Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Panslavism - Pansofi - Panspermi - Pant - Pantaleon - Pantalone - Pantaonger - Panta rei - Pantarholmen - Pantauktion - Pantbank, Pantlåneinrättning, Pantlånekontor - Pantbrev - Panteism - Pantelism - Pantelleria, Pantellaria - Panten, Casper van - Panteon - Panter - Panterkatt - Panterlon - Pantförskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
611
Pansofi—Pantförskrivning
612
kanhalvöns kristna folk kompletterades av en
intensiv agitation bland serber och bulgarer,
främst ledd av det 1857—58 bildade slaviska
välgörenhetssällskapet; bulgarernas befrielse
var till stor del p:s förtjänst. Sedan vändes
Rysslands huvudintresse mot Asien, och
russi-ficeringen av polacker och lillryssar avkylde
de mindre slaviska folkens sympatier för p.
Efter bakslaget i rysk-japanska kriget
upplevde p. en viss renässans, »neoslavism», som
bl. a. yttrade sig i försök till
interparlamen-tariskt samarbete mellan slaviska politiker;
denna rörelses främsta målsmän voro tjecken
Kramar (se d. o.) och ryska liberala politiker.
Genom världskriget uppstodo en rad slaviska
nationalstater, och därmed förlorade p. en av
sina traditionella betingelser, hoppet om hjälp
av stamfränder mot förtryck av främmande
folk, och p. i den mera utopiska formen, en
gemensam slavisk stat, torde vara ur
världen; däremot har det kulturella samarbetet
vidare utvecklats. — En kritisk studie över
panslavismen ger A. Fischel, »Der
Panslawis-mus bis zum Weltkrieg» (1919). A. A-t.
Pansofi (av grek, pan, allt, och sofi’a,
vishet), se Comenius, sp. 1274.
Pansperml (av grek, pan, allt, och spe’rma,
frö), av S. Arrhenius (se d. o.) uppställd teori,
enligt vilken »livsfrön» irra omkring i
världsrymden, förflyttade med tillhjälp av det s. k.
strålningstrycket. När dessa livsfrön träffa
någon planet, där villkoren för deras fortvaro
äro uppfyllda, skulle de där utvecklas och
snart fylla hela planetens yta med liv. I. B.
Pant (fsv. panter), jur., sak el. annat
för-mögenhetsobjekt, som är föremål för
panträtt (se d. o.). Lösören såväl som
fastigheter kunna vara p., även värdepapper och
kontanta penningar. Andra
förmögenhets-objekt, ss. fartygslotter, fordringar,
patenträtt, förlagsrätt, jämväl panträtt, förekomma
också ofta som p., men panträttsreglerna —
avfattade som de äro för saker som p. —
måste då i viss mån jämkas. Man skiljer
sedan gammalt mellan handpant, som
överlämnats i panthavarens besittning (som
denne har »under panträtt i handom»), och
h y p o t e k (se d. o.), som ägaren trots
panträtten behåller och fortfarande brukar. Det
förra är i fråga om lösa saker det vanligare,
det senare för vad angår fastigheter. Att en
fastighet överlämnas som p. i en borgenärs
besittning (införsel, se d. o. 2 a) har
numera kommit ur bruk; inskrivning i
domstols minnesböcker (inteckning, se d. o.)
tryggar i stället panthavarens rätt. Å andra
sidan godkännes nu för tiden upplåtelse av
panträtt i löst gods utan dess överlämnande
åt borgenären endast i särskilda fall och
under betryggande registreringsåtgärder (f a
r-tygsinteckning, införande i
spannmåls-pantregister, se Spannmålspant).
Avkastningen av en pant omfattas i regel icke
av panträtten; så är däremot fallet med
surrogat för pant (utfallet brandförsäkringsbelopp,
betalning för utlottad obligation). C. G. Bj.
