Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Parturiunt montes, nascetur ridiculus mus - Partus - Partåiga fåglar el. Klätterfåglar - Parus - Parusi - Parvati - Parveny - Paryr - Parysatis - Pas - Pasadena - Pasargadae - Pascal, Blaise - Pascal, François Michel - Pascal, Jean Louis - Pascalska trehörningen - Pascals snäcka - Pasch, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
703
Partus—Pasch
704
ingenting. Uttrycket (en hexameter) är
hämtat ur Horatius (»De arte poetica», v. 139).
Pa’rtus, lat., förlossning, foster(se dessa ord).
Partåiga fåglar el. Klätterfåglar,
Zygoda’ctyli, i den äldre fågelsystematiken en
ordning, omfattande fåglar med två tår
riktade framåt och två (hos tretåiga en) bakåt.
I den nyare systematiken har gruppen
uppdelats på två ordningar, Cuculiformes
(gökfåglar, se d. o.) och Coraciiformes
(blåkråk-artade fåglar), omfattande bl. a. hackspettar,
tukaner, kolibrifåglar, tornsvalor,
nattskärror, blåkråkor och ugglor. T. P.
Pärus, zool., se Messläktet.
Parusl (grek. parusi’a, eg. närvaro), teol., i
N. T. uttrycket för Kristi andra ankomst till
jorden (»Kristi tillkommelse»). Jfr E s k a t
o-1 o g i. J. P.*
Pärvatl, skt, ind. myt., guden Sivas gemål
i hennes ofarliga, lyckobringande gestalt.
Hon uppfattas som inbegreppet av all
kvinnlig fägring och ljuvhet, och hennes
kärlekssaga besjunges högpoetiskt av Kälidäsa (se
d. o.) i eposet »Kumärasambhava». Jfr
D u r g ä och G a n e s a. J. Ch-r.
Parveny (fr. parvenu, av parvenir, komma
fram), uppkomling.
Paryr (fr. parure), (hår)prydnad, »stass».
Pary’satis, se Dareios 2.
Pas [pa], fr., steg, danssteg. — P a s de
t r o i s [pa do trma’], teaterdans, utförd av
tre personer. — Pas de q u a t re [pa do
ka’tr], teaterdans av fyra personer; från
Amerika härstammande sällskapsdans (pardans) i
4/« takt och fyrdelade repriser (jfr Dans,
sp. 488).
Pasadena [päsodKno], stad i Kalifornien,
U. S. A., 13 km n. ö. om Los Angeles; 76,086
inv. (1930). Bland de omgivande bergen
märkes Mount Wilson (2,030 m ö. h.) med Mount
Wilsonobservatoriet (se d. o.). P. är en av
Kaliforniens vackraste städer, inbäddat i rik
subtropisk vegetation. I en uttorkad kanjon
en stor amfiteater. P. har snabbt utvecklats
genom traktens fruktodling.
Pasa’rgadae, fornpersiska rikets äldsta
huvudstad. Kyros segrade där över Astyages
(550 f. Kr.). I ruinerna vid Murghab, 30 km
n. ö. om Persepolis, har man trott sig
återfinna det forna P., och en gravbyggnad där
skulle vara Kyros’ grav. Detta är dock
osäkert. Jfr Kyros 1.
Pascal [paska’l], B 1 a i s e, fransk
matematiker, fysiker, filosof, religiös skriftställare
(1623 14/8—62 19/8). P. visade redan som barn
en ovanlig begåvning, särskilt som
matematiker, och deltog i den krets av vetenskapsmän,
som samlades kring pater Mersenne. 1640
genomgick han en religiös kris, kom senare i
beröring med jansenisterna och tog intryck
av deras stränga religiositet. 1654 drog han
sig tillbaka till klosterlik ensamhet i
Port-Royal. — P:s mest berömda verk äro
»Let-tres provinciales» (1656—57), en skrift, som
genom sina stilistiska förtjänster räknas
bland den franska litteraturens främsta
klassiska verk och i vilken han med överlägsen
kvickhet kritiserade jesuiternas moral, och
de efter hans död utg. fragmentariska
anteckningarna »Pensées sur la religion» (1669;
fullst. kritisk uppl. 1844 av P. Eaugère; senare
uppl. 1866, 1877—79, 1896 och av M. Laros
1913; »Tankar i religiösa frågor», 1890; nv
uppl. 1911). På sv. ha utgivits »Tankar och
smärre skrifter» (av R. Heijle, 2 bd, 1929).
