Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pansarfiskar - Pansarfregatt - Pansargranat - Pansargördel - Pansarkanonbåt - Pansarkasematter - Pansarkryssare - Pansarprojektil - Pansarskepp - Pansarskjorta - Pansarsköldar - Pansartorn - Pansartåg - Pansarvagn - Panslavism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
609
Pansarfregatt—Panslavism
610
Pansarfisk, Cephalaspis Lyelli.
för en oparig luktgrop, pariga ögon och
ett oparigt hjässöga. Stjärtfenan var sned.
Flertalet utgjordes av platta bottenfiskar,
men även p. med spolformig kropp äro kända.
Frånvaron av pariga fenor och byggnaden av
bl. a. hjärnan och hörselorganet tyda på
släktskap med rundmunnarna, vilkas stamformer
man enl. nyare uppfattning har att söka just
bland p. Flertalet p. fanns i silur, några dock
även i devon. Till dessa hör släktet
Pter-aspis, omfattande spolformiga p. med
världsvid utbredning. Närstående var det
egendomliga släktet Cyathaspis. Platta bottenfiskar
med bred ryggsköld voro arter av släktet
Cephalaspis. Hos detta voro ryggsköldens
bakre hörn utdragna till långa spetsar. Det
devoniska släktet Pterichthys ägde
egendomliga, årliknande främre extremiteter och ett
kraftigt utvecklat pansar, som även klädde
bålen. Ett högre utvecklingsstadium än de
egentliga p. företräda de närstående a r t h r
o-direrna el. pansarhajarna, som voro
rörliga former med sidoställda ögon, inre
broskskelett, liknande hajarnas, och, av
bäckenbildningar att döma, väl utbildade
bukfenor. Hit hörde bl. a. det devoniska släktet
Coccosteus. T. P.
Pansarfregatt, se Fregatt och
Pansarfartyg.
Pansargranat, se Granat och
Pansarprojektil.
Pansargördel, pansar, anbragt på
örlogs-fartyg till skydd för fartygssidan i
vattenlinjen.
Pansarkanonbåt, mindre pansarfartyg (se
d. o.) för flod-, hamn- el. skärgårdsförsvar.
Pansarkasematter, se Pansar, sp. 602 ff.
Pansarkryssare, kryssare (se d. o.), vars
sidor äro helt el. delvis skyddade av pansar.
Pansarprojektil,
projektil, konstruerad för
genomslagning av
starkaste pansar. Urspr. var
p. massiv men har nu
baktill ett hålrum med
sprängladdning. P. har
därigenom blivit en
granat (se d. o.) och
kallas pansargranat el.
halvpansargranat
(se bild).
Pansarskepp, slag av
pansarfartyg (se d. o.).
Pansarskjorta,
skjort-liknande rustningsplagg
av hopsmidda el. sammannitade järn- el.
stålringar, ibland uppfästa på en läder- el.
tygtröja. Pansar- el. ringskjortor funnos
redan i det gamla Egypten. I Norden är p.
känd sedan folkvandringstiden. P., under
vikingatiden kallad ringbrynja (jfr B r y n j a),
blev under medeltiden ofta förstärkt med
plåtskenor. Sedan plåtrustningen kommit i bruk.
på 1400-talet, bars ofta p. under denna (se
Rustning). P. bars av en del österrikiskt
kavalleri ännu på 1740-talet och av ryska
kosacker i kriget 1812. (E. L-k.)
Pansarsköldar, se Pansar, sp. 603.
Pansartorn, se Pansar, sp. 604.
Pansartåg. Irland 1922.
Pansartåg äro järnvägståg, som ha
lokomotiv, tender och vagnar skyddade av pansar.
P. användas för patrullering av bansträckor.
De kommo först till vidsträckt användning
under boerkriget och användes även i stor
utsträckning på de olika krigsskådeplatserna
under världskriget. L. af P.
Pansarvagn, se Stridsvagn.
Panslavi’sm, beteckning för inom slaviska
folk framträdande tendenser till kulturellt
och politiskt närmande, vilka gynnats av
inbördes likheter inom de slaviska språken.
Magyarer, rumäner och tyska kolonister
sprängde redan tidigt en kil mellan
sydsla-verna och de övriga slaviska folken;
uppdelningen på olika välden och trossamfund —
de västligare blevo rom. katoliker, de övriga
ortodoxa — motverkade tidigare sporadiska
försök till enande av slaverna. Som den förste
panslavisten brukar räknas kroaten J.
Kriza-nic (se d. o.), på 1600-talet, och hans idéer
om en gemensam slavisk stat under rysk
ledning upptogos delvis av Peter I, Katarina II
m. fl., närmast som förevändning för rysk
politisk expansion.
Efter nationalkänslans uppvaknande
väcktes p. till nytt liv genom studier i slavernas
språk och kultur av Schlözer, Herder,
Do-brovsky m. fl. och tog sig uttryck i
litteraturen (Kollär etc.); den utvecklades olika inom
olika länder. Inom Österrike-Ungern
framträdde den bl. a. vid en allslavisk kongress
i Prag 1848 som försök att skapa en
enhets-front mellan dubbelmonarkiens slaver mot de
härskande tyskarna och magyarerna. I
Ryssland sammankopplades p. med slavofilernas
teorier om Rysslands historiska mission och
Västerlandets ruttenhet; dess förnämsta
teoretiker var N. Danilevskij i »Rossija i Evropa»
(1871; ty. övers. 1920). Den förvandlades
delvis till panrussism, drömmar om det
ryska väldets utsträckande till andra slaviska
folk. Rysslands rätt till beskydd över Bal-
XV. 20
Halvpansargranat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
