Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pehlevi - Pehlevi - Pehrson, Per, i Törneryd - Pehrson, Torsten - Pehrsson, Per, i Åkarp - Pehrsson, Per - Peigneur - Peignoir - Pei-ho, Pai-ho - Peijron - Peikko (Peijakas, Peijanen) - Peintre-graveur - Peiping - Peipus - Peiraieus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
783
Pehlevi—Peiraieus
784
nande spiranterna y, ff, ö. Då arameiska var
det förhärskande språket i akemenidernas
kanslier, såsom den v. riksdelens off. språk,
så inkom även i den iranska, som skrevs, en
mängd arameiska element. Dessa uppträda
också i stor myckenhet även i vanlig
pehlevi-skrift men användas här endast som tecken
eller ideogram för de iranska orden och
tillhöra icke det levande språket. Så skrev man
t. ex. det arameiska lakmä, »bröd», men läste
det iranska nän. Manikéerna bröto helt med
den gamla skriften och skrevo sina böcker
strängt fonetiskt med syriska bokstäver, som
tilläto en noggrann ljudbeteckning; man har
därigenom fått en klarare föreställning om
senmedeliranskan.
Litt.: »Grundriss der iranischen Philologie»
(2 bd, 1901 ff.; utg. av W. Geiger och E.
Kuhn); C. Salemann, »Manichäische Studien»,
I (Petersburg 1908); E. Herzfeld, »Paikuli»
(1924); H. S. Nyberg, »The pahlavi documents
from Avromän» (i Le Monde Oriental, XVTI,
1923) och »Hilfsbuch des Pehlevi» (2 bd, 1928
—31). H. S. N.
Pe’hlevi. 1. Pers, mynt, se Persien. —
2. Nuv. off. namnet på pers, hamnstaden
En-zeli (se R e s c h t).
Pehrson, Per, i Törneryd, riksdagsman
(1845—1915). Var från 1865 lantbrukare i
sin fädernebygd i Blekinge, tillhörde från
1874 länets landsting (från 1903 som ordf.)
samt var 1879—98 led. av Andra och 1910
—11 av Första kammaren. P. kom snart att
inom Lantmannapartiet intaga en
framskjuten ställning och var 1885—1908 led. av
statsutskottet (utom 1888—89, då han hade plats
i lagutskottet). Vid tullstridens utbrott slöt
sig P. till protektionisterna men
kvarstan-nade dock efter Lantmannapartiets
sprängning inom Gamla lantmannapartiet. P. var
sträng sparsamhetsivrare och försiktig i fråga
om militära anslagskrav. 1903—08 var han
Andra kammarens vice talman, vid 1905 års
lagtima riksdag led. av hemliga utskottet och
vid båda urtima riksdagarna s. å. medlem av
särskilda utskottet för norska frågan. Till
rösträttsfrågan ställde han sig länge
kallsinnig. V. M.*
Pehrson, Torsten, zoolog och pedagog (f.
1887 10/u). Blev fil. dr i Stockholm 1922 och
lektor s. å. vid Högre realläroverket å
Norrmalm, studierektor vid Södermalms högre
läroanstalt för flickor 1930. P. har bl. a. utgivit
»Some points in the cranial development of
teleostomian fishes» (1922) samt de
populärvetenskapliga böckerna »Mikroskopet» (1925)
och »Växter och djur» (1928). P. har tills, m.
O. Hammarsten och delvis I. Sefve utgivit
flera läroböcker i biologi och tills, m. A. K. E.
L. Jägerskiöld (se d. o.) redigerat »Naturens liv
i ord och bild» (1927 ff.). Han har författat
ett flertal zoologiska artiklar i Nordisk
Familjeboks 3:e uppl. E-k N-d.
