Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Participating debentures - Participium - Partie égale - Partiell - Partien - Partigods - Partikel - Partikularism - Partikulär - Partille - Parti pris - Partisekreterare - Partisk - Partisk pil - Partita - Partition (logik) - Partition - Partitiv - Partitur - Partner - Partout - Partsch, Joseph - Parts ed - Parturiunt montes, nascetur ridiculus mus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Participium—Parturiunt montes, nascetur ridiculus mus
701
bolag, ined rätt att deltaga i bolagets vinst
efter givna bestämmelser. P. utgåvos f. ggn
1903 i Förenta staterna och ha sedan
emitte-rats i flera europeiska länder, därav i Sverige
1928 genom Kreuger & Toll (se d. o.). O. Å.
ParticFpium, lat., se Particip.
Partie égale [parti’ ega’l], fr., jämnt spel,
lika villkor.
Paitiell [-tsiä’l], delvis, till en del.
Pa’rtien (lat. Pa’rthia), forntida rike, som
ung. motsvarade n. v. Chorasan (se d. o.).
Om dess iranska befolkning och rikets öden
se Parter. — Jfr även Persien, historia.
Partigods, se Sorteringsgods.
Parti’kel (lat. parti’cula, dimin. av pars,
del), minsta smådel. 1. (Fys.) Se Atom,
lon och Molekyl.
2. (Gramm.’) P. el. småord brukas
stundom som sammanfattningsnamn på adverb,
prepositioner, konjunktioner och
interjektio-ner, vilka alla äro oböjliga.
Partikulari’sm (fr. particularisme, av lat.
particuläris, särskild). 1. (Teol.) Om p. talar
man i teologisk bemärkelse i synnerhet i två
hänseenden: i fråga om gudstron och läran
om nåden. Gudstron är partikularistisk, om
Gud fattas som företrädesvis och i särskild
mening en viss nations (t. ex. judarnas) gud.
Guds nåd tänkes partikularistiskt, då man
menar, att Gud förutbestämt endast vissa
människor till salighet, medan övriga skulle
genom Guds eviga rådslut vara hemfallna till
evig fördömelse, så t. ex. enl. Calvin. G. A-n.
2. (Polit.) Dels obenägenhet hos en stat att
förena sig med en annan stat el. andra stater
till en högre enhet, dels en strävan hos en
del, eller delar, av en sådan enhet att mer
el. mindre frigöra sig därifrån (»separatism»),
dels benägenhet för lokal intressepolitik inom
en landsdel (»bygdepolitik»). S. B.*
Partikulär, som rör blott en del. — P
ar-t i k u 1 ä r t omdöme, se Omdöme.
Partille, socken i Västergötland, Sävedals
härad, Göteborgs och Bohus län, närmast ö.
om Göteborg; 66,33 kvkm, 7,219 inv. (1931).
Kring Säveåns starkt industrialiserade
dalgång nästan öde bergplatåer. 1,008 har åker,
1,026 har skogsmark. Vid sjön Aspen i ö.
Jonsered (se d. o.; omkr. 1,800 inv. 1931),
utefter ån Partille fabrikssamhälle och förort
<omkr. 2,700 inv.) med affineri, kem. fabriker,
korkfabrik, motorfabrik m. m. samt
Säveda-lens förort (omkr. 2,400 inv.), vilka fr. o. m.
1 juli 1931 äro municipalsamhällen.
Egendomar: Jonsereds säteri, Partille slott (sedan
1922 kommunalhus) och Betala (äges av ett
tomt-a.-b.). Sockenmuseum finnes. Pastorat i
Göteborgs stift, Domprosteriets s. kontrakt.
Parti pris [-pri’], fr., taget parti,
förutfattad mening.
Partisekreterare. I samband med det
politiska partiväsendets starka tekniskt
organisatoriska utveckling ha de större partierna i
skilda länder skaffat sig fasta sekretariat
med avlönade tjänstemän. Det centrala parti
-sekretariatets uppgift är då att i första hand
ombesörja den inre
organisationsverksamhe-ten, förbereda valstrider, genom systematisk
insamling av politiskt material underlätta
partipolemiken i tal och skrift, utsända
propagandabroschyrer o. s. v. Även ute i de
lokala distrikten ombesörjes i regel en lik-
702
nande verksamhet genom avlönade krafter.
