Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pansar - Pansarautomobil - Pansarbrytande kanoner - Pansarbult - Pansarbåt - Pansarbåtsinsamlingen - Pansardäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
603
Pansarautomobil—Pansardäck
604
Bild 2. Pansartorn för 7,5 cm kanon.
Bild 3. Observationstorn.
kustfästningar på kontinenten. De kunna icke
göras motståndskraftiga mot frontal
beskjut-ning av modernt fartygsartilleri och
användas därför endast på mindre utsatta platser.
Vid landfästningar kunna de komma till
användning för flankering av gravbottnen el.
för traditorbatterier. P. till skydd för
observations- och
eldled-ningsplatser (bild 3)
samt för kulsprutor
och poster har redan
tidigt använts och
kom under
världskriget till riklig
användning. Dessa
konstruktioner kunna göras i
form av torn el.
huvar, och deras
tjocklek växlar mellan
splittersäkra med 2—3
cm och granatsäkra med 12 cm. Bild 4 visar
ett s. k. kulsprutenäste. Tidigare
användes för strålkastare höj-sänktorn,
men man söker numera om möjligt skydda
dessa genom rörlig uppställning i terrängen.
Pansarsköldar för artilleri och
infanteri göras i allm. endast
splittersäkra. Under världskriget utrustades all
trupp med stålhjälmar av pansarplåt. Man
sökte även skydda stormtrupper med
bröstharnesk och körbara pansarsköldar, men de
senare synas icke ha kommit till större an-
Bild 4. Kulsprutenäste med pansarhuv och logement
för 6 man.
Pansartorn (bild 2) bestå av en
skyddande, vridbar pansarkupol, en tornstomme,
som uppbär pansartäckningen, och en
vridinrättning jämte lavettage samt ett
förpansar till tornbrunnens skydd mot från sidan
nedslående projektiler. Tidigare gjordes
försök med höj-sänktorn, men dessa ha numera
ersatts med endast vridbara, i regel för
endast en kanon. Mot tyngsta artilleri ges
kupolen en tjocklek av 20—30 cm. På grund
av erfarenheter från världskriget har
förpansaret måst förstärkas och nedföras till större
djup. För svenska pansartorn, som i regel
nedsättas i brunnar i urberget, kan skyddet
ökas genom att förpansaret göres cylindriskt,
varigenom det förut använda, relativt svaga
betongförlaget kan ersättas med det
motståndskraftigare granitberget. Mot
giftgasernas inträngande i tornet skyddar man sig
genom att i tornet hålla ett övertryck av frisk
luft, införd genom kanaler med hjälp av
fläktar. L. af P.
På pansarfartyg (se d. o.) är
huvudartilleriet i regel uppställt i pansartorn, ett övre,
rörligt för kanon och betjäning samt ett
undre, fast, utgörande skydd för
langnings-och kommunikationsanordningar. ö-g.
Pansarautomobil, se A u t o m o b i 1, sp. 566
och bilder på pl.
Pansarbrytande kanoner, i slutet av
1800-talet övlig benämning på grövre kust- och
fartygskanoner, enär dessa voro avsedda att
bekämpa pansaret, särskilt när detta
nyttjades som skyddsmedel på fartyg.
Pansarbult, bultar, som användas för att
fästa pansarplåtar. Då backning (se d. o.)
brukas innanför pansaret, är p. bakifrån
inskruvad i pansarplåten, el. ock är p.
genomgående. (ö-g.)
Pansarbåt, slag av pansarfartyg (se d. o.).
Pansarbåtsinsamlingen, se Svenska
pan-sarbåtsfö ren ingen.
Bild 1. Bild 2.
Pansardäck, däck av pansarplåt, vanl.
nic-kelstålspansar, avsett att på pansarskepp
och kryssare, undantagsvis även i mindre
utsträckning på torpedfartyg, skydda fartygets
underliggande vitala delar, ss. maskineri,
styranordningar, eldlednings-, kraft- och
be-lysningscentraler samt ammunitionsdurkar,
mot verkan av artillerield och flygbomber.
Av viktshänsyn måste p:s tjocklek
begränsas till 25—75 mm. Det tjockaste p. finnes
f. n. (1931) på senast byggda brittiska
slag-skepp, där tjockleken uppgår till 105 mm,
samt på japanska slagskepp, där på vissa
delar p. är ända till 180 mm tjockt. P.
kan därför icke i regel erbjuda skydd mot
fullträff av tunga artilleriprojektiler el.
tunga flygbomber men väl mot sprängbitar
från dessa vid krevad. Genom dubbla p.
ernås, att vid genomslagning av det övre p.
och därefter inträffad krevad det undre p.
hindrar krevadverkan att nå fartygets un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