Pehrsson, Per, i Å k a r p, riksdagsman,
jordbrukare (f. 1853 20/i2)- Ägnade sig efter
att ha genomgått folkhögskola och
lantmannaskola åt jordbruk, var lärare vid Hvilans
folkhögskola 1880—96 och biträdande lärare
vid lantmannaskolan där 1890—1904. P. blev
1912 verkst. dir. för Oxie härads sparbank
och har i stor omfattning sysslat med
upprättande av bouppteckningar o. dyl. Han var
1897-—-1908 led. av Andra kammaren. Hans
motion 1899 om ändrad lydelse av kap. 15
§§ 22 och 24 strafflagen gav uppslag till den
s. k. Å k a r p s 1 a g e n (se d. o.) s. å. Ths.*
Pehrsson, Per, präst, politiker (f. 1867 30/o),
prästvigd för Ärkestiftet 1890. P. blev teol.
dr vid Augustana i Rock island 1915. Han
var brukspredikant vid österby bruk sedan
1894, blev 1908
kyrkoherde i Carl Johans
förs, i Göteborg och
1929 prost. Sedan 1907
har han varit sekr. i
Allmänna sv.
prästföreningens centralstyrelse; som sakkunnig
har han deltagit i en
mångfald kommittéer
och uppdrag, bl. a.
rörande äktenskapslag-stiftningen (1912) och
prästlöneregleringen
(1917). Sedan 1923 är
P. led. av Luterska världskonventets
exe-cutive committee och sedan 1929 dess v.
president. P. är led. av Andra kammaren,
sedan 1921 för Göteborgs stad, och sedan 1925
led. av konstitutionsutskottet. Han har
mycket verksamt deltagit i arbetet inom
Riksföreningen för svenskhetens bevarande i
utlandet. Bland P:s skrifter märkas »Ur
österby bruks och vallonernas krönika» (1899),
»Kyrkan och demokratien» (1920), »Majornas
kyrkokrönika» (1926), »Kirche und Staat in
Schweden» (i Neue Kirchliche Zeitschrift 1926),
»Det lutherska enighetsverket» (1928; ty.
uppl. 1929). B. A.
Peigneur [pänjö’r], fr., se Kardning.
Peignoir [pänj<uä’r], fr., se Penjoar.
Pei-ho [pe-ho], P a i - h o, »vita floden», flod
i kin. prov. Chl-li (Ho-pei), upprinner n. ö.
om Kalgan, flyter ö. om Peking, varmed P.
förenas genom en kanal, och förenas i
närheten av Tientsin med Huai-ho. 560 km lång.
P. är en viktig vattenväg och står genom
Kej-sarkanalen i förbindelse med Huang-ho.
Peijron [pä’jrån], se P e y r o n, släktart.
PéFkko (P e i j a k a s, P e i j a n e n), se M
y-t o 1 o g i, sp. 578.
Peintre-graveur [pä’trø-gravö’r], fr., se M
å-largravör.
Peiping, off. namn för Peking (se d. o.).
PéPpus, Europas till storleken fjärde insjö,
på gränsen mellan Estland och Ryssland (se
karta vid Baltiska staterna); 3,600
kvkm, tills, m. Pskovsjön i s., 30 m ö. h., 15 m
djup. Omges av ett sandigt, delvis
skogbe-vuxet lågland och sumptrakter samt
avrinner genom Narva till Finska viken. Över sjön
gick en viktig vattenväg mellan
hansestäder-na vid Östersjön, särskilt Lybeck, och
städerna i det inre Ryssland. J. F. N.*
PéiraiéiFs [nygrek, uttal piräe’vs], lat.
Pi-räè’us, förstad och hamn till Aten (jfr d. o.),
vid Eginaviken, 7 km s. v. om Aten, dit
järnväg och spårväg leda; 251,328 inv. (1928).
P. är Greklands förnämsta hamnstad, jämte
Saloniki även ett centrum för grekisk industri
(textilfabriker, bryggerier, kvarnar,
skeppsvarv m. m.). Staden är regelbundet byggd och
täml. intresselös. Vid inloppet till hamnen
stod fordom det ryktbara Piraeuslejonet (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
