Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Parfym - Pargas - Parhelier - Pari - Paria(h) - Parian - Paria vota - Paridae - Parietal - Parietalorgan, Hjässöga - Parietaria - Parini, Giuseppe - Paris - Areal och administrativ indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
661
Pargas—Paris
(Areal och administrativ indelning)
662
mera. — Parfymeri, förr namn på.
parfymhandel o. -fabrik. — Litt.: Ch. J.
Thompson, »Vällukternas bok» (1928). G. H-r.
Pazrgas, fi. Pa’rainen, finländsk
skärgårds-socken i Äbo och Björneborgs län; 9,929 inv.
(1929), övervägande svensktalande. I
socknen ligger Pargas kalkbergs a.-b.,
anläggningar med kalkstensbrott och
cementfabrik.
Parhèlier, meteor., se II a 1 o f e n o m e n.
Päri, hand., se Al pari; jfr Kurs 2.
Paria(h) (möjl. identiskt med tamil.
parai-yan, trumslagare, av paräi, trumma), en av
de största tamiltalande kasterna i Sydindien,
tidigare omtalad som pulaiyan (ännu dess
namn i Malabar). P., som vanl. arbeta som
avlönade jordarbetare och även förrätta
andra lägre sysslor, tillhöra de lägsta kasterna
och förtära såväl animalisk föda (t. o. m.
kokött) som sprithaltiga drycker. Deras
närhet verkar besmittande på medlemmar av
högre kaster, men den uppfattning
(härstammande från abbé Raynal, B. de S:t-Pierre,
C. Delavigne m. fl.), som anser dem vara de
lägsta av alla mänskliga varelser, typiska
»outcastes», är h. o. h. oriktig, dels emedan
flera kaster betraktas som lägre än p., dels
också emedan »outcastes» i egentlig mening
ej existera. J. Ch-r.
Pariän (eg. eng. adj. av Paros, se d. o.), en
till porslin närmast hänförlig keramisk
tillverkning, som efterhärmar den pariska
mar-morns färg och mest brukas till statyetter,
vaser o. dyl. P. utgör en ersättning för
biskvi-fabrikaten (oglaserad fältspatäkta
porslinsmassa). Upk.*
Pa’ria vöta, lat., lika många röster (för
som emot, vid en omröstning).
Pa’ridae, zool., se Mesar.
Parietäl, hot., se Fröfäste.
Parietal- och pinealorgan hos Lacertilia.
Parietälorgan, H j ä s s ö g a, oparigt,
ögon-liknande organ, bildat genom en utstjälpning
av mellanhjärnans tak och beläget i ett hål
i skalltaket, vanl. täckt av opigmenterad
hud. Bland nu levande djur finnes det
utbildat endast hos nejonögon, egentliga ödlor
(Lacertilia) och bryggödlan (Ilatteria, se d. o.)
men kan hos flertalet övriga ryggradsdjur
påvisas embryonalt. P. fanns bland fossila
former väl utbildat hos stegocefaler (se d. o.)
och många utdöda kräldjur. Bakom p.
uppkommer på liknande sätt epifysen, som
framför allt hos däggdjuren är utbildad till
en hormonkörtel (»tallkottkörteln») men hos
grodor och nejonögon ger upphov till ett
ögonliknande organ, pinealorganet.
Ne-jonögonen äga således två opariga ögon, vilka
emellertid av de dithörande nervtrådarnas
destination att döma sannolikt urspr. varit
pariga. Hos andra former har således endast
ettdera hjässögat utbildats. T. P.
Parietäria, släkte av fam. nässelväxter (se
d. o.) med spiralställda blad och utan
brännhår. P. officinalis, blidnässla, 2—4 dm
hög, mjukhårig, flerårig, växer sällsynt på
gator och vid vägar i Skåne. G. M-e.
ParPni, Giuseppe, italiensk skald (1729
-—99), ryktbar genom sin ädla, manliga
diktning, främst diktcykeln »Il Giorno», en
bitande sat’r över den milanesiska adelns
tomma, lättfärdiga liv. P. skrev även
förträffliga oden, P:s »Opere» utgåvos i 6 bd 1801—
04, prosaskrifterna 1821. K. A. H.
Paris [fr. uttal pari’], Frankrikes
huvudstad; näst London, om dess banlieue inom
dep. Seine inräknas, Europas folkrikaste stad.
P. ligger på en svagt kuperad slätt i
Parisbäckenet (se d. o.; lägsta nivå 26 m ö. h.)
och genomflytes till en längd av 12,3 km av
Seine (omkr. 150 m bred), som därunder
gör en båge mot s. Tre öar ligga inom
stads-området, bland vilka La Cité representerar
den äldsta bebyggelsen. Vänstra
Seinestran-dens högsta punkt är Montagne
Sainte-Gene-viève (60 m). På högra flodsidan höja sig täml.
brant i n. ö. Buttes-Chaumont (101 m) och
längst i n. Butte-Montmartre (128 m) med
utsikt över hela staden. Av de många höjder, som
omge P. i s. och v., når det starkt befästa
Mont-Valérien 136 m.
P. har ett övervägande milt inlandsklimat.
Årliga medeltemp. 10,o° C; årsnederbörden,
mycket växlande, i medeltal 594 mm.
Regn-rikast är juni, torrast febr. Kylan vintertid
kan vara skarp men varar aldrig länge;
likväl var Seine tillfrusen vintrarna 1819—20.
1829—30 och 1879—80, då en minimitemp.
av —23,9° C nåddes. Gördeln av
industriförstäder i n. och ö. gör vanl. luften lätt disig,
då röken därifrån förenar sig med
avdunst-ningen från den s-formigt slingrande Seine
med dess tillflöden, Marne och Oise. Detta
silveraktiga blådis, som vid särskilt
ogynnsamma vindar kan förbytas i en s. k. purée de
pois (»ärtpuré»), ger P. dess speciella atmosfär
med mjukt förtonade perspektiv.
INNEHÅLL:
sp.
Areal och
administrativ indelning....... .. 662
Folkmängd........... 663
Stadsbeskrivning..... 663
Industri, handel och
kommunikationer ... 667
Förvaltning och
rättsväsen ............. 668
Finanser............ 668
sp.
Sjuk- och fattigvård ... 669
Undervisningsväsen ... 669
Teatrar, museer, biblio-
tek och akademier... 669
Idrott .............. 670
Svenskarna i P........ 671
Historia ............ 671
Litteraturanvisningar.. 673
Areal och administrativ indelning. Det
egentliga P. begränsas sedan 1860 av de
numera (sedan 1919) slopade befästningar, som
tillkommo 1841 (enceinte Thiers). Det består
av 20 arrondissemang på tills. 7,802 har,
därav 14 på högra Seinestranden. Utom P. höra
till dep. Seine, som bildar en administrativ
enhet, 80 kommuner, sammanförda till två
folkrika arrondissemang, Saint-Denis i n. och
Sceaux i s. (la petite banlieue). Emellertid
gäller P:s jurisdiktion även vissa kommuner
i dep. Seine-et-Oise, näml. Meudon,
Saint-Cloud, Sèvres och Enghien. La grande banlieue
omfattar både landsbygd och städer inom en
yttre fortlinje med 30—35 km radie. Hit räk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
