Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Panama - Panamaaffären, Panamaskandalen - Panamahattar - Panamakanalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
587
Panamaaffären—Panamakanalen
588
en viss autonomi. På ö. Atlantkusten bo
cuna, vilka, trots 400-åriga förbindelser med
européerna, ba bibehållit såväl ras som språk
oeh kultur P:s officiella språk är spanska,
men engelskan har vunnit stor utbredning.
Befolkningen är övervägande rom.-kat.
Skolundervisning är obligatorisk.
P:s huvudnäring är plantagebruk, och de
viktigaste produkterna äro bananer, kaffe,
kakao, kokosnötter och tagua (vegetabiliskt
elfenben); av sädesslagen är majs
betydelsefullast. De viktigaste
bananutskeppnings-hamnarna äro Colön, Bocas del Toro och
Al-mirante; bananerna utgöra ung. 2/3 av hela
exportens värde. Kaffe odlas huvudsaki. i
den v. provinsens bergland. God tillgång på
värdefullare träslag, ss. mahogny. På
Pärl-öarna bedrives pärlfiske. Sköldpaddsskal äro
en betydande exportvara. Bergsbruket
lämnar bl. a. guld och mangan. Industrien är
synnerligen obetydlig och förbindelserna
mellan landets olika delar dåliga (omkr. 65 km
järnvägar 1928, utom huvudlinjen Panama
city—Colön i kanalzonen). Handel och
sjöfart förmedlas till större delen av U. S. A.
Importen värderades 1928 till 16 mill. doll.
och exporten till 4 mill. doll. Metersystemet
är off. infört, men såväl spanska som
engelska och amerikanska mått- och viktsystem
äro i bruk. P. har guldmyntfot; myntenheten,
balboa (delad i 100 centimos), är enl. lag
likvärdig med U. S. A.-dollar men har aldrig
myntats. Amerikanska mynt äro huvudsaki.
i cirkulation. Statsskulden uppgick 1928 till
16.3 mill. doll. Författningen antogs den 13
febr. 1904 och ändrades 1918 och 1928.
Presidenten väljes på 4 år genom direkta val.
Ministären utgöres av 5 led. och utövar med
presidenten den verkställande makten.
Lagstiftningen utövas av nationalförsamlingen,
som f. n. omfattar 46 medl., vilka väljas
genom elektorer på 4 år. Administrativt
indelas P. i 9 provinser och Intendencia de San
Bias. P:s nationalflagga avbildas på pl. vid
art. Flagga. Armé och flotta saknas; till
försvar av republikens oberoende el. de
nationella institutionerna kunna medborgarna
inkallas till tjänstgöring. Den militärt
organiserade polisstyrkan, 856 man och 86
officerare, är urspr. upprättad och fortfarande
ledd av officerare från U. S. A.
Historia. P. är bryggan mellan Central- och
Sydamerika. Under olika tider ha folk med
skiftande kultur bebott landet, och de första
spanjorerna påträffade tättbebyggda och rika
trakter, vilkas befolkning talade olika språk
och hade olika kultur. Arkeologiska fynd på
Stillahavskusten t. o. m. Pärlöarna
samt på ö. Atlantkusten visa
otvetydigt samhörighet med n.
Centralamerika, under det att s.
Stillahavskus-tens förspanska bebyggelse närmare
hör samman med Colombia.
Atlantkusten följdes 1501 av Rodrigo de
Bastidas och följ, år av Columbus
samt började koloniseras 1508. Vasco
Nunes de Balboa överkorsade näset
1513 och upptäckte Stilla havet. P.
spelade från denna tid en betydande
roll, enär förbindelserna mellan
haven måste gå över näset. Vid de
spanska koloniernas frigörelse 1821
anslöt sig P. till Colombia. 1800-talet gick i
kanalprojektens tecken (jfr
Panamakanalen och Panamakanalzonen).
Genom U. S. A:s bemedling lösgjorde sig P.
från Colombia och proklamerade sig som
självständig republik 1903, men först 1921
erkändes P. av Colombia som oberoende stat.
Praktiskt taget är emellertid P. i alla
avseenden beroende av U. S. A.
Litt.: C. Bovallius, »Resa i
Central-Ame-rika» (1887); C. Hallendorff, »P.» (1913); Ph.
Bunau-Varilla, »P.: the creation, destruction,
and resurrection» (s. å.); A. Edwards, »P.:
the canal, the country, and the people» (1914);
Ramon M. Valdes, »Geograffa de P.» (1925);
E. Nordenskiöld, »Indianerna på
Panamanä-set» (1928); S. Linné, »Darien in the past»
(1929). S.L-é.
2. Ciu d ad de Panama (enl.
nord-amerik. språkbruk Panama city), republ.
Panamas huvudstad; omkr. 66,850 inv. (1930).
Ligger vid Stilla havet (Panamaviken)
intill kanalens s. mynning och utgör en enklav
inom kanalzonen. Staden, som anlades 1519,
brändes 1671 av den engelske piraten Henry
Morgan och återuppbyggdes två år senare 8
km västerut. Medeltemp. 27° C. Vatten- och
dräneringsledningar anlades i samband med
kanalbygget och underhållas av U. S. A.;
genom dessa och andra sanitära anordningar,
utförda och kontrollerade av U. S. A., är
hälsotillståndet numera mycket gott.
Förstklassiga sjukhus. Biskopssäte. Universitetet,
Instituto nacional, hade 626 stud. 1930.
Läroanstalten Universidad Bolivariana (gr. 1926) är
under organisation; kostnaderna bestridas av
P., Colombia, Ecuador och Peru; den åsyftar
att främja panamerikanskt samarbete. S. L-é.
Panamaaffären, P an a m askandalen,
se Frankrike, sp. 1002.
Panamahattar, se Carludovica p
almat a och Hatt.
Panamakanalen, kanal genom
Panamanä-set mellan Atlanten och Stilla havet, öppnad
15 aug. 1914. Den börjar vid Colön vid
Ka-ribiska havet och utmynnar något v. om
Panama city (se P a n a m a 2) vid Panamaviken.
Längd omkr. 65 km, vartill komma omkr. 15
km uppmuddrat kustvatten. Minsta
bottenbredd är 91,4 m, minsta djup 12,5 m. Nära
mynningen i Atlanten har vid Gatun anlagts
en omkr. 3 km lång damm, som dämmer upp
den i Atlanten utmynnande floden Chagres’
(se d. o.) vatten till en 420 kvkm stor sjö,
vilken upptar över hälften av kanallängden.
Dit, omkr. 25 m över havsytan, lyftas
fartygen genom tre väldiga dubbelslussar, var
PANAMA
Skala l-.lOmill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
