Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pauli, Ebba Helena - Pauli, Emerentia - Pauli, Georg Vilhelm - Pauli, Hanna, f. Hirsch - Pauli, Ivan - Pauli, Wilhelm Mauritz - Pauli brev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
747
Pauli, E.—Pauli brev
748
vårdskommitté 1905—06, led. av
fattigvårds-lagstiftningskommittén 1906—15 och är led.
av Stockholms kyrkliga socialråd från 1928
samt ordf, i styrelsen för Hornö skyddshem
för flickor. Hon tog 1912 tills, m. Natanael
Beskow initiativ till upprättande av
Birka-gården (se d. o.) och står fortfarande jämte
honom som ledare av dess verksamhet. Hon
har skrivit »Olika tungomål» (1901),
»Eremiten och andra berättelser» (utvidgad 2:a
uppl. i 2 bd 1920—-23), »Våra barns moraliska
fostran» (1921), »Den vardande människan»
(1930) m. m.
Pauli, Emerentia, se Krakou, M.
Pauli, Georg Vilhelm, målare,
författare (f. 1855 2/7); se släktart. Studerade i
Stockholm vid Konstakad. 1872—75, därefter
i Paris till 1878, i Rom till 1882 och i Paris
till 1886, var sedan
verksam i hemlandet
med avbrott för nya
studievistelser i Paris
och Italien. Ivrig
deltagare i
oppositionsrörelsen 1885 ff.,
tillhörde P.
Konstnärsförbundet till 1891. Han
ledde Göteborgs
mu-seikonstskola 1893—
97. I sina tidiga
målningar anslöt han sig
till rådande fransk
salongsrealism (bre-
tagneska fiskarflickor på havsstranden,
Ve-neziamotiv) och till modernt valör- och
belys-ningsstudium (»Kvällslektyr», 1884,
Athene-um i Helsingfors), »Vid sjukbädden» (1885,
Nationalmuseum); »Romerska ammor» (1888,
Göteborgs museum) visar säkert och fylligt
friluftsstudium. Från koloristiskt
behandlingssätt övergick han steg för steg till
vägg-målningsstil. Omplanteringen i svensk jord
medförde även dragning till romantik och
svärmeri (»Legend», »Midsommarvaka»). 1895
ff. utförde han al fresco i Göteborgs museums
vestibul kompositioner över ämnena »Handel
och sjöfart» och »Konst och vitterhet», 1900
»Midsommar» (kransbindande flickor), fresk
i Södermalms latinläroverk i Stockholm.
Bland senare utförda verk i denna riktning
äro två fresker i riksbankens huvudkontor
i Stockholm, »Malmbrytning» och »Åkerbruk»
(1906). En gruppmålning, tempera, med
svenska skådespelare utfördes 1908 i Dramatiska
teaterns byffé. Högst mottaglig för intryck
och känslig för nya uppslag och rörelser inom
konsten, upptog P. kubisternas program och
studerade i Paris deras grundsatser och
arbetssätt. De närmaste resultaten blevo
väggmålningar, al secco, 1912—13 i Jönköpings
högre allm. läroverk över ämnet »En sund
själ i en sund kropp». Samma stilsträvan röjes
i oljemålningen »Ynglingar vid havet» (1914,
Nationalmuseum). 1920 målade P. i
Stockholms stads kassakontor i stadshuset en del
kompositioner al secco.
1903 hade han utfört kärnfulla teckningar
till »Gösta Berlings saga». En modernistisk
konsttidning, flamman, som han startade
1916, levde kort (urval utg. 1930). P.
utgav 1902 en studie över Ernst Josephson
(ny, utvidgad uppl. 1914). Hans övriga
litte
rära alster äro »Konstnärslif och om konst»
(1913), »Konstens socialisering» (1915), »I
Paris, nya konstens källa» (1915),
»Väggmåleri» (1920), »En målares resa» (1922), »Mina
romerska år» (1924), »Pariserpojkarna» (1926),
»Opponenterna» (1927), två samlingar
»Konst-närsbrev» (1928) och »Apropos» (1931),
varmed P. avslutar sina konstnärsminnen;
dessutom texten till prins Eugens »Målningar,
akvareller och teckningar» (1U25). G-g N.
Pauli, Hanna, f. H i r s c h, målarinna (f.
1864 13/i), g. m. G. V. P. 1887. Studerade vid
Konstakad. 1881—85 och i Paris 1885—87.
I Paris målade hon 1886 det högst
tidstypiska porträttet»Finskan» (Väinö
Soldan-Aho, Göteborgs
museum). Det intima
porträttet blev
hennes bästa område,
bilder av föräldrarna,
den utsökt
stämningsfulla pastellen »I
gamla hemmet» (1905),
utmärkta barnporträtt,
porträtt av Karl
Nordström, Ellen Key
m. fl. Stora
porträttgrupper äro
»Vänner
na» (Ellen Key, föreläsande för en intim krets,
1906, ommålad 1910, i Nationalmuseum) och
»Handarbetets vänner» (1914, ommålad 1920).
Bland övriga arbeten märkas »Ladugården»
(1888, i Göteborgs museum), »Gubben och
gumman», »Herrgården» (1898), »Prinsessan»
och »Visby ringmur» (1906, i Nasjonalgalleriet
i Oslo) samt »Självporträtt» (1922). Jfr K.
Fåhræus i Ord och Bild 1924. G-g N.
Pauli, Ivan, pedagog, publicist och
politiker (f. 1885 lfl/6). Blev 1910 fil. lic., 1919 fil.
dr och s. å. docent i romanska språk, allt i
Lund, lektor i engelska och franska vid
Karlstads högre allm. läroverk och 1925
lektor vid Östermalms läroverk i Stockholm. P.,
som sedan ungdomen tillhör det
socialdemokratiska partiet, är sedan 1921 led. av Första
kammaren för Jönköpings län och är
suppleant i statsutskottet. P. lyckades 1924
motionsvägen genomdriva, att gymnasierna
öppnades för kvinnliga elever. Har aktivt
deltagit i folkbildnings- och fredsarbetet. Utom
gradualavh., »Enfant, gargon, fille dans les
langues romanes» (1919), har P. skrivit bl. a.
»Das Argot der Schützengräben» (i Moderna
Språk 1916) och »Contribution å 1’étude du
vocabulaire d’Alphonse Daudet» (1921). 1919
—25 var han medarbetare i Arbetet och är
sedan 1926 medarbetare i
Social-Demo-kraten. (R. L-dm.)
Pauli, Wilhelm Mauritz, militär (1730
—1800); se släktart. Gjorde 1751—63 tjänst
i franska armén vid greve Fersens regzte och
blev 1785 överste vid Västerbottens reg:te.
Under kriget mot Ryssland 1788—90 deltog
P. i flera träffningar, blev 1790 generalmajor,
kommenderade s. å. arméns vänstra flygel vid
Valhiala samt intog ryska lägret vid Verälä.
P. blev 1790 generallöjtnant, var 1791—96
chef för Skaraborgs reg:te samt blev 1792
be-fälhavande general över Västgöta fördelning.
Pauli brev. N. T. omfattar en avd.,
bestående av 13 brev under aposteln Paulus’ namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
