 1806 besatt Neapel, blev P. åter
huvudstad i ett särskilt sicilianskt
konungarike. 1820 och 1848 gjorde P. uppror
mot den bourbonska regeringen; i maj 1860
bemäktigade sig Garibaldi staden. — P. har
svårt lidit av jordbävningar 1693, 1726 och
1823. — Litt.: M. Zimmermann, »P.» (bd 25
av »Berühmte Kunststätten», 1905). (Å. S-n.)
Palestina (grek. Palåistine), även kallat
Heliga landet, betecknade urspr.
filisté-ernas kuststräcka mellan Jafa (Jaffa) och
Gaza, senare hela det här ifrågavarande landet.
Detta är alltså uppkallat efter filistéerna; det
gamla Israel hade ej någon enhetlig
benämning för landet. Sionisterna kalla det Erez
Jisrael, Israels land. Politiskt betecknar P.
numera blott det brittiska mandatlandet;
omkr. 26,000 kvkm, 757,182 inv. enl. census
1922, 843,132 inv. förutom 103,000 nomader
enligt uppskattning 1930.
N atnr för hållanden. Det historiska P. är
landet mellan Medelhavets s. ö. kust och
syrisk-arabiska ökenstäppen, i n. begränsat av en
linje något n. om nuv. gräns och dess
förlängning mot ö. över högslätten Merdj-fAjun förbi
Hermons s. sluttning, i s. av Arnonfloden och
en linje från Döda havets s. strand till Wadi
el-fArisch och Medelhavet. Ytvidden av detta
område, ung. 30° 30’—33° 20’ n. br. och 34°
20’—36° 20’ ö. Igd fr. Gr., är omkr. 25.000
kvkm (något mindre än Småland), därav ung.
15,650 kvkm v. om Jordan. — P. är ett mycket
tydligt skiktat kalkbergland. Eruptiva
bergarter finnas i n. ö. — P:s flacka kust saknar
naturliga hamnar. Jafas öppna redd lämnar vid
storm intet skydd. Bästa hamnen är Haifa
(se d. o.), där en tidsenlig hamnanläggning är
under utförande. Närmast havet utbreda sig
vanl. sanddyner, stundom avbrutna av
kalkstensklippor; där bakom vidtar kustslätten,
fordom ett berömt kulturland, som s. om Jafa
innehades av filistéerna och mellan Jafa och
Karmel kallades Sarons slätt. Dess nutida
sumpmarker ha efter världskriget delvis
utdikats och odlats av judiska nybyggare. —
Mellan kustslätten och öknen består landet av
en vidsträckt kalkstensplatå, som av
Jordandalens stora gravsänka uppdelas i en östlig
och en västlig hälft, den senare det gamla
Israels egentliga område. I Jordandalen ligga
Hulesjön (2 m ö. h.), Gennesaret (se d. o.;
208 m u. h.) och Döda havet (se d. o.; 392 m
u. h., största djup omkr. 793 m u. h.). Utmed
en mindre tvärspricka ligger slätten Jisreel
(Esdrelon), mellan Samariens bergland och
Ga-liléens. — Det transjordanska P. har bäst
bevarat sin form av högslätt, i allm. 600—
800 m ö. h., flerstädes högre (Djebel Oscha’
1,096 m). Den bredare n. delen, mellan
Her-mon och Jarmuk, har flera vulkaniska
trakter. Närmast n. ö. om Gennesarets sjö höja
sig Djolans vulkankäglor, mot ö. Hauran och
mot n. ö. en tredje grupp, alla slocknade.
Ba-salter upptaga hela landet ö. om Gennesarets
sjö, bl. a. den fruktbara högslätten en-Nukra,
delvis motsv. det gamla Basan, och nå v. om
Gennesarets sjö till Kapernaum och Korasin
samt s. v. om sjön ned till Nebi Dahi (Lilla
Hermon) och dalen vid Besan. S. om Jarmuk,
Jordans största biflod, ligger ’Adjlun, det
gamla Gilead, med rester av forna
stenekskogar. Sydligare, vid den mindre bifloden
Nahr ez-Zerkas (Jabboks) s. källflod, låg
am-moniternas område. — Det västjordanska P.,
kännetecknat av förkastningar, parallella med
Jordandalens, sänker sig i avsatser från
bergsbygdens höjdrygg ned till Jordansänkan.
Även mot v. sänker sig bergsbygden, särskilt
i s., genom ett bälte av lägre höjder, av Israel
kallat Sefelä, Låglandet, mot kustslätten och
Medelhavet. Blott med Karmels mäktiga
ut-språng och de nordgalileiska bergen vid Ras
en-Nakura når bergsbygden fram till havet. —
De starka regnen ha på den vattendelande
höjdryggens båda sidor i det lösa kalkberget
uteroderat otaliga tvärgående större och
mindre dalar. Landets färdevägar måste därför
följa dess höjdrygg i n.—s. riktning samt de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
