Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pankreatin - Pankromasi - Panlogism - Panmure, Fox Maule, earl av Dalhousie - Panna (ansikte) - Panna (kärl) - Pannartz, Arnold - Pannbädd - Panneau - Pannekoek, Antony - Pannloben - Pannonia - Pannotypi - Pannrum - Pannspröt - Pannsten - Pannwitz, Rudolf - Pannå - Panolis - Panophthalmitis - Panoptikon, Panoptikum - Panorama - Panormos - Panpsykism - Pansar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
599
Pankromasi—Pansar
600
ett pulver, erhållet genom behandling av ett
extrakt på pankreaskörtel med garvsyra,
nyttjas för att i tarmen frigöra
pankreas-saftens enzym. C. G. S.
Pankromasi (av grek, pan, allt, och chröma,
färg), den fotografiska plåtens förmåga att
med rätta tonvärden återge ett föremåls olika
färgvalörer. Tillfredsställande p. ernås
endast vid användning av pankromatiskt
negativmaterial, d. v. s. plåtar el. filmer, som äro
känsliga för spektrums alla färger, i förening
med lämpligt ljusfilter. — Adj.: P a n k r
o-mätisk (om plåt el. film). Jfr
Fotografi, sp. 875 samt bild 6 och 7. J. H-g.
Panlogi’sm (av grek, pan, allt, och lo’gos,
tänkande), åsikt, som fattar tänkandet som
all verklighets väsen. Typisk panlogist är
Hegel. — Adj.: P a n 1 o g i’s t i s k. S-e.*
Panmure [pänmjö’a], Fox M a u 1 e, lord
P., sedan 1860 earl av Dalhousie, engelsk
politiker (1801—74). Var liberal led. av
underhuset 1835—37 och 1838—52, mest känd
som krigsminister under Russell 1846—52 och
i Palmerstons ministär 1855—58. P.
klandrades skarpt för svagheterna i arméns
organisation under Krimkrigets senare år. V. S-g.
Panna (lat. frons), övre delen av ansiktet,
begränsad nedåt av ögonhålorna och uppåt av
hårfästet samt åt sidorna mer el. mindre tvärt
övergående i tinningarna. Dess fasta stomme
är pannbenet (se Huvudskål 1), utanpå
vilket finnas endast huden med sina kärl och
nerver samt ett tunt muskellager, som kan
rynka huden och ändra ögonbrynens
ställning. G. v. D.*
Panna, öppet el. slutet kärl, avsett för en
vätskas el. fast kropps upphettning,
smältning, avdunstning, kokning, ångbildning,
de-stillation o. dyl. Jfr Ängpanna.
Pannartz, Arnold, se
Boktryckarkonst, sp. 712
Pannbädd, se B ä d d 3.
Panneau [-nå’], fr., se P a n n å.
Pannekoek [pa’nokök], A n t o n y, holländsk
astronom (f. 1873). Blev 1902 fil. dr och 1921
prof, i astronomi i Amsterdam, vars
astronomiska institut han grundlagt. P. har utgivit
ett flertal viktiga arbeten inom astrofysiken
och stellarastronomien. Av särskild betydelse
äro hans undersökningar av
absorptionslin-jerna i stjärnspektra och stjärnornas
fördelning i rymden inom det lokala
stjärnsystemet. K. Lmk.
Pannloben, anat., se Hjärna, sp. 1104.
Panno’nia hette hos romarna ett
Donau-landskap, vari ingingo delar av nuv. Österrike,
Ungern och Jugoslavien. Folket, av illyrisk
stam, kuvades efter hårda strider under
Augustus’ regering. Den kejserliga
provinsen P delades trol. under Trajanus i två:
övre och Nedre P. En legion och en
Donau-flottilj förlädes i Vindobona (Wien). E. St.
Pannotypl (av lat. pa’nnus, tyg, och grek.
ty’pos, avtryck), ett fotografiskt förfarande
för framställning av direkta positiva bilder.
