Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pennsylvania (Penn.) - Pennsylvaniasystemet - Pennteckning - Penny (pence) - Pennyweight - Peñón de la Gomera - Penrhyn - Pensa - Pensacola - Pensé - Pensel - Penselmögel - Penselsvin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
811
Pennsylvaniasystemet—Penselsvin
812
och juli för Filadelfia, —0,1° och 24,3°.
Regnmängden är omkr. 100 cm per år. — P. var
urspr. klätt av lövskog. Det mesta är nu
bortröjt; den förr stora virkesproduktionen
är nu obetydlig. — P. är en betydande
jord-bruksstat. 1925 funnos 224,248 farmer, en
minskning av 23,805 sedan 1900. Ung. 2/s
av ytan äro odlade. De s. ö. och s. v.
delarna äro jämte Eriesjöns kustslätt bördigast
och mest uppodlade. Vall av timotej och
klöver intar 40 % av åkern. Därnäst viktigast
är majs, som ökat i betydelse, medan
veteodlingen stått stilla. Vete odlas mest i s. v.,
majs i s. ö. Havre- och potatisskördarna
äro betydande. Fruktodlingen är viktig i
s. ö. och invid Eriesjön. — Boskapsskötseln
är betydande. 1930 funnos 889,000 mjölkkor.
Mejerihushållningen går numera främst ut på
leverans av mjölk och grädde till storstäderna.
Hönsuppfödning och äggproduktion utgöra en
viktig del av jordbruket.
Jordbruket stödes av den blomstrande
berg-verksrörelsen och industrien. P. producerar
mer mineral än någon annan stat i U. S. A.
(tillv.-värde 1,06 milliarder doll. 1929). Det
har Amerikas f. n. mest givande kolfält av
bituminöst kol (produktion 142 mill. ton 1929),
såväl utmärkta gaskol som gasfattigare
kvaliteter. I ö. delen av P. finnas jordens mest
givande antracitbäddar (Scranton m. fl.
orter; produktion 77 mill. ton 1929). Av koks
tillverkas årl. 16—20 mill. ton. I Titusville
borrades 1859 den första petroleumbrunnen i
Förenta staterna, och P. var många år
Förenta staternas främsta oljeproducent. Jämte
West Virginia är P. viktigaste producent av
naturgas. Järnmalm finnes på många platser,
men den nuv. produktionen (omkr. 1 mill. ton
per år) är obetydlig i förhållande till den
väldiga importen från Lake Superiorområdet.
På stenkolen har byggts upp en väldig
järnindustri, Förenta staternas och jordens
förnämsta, förr särskilt koncentrerad i
Pitts-burghdistriktet men nu spridd såväl åt v., där
orterna ligga närmare till för
järnmalmsleve-ranserna från Lake Superiorområdet, som
också i ö. (Bethlehem, Scranton), dit
järnmalm importeras från Sydamerika, Afrika
m. fl. malmexporterande länder. 1928
producerades över 14 mill. ton tackjärn, 1/3 av U.
S. A:s produktion, och av stål nära hälften.
Av den samlade industrien, som 1928
omfattade 19,764 anläggningar med 1,409,000
anställda och 7,3 milliarder doll. i tillv.-värde,
representerar stål- och järnindustrien ung. 1/e.
Betydande äro också maskinindustrien, som
särskilt genom de väldiga mek. verkstäderna,
tillv. av lokomotiv och elektrisk apparatur
har fler arbetare än den egentliga
stålindustrien, samt textilindustrien. Silkeindustrien
(60.000 anställda) och cementindustrien äro
ledande i Förenta staterna. Jfr Filadelfia.
6 3,3 % av befolkningen bodde i städer 1920.
Huvudstad: Harrisburg. Filadelfia med
1,950,961 inv. 1930 och Pittsburgh med 669,817
äro mest betydande. 15 städer ha över 50,000
inv. P:s vetenskapliga institutioner ha gott
namn. Störst är statsuniv. i Filadelfia (jfr
d. o.), andra betydande äro Pittsburghs univ.
och Carnegie institute of technology i
Pittsburgh. — Till förbundskongressen sänder P.
två senatorer och 36 representanter. P:s
lag
stiftande församling består av ett
representanternas hus med 208 och en senat med 50
medlemmar. H. N-n.