Ledaren av det centrala partisekretariatet
kallas utomlands vanl. p. el.
generalsekreterare. Sv. socialdemokratiska
partiet — liksom de kommunistiska partierna —•
använder för denne förtroendeman
benämningen p., medan han däremot i borgerliga
sv. partier kallas ombudsman. R. L-dm.
Päitisk (av part, se d. o.), som låter leda
sig av väld; som övar mannamån.
Partisk pil, glåpord, som någon yttrar, just
när han avlägsnar sig. Uttrycket kommer av
parternas sed att mot fienden avskjuta pilar
bakom sig, medan de låtsades fly.
Parti’ta, it. (fr. partze), mus., en samling av
flera småstycken på 1600-talet. Jfr Svit.
Partitiön, log., uppdelning av ett begrepps
innehåll, i motsats mot division,
uppdelning av dess omfång.
Partitiön [-tisiä’], fr., partitur. P. de
piano [-do pianå’], klaverutdrag.
Pa’rtitiv, gramm., delande, delnings-. P a
r-titiv artikel, i franskan det de med el.
utan följande bestämd artikel, vilket fråntai
substantivet totalitetsbetydelsen.
Partitür (it. partitura, fr. partitiön, eng.
score), eg. »fördelning», sammanställningen av
alla till ett flerstämmigt tonstycke hörande
stämmor, uppskrivna under varandra. Under
1500-talet trycktes i allm. endast stämmorna
för sig; ledaren hade i stället en i
orgeltabu-latur sammanskriven form av hela stycket.
Kompositören synes ha komponerat sitt verk
i dylikt p. F. ggn ett p. i vår mening utgavs
var 1577 (Cipriano de Rores madrigaler,
Ve-nezia, A. Gardano). Ett modernt p. har i
regel träblåsinstrumenten (flöjt, oboe, engelskt
horn, klarinett och fagott) överst, sedan
mässingsinstrumenten (valthorn, trumpet, basun
och tuba), därefter slaginstrumenten (pukor,
gonggong, bäcken, triangel, klockspel), harpa,
(piano, orgel) samt sedan stråkinstrumenten
(I och II violin, altviolin, violoncell,
kontra-bas). Vokala stämmor sättas omedelbart ovan
violinerna (el. violoncellerna). I allm.
into-neras instrumenten i p. i den tonart, i vilken
de utföras. Konsten att läsa och spela ett p.
från bladet övas vid de flesta konservatorier.
Bland läroböcker i partiturläsning märkes
H. Riemann, »Anleitung zu Partiturspiel»
(4:e uppl. 1924). T. N.
Partner [pa’tno], eng., deltagare,
kompanjon, medspelare. — Sparring partner
[spä’rirj-], motståndare vid träning i boxning.
Partout [-to’], fr., »allestädes»; i sv. betyder
p. ovillkorligen, nödvändigtvis.
Partsch, J o s e p h, tysk geograf (1851—
1925), 1884—1905 prof, i Breslau och 1905—
22 i Leipzig. P. utgav bl. a. »Schlesien, eine
Landeskunde» (bd 1 1896, bd 2 1903—11 i
3 dir), »Palmyra» (1922), »Die hohe Tatra zur
Eiszeit» (1923), »Geographie des
Welthan-dels» (utg. av R. Reinhard 1927), »Aus fünfzig
Jahren. Verlorene Schriften» (med biogr. och
bibliogr. utg. av W. Waldbaur 1927). P.
hade stort anseende, särskilt som
humanistisk geograf.
Parts ed, se E d, sp. 284.
Parturiunt montes, nascetur ridiculus mus
[pa’rturiu’nt måntè’s naskè’tur ri’dikulu’smus],
lat., »bergen äro i födslovånda: en löjlig liten
råtta skall födas», m. a. o. mycket väsen för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
