Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Parser - Parseval, August von - Parsifal - Parsism - Parsons, sir Charles Algernon - Parsons, William - Pars pro toto - Part - Partage - Partakoski - Partenkirchen - Partenogenes, Parthenogenesis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
695
Parseval—Partenogenes
696
i stor utsträckning hållit sig oblandade och
uppvisa alltjämt en täml. ren persisk typ.
Deras äldre historia är föga känd. När
persiska riket efter 641 e. Kr. erövrades av
araberna, flydde en del p., som blevo sin
fäderne-religion trogna, till Kohistan och senare (751)
till Ormuzd, varifrån de kort därpå sjövägen
begåvo sig _till Indien. Där fingo de fritt
utöva sin religion och oroades ej av någon
förrän vid den muhammedanska erövringen
av landet (1400-talet). Med stor framgång
ha de ägnat sig åt köpmans- och
bankirverksamhet, och Indiens största köpmannafurstar
och filantroper ha varit p. Under senaste
tiden ha p. i utsträckt grad ägnat sig åt
universitetsstudier och utbildats till läkare,
jurister, ämbetsmän, ingenjörer m. m. I
socialt avseende delas p. i lekmän (behdln)
och präster (athornän); de senares yrke är
ärftligt. Till dräkten hör den heliga skjortan
(sudrah) och gördeln (kusti), genom vars
anläggande gossarna upptagas i församlingen.
Parserna, i vilkas religion ingå en hög och
utvecklad etik och en mängd påbud om goda
gärningar, ha ända till senaste tiden hållit
sig strängt för sig själva och ej velat träda
i närmare förbindelse med andra religioners
bekännare av fruktan för ceremoniell orenhet.
De betecknas vanl. som »eldsdyrkare» men
tillbakavisa med indignation detta namn och
säga sig blott dyrka Ormuzd, den ende guden.
Dock finnes i varje deras tempel den heliga
elden, som står i centrum av den f. ö. ganska
enkla kulten; den får ej slockna, och åtta
tempeleldar i Indien sägas härstamma från
den av de första parserna på 700-talet
medförda elden. Inga gudabilder finnas i deras
tempel. Det viktigaste offermedlet är saften
av höni-plantan haoma (se d. o.), som beredes
under många ceremonier. Blandad med mjölk
o. a. ingredienser kallas den parähöm (jfr
Avesta, sp. 591). Se vidare Par si sm.
Jfr D. Menant, »Les parsis» (1898);
Khur-schedj Naoarvanji Sirval, »The Gujarät
par-sees from their earliest settlement to the
present time» (1897). J. Ch-r.
Pa’rseval [-fal], August von, tysk
officer och luftfartygskonstruktör (f. 1861). Blev
1911 prof, i luftseglingskonst vid tekniska
högskolan i Charlottenburg. P. konstruerade
tills, m. Sigsfeld drakballongen (se
Luftballong, sp. 270); enl. dåv. major
P:s ritningar byggdes och provades 1906 det
första Parsevalluftskeppet, som var av nytt
(mjukt) system med en k^>acitet av 2,265
kvm (se Luftskepp, sp. 277 och bild på
sp. 278). På grund av lyckade försök med
detta luftskepp bildades
Luftfahrzeug-Gesell-schaft med P. som teknisk ledare. Intill 1914
byggdes 21 Parsevalluftskepp, av vilka tre
levererades 1913 till britt, regeringen. Efter
världskriget har Wasser- und Luftfahrzeug
Gesellschaft hittills (1931) framställt 2 mindre
luftskepp enl. Parseval-Naatz’ ritningar
(Parseval P. N. 28 och 29). P. har bl. a. skrivit
»Die Mechanik des Vogelflugs» (1889).
Pa’rsifal, se Parcival.