Pantaleon [pätaleå’], med 276 strängar
försett psalteriuminstrument, som blev en av
föregångarna till pianot. P. uppfanns av P a
n-t aleon Hebe ns t r ei t, som 1690 spelade
på det för Ludvig XIV. Det uppkallades
efter sin uppfinnares förnamn. T. N.
Pantalone [-lå’ne], stående figur i den
italienska improviserande teatern (se
Comme-d i a d e 11’ a r t e, sp. 1277).
Pantalo’nger, långbyxor.
Pa’nta réi’, grek., »allt flyter», se H
e-r a k 1 e i t o s, sp. 881.
Pantarholmen, förr holme n. om Karlskrona
(se karta vid d. o.), nu del av staden, genom
utfyllning förenad med Inre Vämö.
Pantauktion, se Auktion, sp. 507.
Pantbank, Pantlåneinrättning,
Pant-lånekontor, anstalt, upprättad som enskilt
affärsföretag el. i socialt syfte, för
utlämnande av penninglån mot säkerhet i pant av
lösören (möbler, husgeråd, kläder, ur m. m.)
och — vanl. ganska hög — ränta. Se A s s i
s-tansinrättningen och
Pantlånerörelse. C. G. Bj.
Pantbrev, jur., skriftlig förklaring av
ägaren till pantsatt (fast) gods om
pantsättningen och villkoren för denna. Sedan i
n-teckning blivit erkänd som nödvändig
laglig form för upplåtelse av panträtt i fast
egendom (1875), ha p. kommit ur bruk. Jfr
Pantförskrivnin g. C. G. Bj.
Pantei’sm (av grek, pan, allt, och theo’s,
gud), filos., den åsikt, som fattar Gud som
identisk med världsalltet. P:s metafysiska
huvudargument är, att det absoluta el. Gud
som oändlig ej kan ha någon verklighet
bredvid sig utan måste omfatta allt. En del
naturvetenskapsmän (t. ex. Haeckel och
Ost-wald) ha även förts till p. genom att
betrakta naturen som den enda och
självtillräckliga verkligheten, vilken icke till sin
förklaring behöver något annat (se M o n i s m
4). P. i denna senare form slår lätt över i
ateism. Panteistiska system i antik filosofi
äro bl. a. eleaternas, Herakleitos’ och
stoikernas, i nyare filosofi främst Spinozas. — P a
n-t e i’s t, anhängare av p. G. O-a.
Panteli’sm (av grek, pan, allt, och the’leln,
vilja), filos., åsikt, som fattar viljan som
alltings innersta väsen. Jfr
Schopen-h a u e r.
Pantelleri’a, P a n t e 11 a’r i a (i forntiden
Cosyra), it. prov. Trapani tillhörig ö i
Medelhavet, 96 km från s. kusten av Sicilien,
64 km från afrikanska kusten; 83 kvkm,
9,051 inv. (1921). ön är vulkanisk, har
talrika fumaroler och når 836 m ö. h. Den är
fruktbar men lider brist på sötvatten.
Produktion av vin, olivolja m. m., export av
russin. Huvudort och hamn: Pantellaria
(6,874 inv.), på n. v. kusten, ön har varit
bebodd sedan äldsta tider.
Panten, Casper van, holländsk
konstnär (d. före juni 1630), inkallades 1622 till
Stockholm, där han delvis ledde uppförandet
av den 1628—34 fullbordade ö.
byggnadslängan vid Stockholms slotts borggård. Under
P :s ledning byggdes Gustavianum i Uppsala
(på 1620-talet; ombyggt på 1660-talet) och
den stora ö. längan av Uppsala slott. -rn.‘
Pa’nteon, se Pantheon.
Panter, zool., se Leoparden.
Panterkatt, zool., se O z e 1 o t.
Panterlon, zool., se Lodjur.
Pantförskrivning, skriftlig upplåtelse av
panträtt (se d. o.). Enl. nu gällande sv.
rätt grundlägger p. ensam för sig ej verklig
panträtt, utan därtill fordras ytterligare över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