Som filosof ansluter sig P. till Cartesius
och bekämpar likt denne i sina tidigare
skrifter dogmatismen, hävdande den matematiska
bevisföringen som den ideala vetenskapliga
metoden. I »Pensées» framträder dock hur
religiösa behov småningom oemotståndligt
driva honom över till mysticism. Den
matematiska kunskapen är begränsad, och
människan, själv ändlig, förmår icke med sitt
förnuft fatta det oändliga. Vetandet ter sig
in-tigt inför våra religiösa behov. I stället
finner P. i känslan en kunskap av annan art än
förnuftets. »Hjärtat har sina skäl, som
förnuftet icke fattar.» »Guds existens kan icke
bevisas men är ett föremål för tron, som står
över allt tänkande.» G. O-a.
P. tillhörde de inom matematiken icke
alldeles ovanliga brådmogna genierna. Hans vid
16 års ålder författade avh. om de koniska
sektionerna innehöll bl. a. den berömda
satsen om den i en konisk sektion inskrivna
sex-hörningens egenskaper. P. har lämnat många
andra betydelsefulla bidrag inom geometrien
(undersökningar bl. a. av egenskaperna hos
cykloiden och Pascals snäcka, se d. o., m. m.)
samt utvecklat algebran, icke minst genom
undersökningarna ang. bildningen av
bino-mialkoefficienterna (se
Binomialteore-m e t) och analysen. Den första
räknemaskinen i dess moderna form konstruerades av P.
Som fysiker bevisade P. bl. a. satsen om den
hydrostatiska paradoxen. Hans filosofiska
produktion innehåller många idéer och
synpunkter av intresse även för de exakta
naturvetenskaperna. P. var sålunda en av de
första, som tänkte sig, att vårt stjärnsystem
hade många motsvarigheter i världsrymden.
— P:s porträtt återges på vidst. pl. K. Lmk.
Litt.: P:s »CEuvres complètes» ha senast
utgivits av L. Brunschwicg, P. Boutroux och F.
Gazier (14 bd, 1908—21). Bland biogr. över P.
må nämnas sådana av P. Boutroux (1900), K.
Bornhausen (1920) och T. Bohlin (s. å.). En
utförlig Pascalbibliogr. föreligger i A. Maire,
»Bibliographie générale des æuvres de Blaise
Pascal» (2 bd, 1925—26).
Pascal [paska’1], F r a n go i s Michel,
fransk skulptör (1814—82). Var elev av
David d’Angers och utförde en mängd bildverk
i kyrkor (flera i Notre-Dame i Paris, andra
bl. a. i Périgueux och Angouléme) och i
offentliga byggnader flerstädes. G-g N.
Pascal [paska’1], Jean Louis, fransk
arkitekt (1837—1920), sedan 1870 verksam i
Paris, där han blev inspektör för statens
byggnader. Bland P:s verk äro de nya
storartade delarna av Bibliothèque nationale (se
d. o.) i Paris, univ. i Bordeaux m. m. G-g N.
Pascalska trehörningen [paska’1-], mat., se
Binomialteoremet.
Pascals snäcka [paskaTs-], en kroklinje, som
uppstår, om man från en fast punkt på en
cirkelperiferi drager räta linjer och på
dessa från deras skärningspunkter med
cirkelperiferien avsätter stycken av lika längd
åt båda hållen. T. B.
Pasch, svensk konstnärssläkt,
härstammande från den från Lybeck inflyttade
må-laråldermannen i Stockholm Danckwardt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