Parsi’sm, parsernas religion, är intet annat
än den av sasaniderna (226—641) återställda,
ehuru redan då från sitt ursprungliga
tillstånd starkt förändrade
Zarathustrareligio-nen el. m a z d e i s m e n. Denna, som skall
ba stiftats i ö. Iran möjl. under
700—600-talet f. Kr. (kanske också tidigare) av Z a r
a-t h u s t r a (se d. o.) eller Zo r oas t e r, är
till sitt väsen en utvecklad dualism — ehuru
de moderna parserna förneka detta —, som
lär, att hela skapelsen är uppdelad i en god
och en ond sfär, ett ljusets och ett mörkrets
rike. I spetsen för det förra står Ahura
Mazda (Ormuzd), omgiven av ljusets
härskaror, medan över mörkret och de onda råder
Angra Mainyu (Ahriman), parsismens djävul,
med sitt följe av demoner. Varje människa
är pliktig att bekämpa det onda genom att
följa den rätta religionens bud och genom
praktisk verksamhet, jordbruk,
boskapsskötsel, utrotande av skadedjur o. s. v.; genom
ett motsatt handlingssätt främjar man det
ondas makt. Ang. mazdeismens e s k a t
o-logi se d. o., sp. 1023—24. Zarathustras
lära finnes nedlagd i Avesta (se d. o.),
vars språkligt äldsta del, Gäthä, enl.
traditionen återgår till honom själv. Av den av
sasaniderna restituerade Avestatexten finnas
emellertid blott svårt förstörda rester kvar.
Bland parserna har ända till rätt nyligen
kännedomen om de heliga texterna varit
mycket ringa; först sedan de börjat träda i
förbindelse med europeiska lärde, har en
förändring inträtt. — Litt.: Se vid art. P a r s e r
och A. V. W. Jackson, »Die iranische
Religion» (i »Grundriss der iranischen
Philo-logie», II, s. 612 ff., på eng. i »Zoroastrian
studies», 1928). J. Ch-r.
Parsons [päsnz], sir Charles A 1 g e
r-n o n, engelsk ingenjör (1854—1931), yngre
son till 3:e earlen av Rosse, gjorde sig
bekant som uppfinnare av Parsonst
urbi-nen (se Ångturbin). G. H-r.
Parsons [päsnz], William, se Rosse.
Pars pro töto, lat., »delen i st. f. det hela»,
poetisk bild (trop), som består i att en del
av ett föremål får beteckna hela föremålet,
t. ex. segel el. köl i st. f. skepp.
Part (lat. pars, gen. pa’rtis). 1. Del, andel.
2. (Jur.) Parter i en rättegång äro å ena
sidan den, som däri mot en annan begär skydd
för ett privaträttsligt intresse, käranden, el.
i brottmål åklagaren och målsäganden, som
föra talan i målet, samt å andra sidan den,
mot vilken skyddet begäres, el. i brottmål den
tilltalade. P. i tvistemål är i regel men ej
nödvändigt subjekt i det materiella rättsliga
förhållande, varom processen rör sig. I
tvistemål kan varje rättssubjekt, vare sig fysisk el.
juridisk person, vara part men äger därför
icke alltid befogenhet att själv uppträda i
processen. T. E.
3. Se T a 1 j a och Tross.
Partage [-tä’$], fr., lott, andel.
Pa’rtakoski, sund i v. delen av Saima,
mellan öarna Suomenniemi och Ratasalo.
Landsvägen från S:t Mickel till Villmanstrand går
fram över P. — 15 april 1790 tillbakadrev
avantgardet till G. M. Armfelts kår under
överstelöjtnant G. H. Jägerhorn den ryska
avd., som försvarade passet vid P., och
besatte passet. Ryssarnas motanfall 30 april
avvisades. Wdt.
Pa’rtenkirchen, dets. som
Garmisch-Parten-kirchen (se d. o.).
Partenogenes, Parthenog e’n e s i s (av
grek. parthe’nos, jungfru, och ge’nesis,
fö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