De första kolonisterna i P. voro svenskar
(se Nya Sverige) och holländare, vilka
sistnämnda 1655 togo den svenska andelen i
besittning men senare måste vika för
engelsmännen. Som engelsk koloni uppkallades P.
efter sin organisatör W. P e n n (se d. o.).
Gränsen mot Maryland var länge omtvistad,
men 1763—67 fastställdes »Mason and Dixon
line» (se d. o.), sedan ryktbar såsom gräns
mellan fria och slavstater. 1776 fick P. en
ny, på republikanska principer grundad
författning. I befrielsekriget tog P. verksam del.
1787 antog P. Unionens författning. J. F. N.*
Litt.: S. W. Pennypacker, »P. in american
history» (1910); Z. A. Thralls, »The geography
of P.» (1922); S. S. Nyer, »The Smithsonian
institution’s study of natural resources,
app-lied to Pennsylvania’s resources» (1922); G.
F. Johnson, »Agriculture in P.» (1929).
Pennsylvaniasystemet, se
Fängelsesystem, sp. 128.
Pennteckning, se Handteckning.
Penny [pe’ni], plur. pence [pens], eng.
kopparmynt = V12 shilling (7,5 öre).
Förkort-ningstecken för penny och pence är d (av lat.
denärius).
Pennyweight [pe’nio>eit], eng., förk. dwt,
engelsk mynt- och medicinalvikt = 24 grains
= 1/2o OUnce = 1,5552 g.
Penön de la Gomera [pänjå’n de la gåmä’ra],
se G o m e r a 2.
Penrhyn [pe’nrin el. penrFn], ö, se M a n
i-hikiöarna och karta vid Oceanien.
Pe’nsa, lat., plur. till pe’nsum (se d. o.).
Pensacola [pensokäu’lo], stad och befäst
flottstation i Florida, U. S. A., vid en vik av
Mexikanska bukten; 31,579 inv. (1930). P. är
en betydande handels- och industristad,
centrum för export av pitchpine. Pappersbruk,
bomullsfröoljefabriker, fiskerier m. m. — P.
grundades av spanjorer 1696.
Pensé [papsé’J, bot., se V i o 1.
Pensel. 1. Verktyg för påstrykning av färg,
lim o. dyl. Grövre p. för tjär-, kalk-,
takstrykning m. m. göras av borst el. grov fiber
(tjärborstar, kalkkvastar o. s. v.). Mindre p.
av borst användas även av yrkesmålare och
ha olika benämningar efter användningssätt
och form (t. ex. moddlare, idragare). För
konstnärliga ändamål nyttjas små p. av borst
el. ännu finare av hår (av människor, mård,
iller, grävling, nötkreatur o. s. v.). G. H-r.
2 . (Bot.) Se Spridningsanordning.
Penselmögel, Penici’llium, släkte av
säcksvamparna (delvis Fungi impcrfecti, se d. o.),
systematiskt närbesläktat med Aspergillus (se
d. o.), från vilket det skiljes genom
attkonidie-bärarna i spetsen äro starkt gaffelformigt
förgrenade, utan biåslik ansvällning. P.,
särskilt kollektivarten P. crzistaceum (glaucum),
förorsakar allbekanta grönaktiga
mögelbildningar på matvaror m. m.; den är även orsak
till s. k. korksmak hos vin. P. brevicaule kan
nyttjas för arsenikprov (se d. o.).
Penselmö-gelarter medverka i mognadsprocessen hos
vissa ostsorter (t. ex. P. roqueforti, P.
camem-berti). P. italicum framkallar fruktröta hos
apelsiner. Th. Lfs.
Penselsvin, zool., se K nö 1 sv in s läk t et.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