P. utföres på samma sätt som ferrotypien
(se d. o.) men på ett underlag av svart
vaxduk. Förfarandet hade på 1850-talet rätt stor
användning. J. H-g.
Pannrum, lokal i en fabrik, på ett fartyg
el. dyl., där »pannorna» äro uppställda; i
allm. dets. som ångpannerum.
Pannspröt, zool., dets. som antenn (se d. o.).
Pannsten, stenhårda skorpor, som avsätta
sig på väggar och tuber i ångpannor, om
dessa matas med vatten av sådan
beskaffenhet, att vid avdunstningen större mängder
av olösliga salter, företrädesvis
kalciumkar-bonat och kalciumsulfat, därur utfällas. P.,
som har benägenhet att starkt häfta vid
plåtar och rörväggar, vållar betydande
olägenheter vid ångpannedrift. För att undvika
pannstensoildning är det framför allt av vikt
att skaffa gott matarvatten, som så litet som
möjligt ger upphov till olösliga saltfällningar.
I nödfall kan man på kemisk väg genom
tillsats av ämnen (t. ex. soda, klorbarium,
kalk-hydrat) före vattnets inträde i ångpannan
rena det från pannstensbildande ämnen,
vilket emellertid är förenat med särskilda
kostnader för apparater, skötsel och kemisk
kontroll. Kan man ej undvika pannstensbildande
vatten, böra ångpannans inre delar göras
åtkomliga för ofta skeende rengöring. G. H-r.
Pa’nnwitz, Rudolf, tysk författare (f.
1881). Har med utgångspunkt i Nietzsches
övermänniskogestalt uppträtt som
uppfostrare, kulturkritiker och skald med bl. a.
»Dio-nysische Tragödien» (1913), »Die Krisis der
europäischen Kultur» (1917), »Das Kind Aion»
(1919), »Die deutsche Lehre» (s. å.), »Mythen»
(10 bd, 1919—21), »Die Erlöserinnen» (1922)
och »Kosmos atheos» (1926). P:s verk äro
expressionistiska och dunkla. R-n B.
Pannå (fr. panneau), av ramverk omgivet
fält el. spegel i en panel, en dörr, en vägg
(jfr Panel); målning på ett dylikt fält; även
namn på träskiva, avsedd för målning (i st. f.
duk o. dyl.).
Panölis, zool., se T a 11 f 1 y e t.
Panophthalmltis, varig inflammation, som
sträcker sig till ögats alla delar och gör det
blint. P. förorsakas av infektion, antingen
utifrån eller från någon infektiös härd på
annat ställe i kroppen. K. G. P-n.
Pano’ptikon, Pan o’p t i k u m, samling av
allehanda skådeföremål, särskilt vaxkabinett
med bilder av historiska personer.
Panorama (av grek, pan, allt, och ho’rama,
syn, utsikt), vidsträckt rundutsikt från en
högt belägen punkt; målning, som återger
dylik utsikt, rundmålning. Irländaren R.
Barker skall ha varit den förste
panoramamålaren (en rundmålning av Edinburgh 1788).
Panoramamålningar pläga anbringas starkt
belysta på innerväggarna av en cirkelrund
byggnad, varvid en del verkliga föremål för
vinnande av större illusion placeras i förgrunden.
De böra ses från en plats utan direkt
belysning i byggnadens mitt. Jfr D i o r a m a.
Pano’rmos. 1. Hamn i Efesos. — 2. (Lat.
P anor mus.) Se Palermo.
Panpsyki’sm, filos., åsikten, att allt är
besjälat och att sålunda all kroppslig
verklighet äger någon form av medvetande.
Naturfolkens a n i m i s m (se d. o.) och de äldsta
grekiska filosofernas hylozoism äro naiva
former av p. Medeltidens mystiker och
renässansens naturfilosofer voro ofta
panpsy-kister, så även Spinoza och Schelling samt
senare Fechner, Hartmann, Paulsen, Haeckel
m. fl. S-e.*
Pansar (ty. Panzer, fr. cuirasse el. blindage),
av metall el. annat motståndskraftigt ämne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
