Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paris - Stadsbeskrivning - Industri, handel och kommunikationer - Förvaltning och rättsväsen - Finanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Paris (Industri, handel och kommunikationer—Finanser)
667
Lachaise. I La Villette och Vaugirard ligga de
kommunala slakthusen. På toppen av
Butte-Montmartre, före 1900 ett pittoreskt
artistkvarter, nu centrum för det nattliga
nöjeslivet, reser sig den bysantinska basilikan
Sacré-Cæur, påbörjad 1876 men invigd först
1919, en främst genom sitt läge imponerande
kyrka (kopia av katedralen i Périgueux), med
sina bländvita kupoler och sin höga
kam-panil ett karakteristiskt inslag i stadsbilden.
Vidsträckta parkanläggningar — den
högt-belägna Buttes-Chaumont i n. och Parc de
Montsouris i s. — höra till Haussmanns
lyckligast förverkligade idéer. Meningen är att
åtm. delvis förvandla de 1919 slopade
fortifikationerna till en ring av grönska,
omgivande hela Paris.
Industri, handel och kommunikationer. Den
tunga industrien, främst avsedd för
järnvägs-och byggnadsändamål, är lokaliserad till den
gördel av förstäder, som omger staden i n., ö.
och s. (»la ceinture rouge»). Den har efter
världskriget, då väldiga ammunitions- och
krigsmaterielfabriker uppfördes, fått
betydande uppsving, främst automobiltillv.
(Ci-troenverken). Inom livsmedelsindustrien inta
sockerraffinaderierna främsta rummet, ofta
förbundna med likörtillv. (»apéritifdrycker»).
Det statliga tobaksmonopolet sysselsätter en
mycket stor arbetarstam. En hastigt
uppblomstrad filmindustri har sitt högkvarter
i Joinville. Tillv. av s. k. artides de Paris —
fjädrar, konstgjorda blommor, dockor,
leksaker, bordsprydnader o. dyl. — har sitt
centrum i de ö. bulevardkvarteren på högra
Seinestranden, medan de stora
modeateljéerna, som representera den förnämsta
lyxindustrien, befinna sig i Opera-,
Madeleine-och Élyséekvarteren. På vänstra stranden
ligger Bon Marché, det äldsta av de stora
varuhusen, på den högra Magasins du Louvre,
Galeries du Printemps och Galeries Lafayette
m. fl. Som internationellt finanscentrum
tävlar P., trots hårda påfrestningar åren närmast
efter världskriget, framgångsrikt med
London. Banque de France slog sommaren 1931
ett världsrekord med en guldkassa på över
60 milliarder francs. De största
privatbankerna äro Crédit Lyonnais, Société générale,
Comptoir national d’Escompte, Banque
natio-nale de Crédit och Banque de Paris et des
Pays-Bas, den sistnämnda ett
världsomfattande finansinstitut i stil med Kreuger &
Toll, som här även har en filial, Banque de
Suède et de Paris. Alla mera betydande
in-och utländska banker, industriföretag och
ångbåtsbolag ha sina kontor i Paris.
Kommunikationerna med det övriga
Frankrike och Europa förmedlas av fem stora
järnvägsbolag, varav ett tillhör och de övriga i
viss mån subsidieras av staten. Statsbanan
har två stora stationer, Gare S:t-Lazare och
Gare Montparnasse, den förra betjänande
Normand ie och den transatlantiska trafiken, den
senare huvudsaki. Bretagne. Gare du Nord
förmedlar trafiken på England över Calais
och Boulogne samt på hela Nordeuropa. Gare
de l’Est är utgångspunkt för Orientexpressen
och betjänar inom Frankrike
Elsass-Loth-ringen. Paris-Orléansbolaget (P. O.)
förmedlar genom Gare d’Orsay och Gare d’Austerlitz
huvudförbindelsen med s. v. Frankrike och
668
Spanien. S. ö. Frankrike, Schweiz och Italien
betjänas av P. L. M.-bolaget (Paris—Lyon—
Méditerranée) genom Gare de Lyon. Den
intensiva pråmtrafiken ställer P. främst bland
Frankrikes lasthamnar (15,5 mill. ton om
året). Flyghamnen ligger i förstaden Le
Bour-get och har regelbunden förbindelse med
London och kontinentens flesta huvudstäder.
Inom P. är det viktigaste och snabbaste
kommunikationsmedlet den underjordiska
järnvägen, Chemin de fer métropolitain,
populärt kallad »métro», vars anläggning
påbörjades av ett enskilt bolag 1900. Ett annat
bolag, Nord-Sud, fick senare koncession på
vissa linjer men är nu sammanslaget med det
förstnämnda under kommunal kontroll. Denna
inom staden helt elektrifierade järnväg har
en sammanlagd längd av över 120 km och mer
än 200 stationer. De ångdrivna ringbanorna
(»petite ceinture» och »grande ceinture») ha
nu endast betydelse för varutransporten. Ett
hundratal kommunala busslinjer och lika
många spårvägslinjer förmedla trafiken ovan
jord, även med förstäderna. Därtill komma
omkr. 20.000 automobildroskor (taxis); en
dryg fjärdedel föres av ryska emigranter.
Förvaltning och rättsväsen. Paris’
förvaltning skiljer sig från alla andra franska
städers. Den exekutiva makten ligger h. o. h.
i händerna på statens representanter,
Seine-prefekten och polisprefekten. Man har
härigenom velat undvika ett återupprepande av
det motsatsförhållande mellan statliga och
kommunala myndigheter, som under orostider
ofta — senast 1871 — tagit sig elakartade
uttryck. Alla kommunala verk och
inrättningar äro underställda Seineprefektens
kontroll med undantag av ordnings- och
brandväsendet, för vilket polisprefekten disponerar
en styrka av omkr. 12,000 man utom ett
militärt organiserat gendarmeri, garde
républi-caine, tillika statschefens livvakt. De legala
angelägenheterna inom varje arrondissemang
besörjas av märerna (20 st.) och deras
ad-joints, en för varje kvarter, samtliga utsedda
av staten. Varje arrondissemang är delat i
fyra kvarter, och varje kvarter utser en
stadsfullmäktig. Stadsrepresentationen
(con-seil municipal) består alltså av 80 medl., valda
för fem år, vilka inom sig utse en ordf. De
representera även staden P. i
Seinedeparte-mentets conseil général, som dessutom består
av 22 ombud för förstadskommunerna. I
Pa-lais de Justice residera högsta domstolen
(Cour de cassation), en hovrätt för Seine med
omgivande dep. (Cour d’appel) och elva
underdomstolar för civil- och brottmål (8 tribunaux
civils och 8 chambres correctionnelles’).
Ord-ningsmål avdömas av polisdomstolen,
handels-mål av Tribunal de commerce och
arbetskon-flikter av ett Conseil des prud’hommes,
sammansatt av arbetar- och arbetsgivarombud.
Finanser. Budgeten balanserade 1928 på
en summa av omkr. 2,5 milliarder frcs.
Stadens skuld var samtidigt omkr. 7 milliarder
frcs, förfallande till betalning åren 1932—82.
Största inkomstposten kom på allmänna
skatter, likformiga över hela P., 1,2 milliarder
frcs; införseltullen (octroi de P.) gav omkr.
0,5 milliarder frcs. De största utgiftsposterna
komma på kommunikationsmedlens
utvidgning och undervisningsväsendet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
