Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pasteur, Louis - Pasteurfonden - Pasteurinstitutet, Institut Pasteur - Pasteurisering - Pasteuriseringslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pasteurfonden—Pasteuriseringslag
719
sen (se Jäsning, sp. 74). Tidigare
betraktades jäsningen som en rent kemisk process
och jästen som en produkt av denna. Väl
hade Cagniard de la Tour (se d. o.) påstått,
att jästen består av små levande organismer,
och Schwann sökt bevisa, att både
förruttnelse och jäsning kunde hämmas genom
kokning, men ingendera hade vunnit gehör för
sina meningar. Nu påvisade P.
experimentellt, att de olika slagen av jäsning, mjölk
-syrejäsningen, som han undersökte 1857,
alkoholjäsningen, smörsyrejäsningen m. fl.,
orsakas var och en av sin särskilda
organism, vilken, anbragt i en passande
sockerlösning, som därjämte innehåller lämplig
kvävenäring, fosfat m. m., omedelbart
framkallar den givna kemiska processen. Dessa
upptäckter mötte livlig gensaga från
kemister av gamla skolan, särskilt Liebig,
ävensom från den radikala naturfilosofien,
vilken ansåg de vid jäsningen uppträdande
mikroorganismerna uralstras genom den
kemiska processen, en åsikt, som ivrigt
hävdades av F. A. Pouchet. Dennes försök att
experimentellt överbevisa P., som återigen
mot-bevisade sin antagonist med nya experiment,
väckte på 1860-talet oerhört uppseende.
Slutligen segrade P., ej minst genom den
vidsträckta praktiska tillämpning han gav sina
rön. Han förbättrade vin-, öl- och
ättiktill-verkningen genom att tillämpa sin
jäsnings-teori, han uppfann metoden att konservera
vin och öl genom »pasteurisering», d. v. s.
upphettning till en temp. under 100° C, han
uppdagade silkesmasksjukans och
hönskolerans mikroorganismer och bekämpade
därmed dessa sjukdomar. Han utredde
mjält-brandens (se d. o.) egenskap av
infektionssjukdom och införde skyddsympning däremot.
Genom dessa upptäckter utredde P.
infektionssjukdomarnas väsen och banade vägen
för den moderna antiseptiken och aseptiken
samt knöt därmed sitt namn vid läkekonstens
viktigaste framsteg. Särskilt känd och
beundrad blev P. för sin sista stora insats,
behandlingen av rabies (se Vattuskräck)
genom ympning; den förde tusentals patienter
till hans institut och framkallade anläggandet
av »Pasteurinstitut» i de flesta kulturländer.
P. var till sin livsåskådning en strängt
konservativ, troende katolik. Detta beredde
honom en tid obehag från radikala kretsar,
liksom den vetenskapliga polemiken mot honom
påverkades därav. Under hans senare år
tystnade missnöjet, särskilt som han aldrig
blandade sig i politiken, och han åtnjöt på gamla
dagar ett sällsynt enhälligt anseende som en av
mänsklighetens största. Led. av sv. Vet.-akad.
(1878). Biogr. av R. Vallery-Radot (1900), som
även utgav »(Euvres de Pasteur» till
100-årsdagen av P:s födelse 1922, sv. biogr. av
R. Tigerstedt (Helsingfors 1920), fr. av H.
Drouin (1928). — P:s porträtt återges på
vid-stående plansch. E-k N-d.
Pasteurfonden [pastö’r-] bildades 1892
genom insamling inom och utom Svenska
läkaresällskapet, till erinran om Sveriges erkänsla
för vad L. Pasteur genom sina upptäckter
gjort för den medicinska vetenskapen och den
lidande mänskligheten. Den har till ändamål
att främja forskningen inom bakteriologi och
hygien. Medel av ränteavkastningen
använ
720
das dels för utdelande av Sv. läkaresällskapets
Pasteurmedalj (se d. o.), dels till
resestipendier för studier i utlandet i bakteriologi el.
hygien och främjande av undersökningar inom
samma områden. Kapitalet utgör f. n. (1931)
51,368 kr. H. E.*
Pasteurinstitutet [pasto’r-], Institut
Pasteur, stiftat närmast för bekämpande av
rabies samt som laboratorium för Louis Pasteur
(se d. o.) genom enskilda donationer och sedan
utvidgat till ett storartat vetenskapligt
institut för mikrobiologi, biokemi och
experimentell medicin. P. i Paris vid Rue Dutot
består av en äldre medicinsk-bakteriologisk
och en nyare biokemisk huvudbyggnad. Det
omfattar laboratorier för bl. a. tropiska
sjukdomar, tropisk zoologi och bakteriologi, för
fysiologi, biologisk, terapeutisk kemi,
fysikalisk och hygienisk kemi samt för
bakteriologisk och biokemisk undervisning. Vid
praktiska laboratorier tillverkas och
undersökas olika vacciner samt utföras
vaccinationer. Ett Pasteursjukhus (nöpital Pasteur)
står i samband med dessa laboratorier. —
Institutets förste chef var L. Pasteur. Han
efterträddes 1896 av P. É. Duclaux och denne
1904 av É. Roux. — P., som stå i samband
med huvudinstitutet, finnas i Lille, Alger,
Tunis, Nha-trang (Franska Indokina), Saigon
(Franska Indokina) och Brazzaville (Franska
Ekvatorialafrika). H. E.*
Pasteurisering [pastör-] (av Pasteur, se
d. o.), upphettning av livsmedel, drycker m. m.
till en värmegrad under kokpunkten för att
döda mikroorganismer och därigenom
förekomma av dem förorsakade jäsningar och
smittspridning. Genom upphettningen dödas de
flesta vegetativa cellerna och försvagas
överlevande sporers livskraft, varigenom ernås ökad
hållbarhet, särskilt om förvaringen sedan sker
vid låg temperatur. I fråga om livsmedel har
p. företräde framför sterilisering genom
upphettning till 100° C el. högre, emedan
förändringar i sammansättning, smak och utseende
(kokt smak på mjölk, brun färg), som ofta
äga rum vid den högre värmegraden, ej
inträda härvid. P. till omkr. 60° brukas
allmänt för att göra öl och vin hållbara. Mjölk
och grädde för smörberedning upphettas i
mejerierna till 80°, då även
tuberkulosbakterier o. a. smittspridare nästan ögonblickligt
dödas. P. utföres i mejerierna i allm. i
pasteuriseringsapparater, pastorer, vilka
mjölken får genomströmma under omröring
och uppvärmning till 80° C.
Vid p. av konsumtionsmjölk användas
numera för mjölkens fysikaliska, kemiska och
fysiologiska beskaffenhet skonsammare
metoder, vanl. långtidspasteurisering,
varvid mjölken uppvärmes till 63° C under
20—30 min. Även härvidlag oskadliggöras
med säkerhet sjukdomsbakterier. På senaste
tiden ha även andra metoder (b i o r i s
e-r i n g) framträtt, vid vilka mjölken i tunt
skikt, med utestängande av luften, får
strömma fram mellan till 75° C uppvärmda plattor
el. rör. Uppvärmningstiden blir härvid blott
10—15 sek. — Efter p., hur denna än utföres,
måste omedelbart snabb avkylning ske för att
hindra överlevande bakterier och sporer från
att utveckla sig. H. J. Dft. (Chr. B—1.)
Pasteuriseringslag [pastör-], lag av 6 juni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
