Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paris - Sjuk- och fattigvård - Undervisningsväsen - Teatrar, museer, bibliotek och akademier - Idrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Paris (Sjuk- och fattigvård—Idrott)
669
Sjuk- och fattigvård. En för hela Seinedep.
gemensam Administration générale de
l’As-sistance publique ombesörjer sjuk- och
fattigvård i P. Ett tjugutal allmänna sjukhus,
ständigt överfyllda, stå till förfogande. De
största — Lariboisière, Hötel-Dieu och
Beau-jon — disponera omkr. 1,100 sängar. På en
gång sjuk- och ålderdomshem äro La Bicétre
(för män) och La Salpétrière (för kvinnor).
Därjämte finnas omkr. 50 barnkrubbor
(or-phelinats) och asyler för arbetslösa. 14
begravningsplatser ligga innanför stadsgränsen,
7 i förstäderna.
Undervisningsväsen. Seinedepzs samtliga
högre och lägre undervisningsanstalter ingå i
1’Académie de Paris. Universitetet —
Sor-bonne (se d. o.) — har fem fakulteter.
Under 1920-talets första år påbörjades
uppförandet av en internationell Cité
universi-taire vid s. stadsgränsen (nära Parc de
Mont-souris); omkr. 20 nationshus stå redan
färdiga. — Den högre
elementarundervisningen meddelas genom 12 statliga lycéer, 2
kommunala och 2 privata collèges samt 7
flickläroverk. För den lägre undervisningen
är sörjt genom 416 écoles primaires publiques
(kommunala folkskolor) och 394 écoles
primaires privées med deras påbyggnader (högre
folk- och yrkesskolor). För
religionsundervisningen, som är frivillig, svarar prästerskapet
i de olika församlingarna, varav enbart de
rom.-kat. utgöra omkr. 70. Högre teol.
utbildning sker genom Institut catholique de
Paris och Faculté libre de théologie protestante.
Teatrar, museer, bibliotek och akademier.
Antalet teatrar i P. växlar år från år; i regel
har man att räkna med ett femtiotal.
Statsunderstödda äro två lyriska och två
dramatiska scener. Stora operan, off. benämnd
Théatre national de 1’Opéra el. Académie
na-tionale de musique, är störst och praktfullast;
den håller en begränsad, övervägande
nationell repertoar, vari dock även Wagners
förnämsta verk ingå. Opéra-comique, som med
läget ärvt vissa traditioner från den forna
Théatre des Italiens, lämnar ett brett
utrymme åt nyare italiensk operakonst vid
sidan av den något lättare franska
repertoaren. Comédie frangaise (Théåtre frangais) är
den nationella talscenen, sparsam på nyheter,
spelande året runt en fast repertoar på ett
50-tal klassiska och moderna stycken (jfr
Fransk teater). En tacksam
studentpublik har 1’Odéon, »le second Théåtre
fran-gais», inrymd i Paris’ äldsta teaterbyggnad,
på vänstra stranden; den tjänar som
försöks-teater för moderscenen. — De privata
scenerna, hårt beskattade, växla ofta ägare men
ha dock en viss särart. Det
historiskt-roman-tiska skådespelet har sålunda bevarat en
fristad på Théatre Sarah-Bernhardt och
Porte-Saint-Martin. Ett flertal bulevardteatrar
ägna sig särskilt åt borgerlig dram och
melodram: Gymnase, Renaissance, Antoine,
tidigare även Théatre de Paris (f. d. Réjane).
Enbart komedi spelas på de nybyggda
lyx-teatrarna Athénée, Édouard VII och
Madeleine, alla i Operakvarteret. Endast åt
operetten ägnas Bouffes-Parisiens, Mogador och
Gaité-Lyrique. Den typiska Parisfarsens
klassiska hemvist är Palais Royal. Skräckteater
spelas på Grand-Guignol i Montmartre. Efter
670
kriget har intresset framför allt samlat sig
kring en rad försöksteatrar (scènes
d’avant-garde), som lyckligt fullföljt tidigare
initiativ från Théatre libre och Vieux-Colombier.
Kvar stå av äldre dylika GHuvre och Théatre
des Arts; nytillkomna äro Atelier, Comédie
och Studio des Champs-Élysées, Montparnasse
och den Rothschildska Pigalie, uppf. efter de
modernaste principer i exlravagant
»nysak-lig» stil. Den eleganta Théåtre des
Champs-Élysées är nu internationell operascen. Ett
tiotal revyteatrar (music halls’) locka en stor
främlingspublik; till lyxklassen höra
Folies-Bergère och Casino de Paris. — Tre stora
orkesterföretag, Lamoureux, Colonne och
Pas-deloup, ge det yppigt blomstrande musiklivet
stadga, vartill komma de statsunderstödda
Concerts du Conservatoire, uteslutande
ägnade åt klassiska mästare.
Paris’ offentliga museer höra till de rikaste
i världen. Statens samlingar av äldre konst
inrymmas i Louvremuseet (se d. o.); för
modern konst disponeras Luxembourgmuseet.
Gallo-romansk forntid och fransk medeltid ha
lämnat huvudkontingenten till Clunymuseets
kulturhistoriska samlingar. Guimet och
Cer-nuschi äro specialmuseer för östasiatisk konst.
Konstnärliga textilier utställas i statens
gobelängfabriker (Gobelins). Staden P :s historia
belyses av Musée Carnavalet i Madame de
Sévignés forna palats. — Årliga höst- och
vårsalonger presentera dagens konst i Grand
palais (även konstindustri); intressantare är
den mot dessa mera akademiska evenemang
fronderande Salon des Tuileries. De
viktigaste privata utställningslokalerna ligga vid
Rue La Boétie och Rue Saint-Honoré samt
kring École des beaux-arts, statens
konsthögskola, men det är framför allt genom sina
»fria» ateljéer, nu i Montparnasse, före
sekelskiftet i Montmartre, som P. blivit »konstens
huvudstad».
Bibliothèque nationale (se d. o.) är världens
största bibliotek. Därmed införlivat är sedan
1923 Bibliothèque Mazarine (300,000 vol.).
Statsbibliotek av vetenskaplig karaktär äro
även Arsenal (800,000 vol.) och
Sainte-Gene-viève (500,000 vol.), det sistnämnda försett
med ett skandinaviskt annex. Riksarkivet
(Archives nationales; se d. o.), förenat med
ett paleografiskt museum, är installerat i
Hotel de Soubise, och strax bredvid befinner
sig stadens arkiv, Bibliothèque historique de
la Ville de P. Genom 83 folkbibliotek
(biblio-thèques municipales) tillfredsställer
kommunen allmänhetens läslust. Tillgängliga endast
med särskilt tillstånd äro åtskilliga
betydande bibliotek, ss. deputeradekammarens,
senatens och universitetets. Av akademier och
lärda samfund i P. märkas utom de fem, som
ingå i Institut de France (se d. o.),
Goncourt-akademien (se d. o.), Académie de médecine
och Société des savants.
Idrott. För allmän idrott disponerar P.
två stora tävlingsplatser, Stade Colombes, där
olympiska spelen 1924 ägde rum, samt Stade
Pershing i Bois de Vincennes. Stade
Roland-Garros i Bois de Boulogne är tennissportens
högkvarter. Hästkapplöpningar anordnas på
8 stora hipnodromer. De viktigaste inom P.
äro Longchamp (slätloppsbana, där Grand prix
de P. årl. avrides i juni, se Grand prix),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
