Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pasch, släkt - Pasch, Gustaf Erik - Pasch, Johan - Pasch, Lorentz, d. ä. - Pasch, Lorentz, d. y. - Pasch, Ulrica Fredrica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
705
Pasch, G. E.—Pasch, U. F.
706
P. (1660—1727), som var far till Lorentz P.
d. ä. och Johan P. (se nedan). Huruvida E.
M. P. (se P a s c h, L o r e n t z, sp. 706) hörde
till samma släkt är ovisst. En hovmålare J
o-h a n P. (d. 1811) hörde till en från Jülich
inflyttad släkt.
Pasch, Gustaf Erik, kemist (1788—
1862), hette eg. Berggren men tog
namnet P. efter sin styvfader, målaren Johan P.
d. y. Var lärjunge till Berzelius, blev 1819
adjunkt i kemi vid
Karol. inst., var 1823
—51 Thamisk lektor
vid Vet.-akad. med
professors titel. Fick
1844 patent på
strykstickor med tändsats
av kaliumklorat och
svavelantimon, vilka
tändes genom rivning
mot ett plån,
innehållande röd fosfor.
Idén att utesluta
fosforn ur stickornas
sats och förflytta den
till plånet, på samma gång som den giftiga
gula fosforn gjordes överflödig, blev
grundläggande för den nutida tillverkningen av
säkerhetständstickor. G. H-r.
Pasch, Johan, målare (1706—69), bror till
L. P. d. ä.; jfr släktart. Reste 1732 till
Holland och Paris, återkom 1735. Han antogs av
Hårleman att utföra dekorationsmålningar i
det nya kungl. slottet
i Stockholm,
upphöjdes 1736 till
»konstmålare» samt blev
1748 kungl.
hovmålare. 1758 fick han
hov-intendentsfullmakt. —
P. ägnade sig mest åt
rumsdekoration och
åtnjöt hos sin samtid
högt anseende i detta
konstfack. Hans
förnämsta arbete är
fullbordandet av
plafonden i Stockholms
slottskapell (påbörjad av Taraval).
Staffli-tavlor av P:s hand äro sällsynta. Jämte några
porträtt märkes den s. k. »Hönstavlan»
(1747; Gripsholm; förut tillskriven Taraval).
Som etsare har P. efterlämnat ett par
satiriska kopparstick. -rn.*
Pasch, Lorentz, d. ä., målare (1702—66);
se släktart. Undervisades till en början av
fadern och av D. von Krafft, reste 1721 till
London, stannade där till 1728 och studerade
för M. Dahl och H. Hysing. Efter sin
hemkomst var han verksam i Stockholm som
porträttmålare, ofta anlitad. P:s porträtt
(ganska sällan signerade) återfinnas i ett flertal
svenska offentliga och enskilda samlingar.
Till hans mest representativa verk höra
porträtten av Erik Brahe, Carl G:son Bonde (i
maskeraddräkt; 1732) och C. J. Creutz (1743).
Flera porträtt ha lidit av ovårdsam
restaurering. P. målade även sedebilder och
kyrkliga kompositioner. -rn.*
Pasch, Lorentz, d. y., målare (1733—1805),
son till L. P. d. ä. Han undervisades först
av fadern, studerade från 1752 i Pilos ateljé
i Köpenhamn samt vid konstakad. där, begav
sig 1758 till Paris och
studerade där bl. a.
för Boucher, reste 1764
från Paris, uppehöll
sig någon tid i
Flandern, Haag och
Tyskland, flerstädes
överhopad med
beställningar, och återkom
i nov. 1766 till
Stockholm. Konungen
beställde strax av P. sitt
porträtt, och sedan
följde den kungliga
familjens. P:s rykte,
betydande redan före hans hemkomst, växte
alltmer. 1768 åtog han sig
teckningsundervis-ningen vid den återupplivade Konstakad. och
erhöll 1773 professors fullmakt. Efter Pilos
död blev han 1793 akad:s dir. Han inlade
mycken förtjänst om undervisningens
ordnande. Bland P:s arbeten efter hemkomsten
från utlandet märkas porträtt av Adolf
Fredrik (1769; i helfigur, målat för danska hovets
räkning; ett annat ex. på Gripsholm), Lovisa
Ulrika (midjestycke; på Rosersberg,
Gripsholm m. fl. ställen), Gustav III och Sofia
Magdalena (1773—75; helfigursbilder; för ryska
kejsarinnan), andra porträtt av Gustav III
(ett i helfigur på Gripsholm), hertigarna Karl
och Fredrik Adolf (Gripsholm) samt Gustav
IV Adolf (flera, däribland ett i helfigur på
Gripsholm). En ceremonibild av samma
karaktär som kungabilderna är
helfigursporträt-tet av Göran Gyllenstierna i
lantmarskalks-dräkt (1789; Uppsala univ.). För riddarhuset
utförde P. 1778 bl. a. en serie
lantmarskalks-porträtt i bröstbild, 39 st., flera i original,
andra i fritt behandlade kopior. Bland hans
många övriga porträtt finnas i Konstakad.
bilder av Sergel som ung (1758), G. Lundberg,
Ljungberger, Fredenheim (1779), Rehn (1782)
och självporträtt (omkr. 1800). Nämnas må
även damporträtt, av fru Wargentin (1769;
Nationalmuseum) m. fl. — P. är en av de mest
manerfria av tidens svenska porträttörer.
Hans uppfattning av personerna är artig och
älskvärd, ofta spirituell, hans ceremonibilder
äro praktstycken. P. utförde även etsningar
och modellerade. Flera av hans porträtt äro
graverade av Floding, Gillberg, Akrel m. fl.
— Monogr. av S. Strömbom, »Porträttmålaren
L. P. d. y.» (1915).
I Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm finns
ett porträtt av kyrkoherden Olof Eneroth,
som enl. kvittens m. m. är utfört av E. M.
Pasch 1791 (se E. Lundmark, »Sveriges
kyrkor. Stockholm», bd 3, h. 2, 1920).
Målningens stil påminner mycket om flera av de
Lorentz P. d. y. tillskrivna porträtten, varför
det är troligt, att åtm. några av dessa äro
arbeten av denne E. M. P. -rn. (E. L-k.)
Pasch, Ulrica Fredrica, målarinna,
(1735—96), dotter till L. P. d. ä. Hennes
tidigaste arbeten voro s. k. regentlängder,
samlingar av porträtt av Sveriges regenter
från Gustav I. I hennes konstnärskap
märker man två skeden. Det äldre, där hon
liknar fadern, utmärkes av en matt ton med
XV. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
